Det korrekta språket

Skrivhandledning för VGR

Innehållet är beslutat och sammanställt av koncernstab kommunikation och externa relationer. Det gäller för hela Västra Götalandsregionen.

Den här delen av skrivhandledningen handlar om hur vi skriver i Västra Götalandsregionen, så att det blir korrekt och konsekvent.

Västra Götalandsregionen och Västra Götaland

Vår organisation heter Västra Götalandsregionen medan Västra Götaland avser det geografiska området. Undvik därför att skriva "regionen" eller "Regionen" eftersom det kan betyda både organisationen, det geografiska området eller kanske någon annan region, exempelvis Göteborgsregionen.

Du kan förkorta Västra Götalandsregionen med VGR om du först förklarar förkortningen i texten: Västra Götalandsregionen, VGR, ... I diagram och tabeller kan du använda VGR om det är ont om plats. Skriv däremot aldrig VG-regionen.

Andra benämningar inom Västra Götalandsregionen finns i bilagan Korrekta benämningar på verksamheter.

Använd dessa ord konsekvent

En del ord kan skrivas på flera sätt. För att Västra Götalandsregionens texter ska bli konsekventa ska du använda följande varianter:

  • ska (inte skall)
  • kvalitet (inte kvalité)
  • i dag, i morgon, i går, i stället (inte idag, imorgon, igår, istället)
  • ner (inte ned)
  • inte (inte ej eller icke)
  • bnp och it (inte BNP eller IT)
  • du (inte Du eller Ni)
  • internet (inte Internet).

Avstava inte i onödan

Det bästa rådet när det gäller avstavningar är att helt enkelt undvika att använda dem, speciellt i korta ord, eftersom det försvårar läsningen. Undvik högerjusterad text och automatisk avstavning.

Om du ändå måste avstava ska du försöka se till att det stör så lite som möjligt. Både det som står före bindestrecket och det som står efter bindestrecket ska se rimligt ut.

Om du måste avstava så bör du leta efter naturliga brytpunkter i orden. Sammansatta ord är lätta att avstava, till exempel

  • klar-språk
  • skriv-handledning.

Håll isär de och dem

Skriv inte dom eftersom det ofta uppfattas som för informellt.

Skriv de eller dem. Är du osäker på om du ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem? Pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där man väljer vi ska man också välja de: Vi/de stavar alltid rätt. Och omvänt, där man väljer oss ska man också välja dem: Han köpte en present åt oss/dem.

Det finns också ett de som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss. Exempel: de arga barnen och de svåra räknetalen. Sådana de skrivs alltid de.

Är du ändå osäker − välj de. Då är det störst chans att det blir rätt.

Se upp med särskrivningar

En enkel test av särskrivning är att säga ordet högt för sig själv. Låter det som ett ord ska du också skriva det som ett ord. Om du är osäker kan du slå upp ordet i en ordlista, till exempel Svenska Akademiens ordlista som finns på nätet och som app till mobiltelefonen: SAOL

I värsta fall kan en särskrivning ändra betydelsen och göra läsaren osäker på vad du menar.

  • Ihopskrivet: rökfritt - rökning förbjudet. Särskrivet: rök fritt - bolma på
  • Ihopskrivet: extraknäck - extra jobb. Särskirvet: extra knäck - mer godis
  • Ihopskrivet: enkätsammanställning. Särskrivet: enkät sammanställning
  • Ihopskrivet: personalavdelningen. Särskirvet: personal avdelningen

Skriv ut förkortningar

Det är lättare att läsa hela ord än förkortningar. Skriv ut orden i löpande text: cirka, bland annat, inklusive, kronor, procent.

I tabeller eller när det är ont om plats kan det vara motiverat att använda våra vanligaste förkortningar. Använd i så fall punkter på följande sätt i förkortningarna: (bl.a.) (dvs.) (e.d.)(f.n.) (fr.o.m.) (m.a.o.) (m.fl.) (m.m.) (o.d.) (obs.) (osv.) (s.k.) (t.ex.) (t.o.m).   

Miljon(er) kronor förkortas mnkr och miljard(er) kronor mdkr. Använd inte mkr eller Mkr som förkortning, eftersom det både kan tolkas som miljoner och miljarder. Tusen kronor förkortas tkr.

Har du plats, skriv även ut dessa ord. Detsamma gäller procenttecknet % som skrivs procent i löpande text.

Stor eller liten bokstav

Ibland kan man bli osäker på om det ska vara stor (versal) eller liten (gemen) bokstav. Efter punkt ska det alltid vara stor bokstav (utom efter punkter i förkortningar), men här är några tumregler för andra situationer då det kan vara svårare att veta.

Efter kolon

Du ska använda stor bokstav när det kommer en fullständig mening efter ett kolon. Problemet är uppenbart: Det finns inte tillräckligt med pengar.

När det följer en ofullständig mening efter kolon som är en uppräkning, exemplifiering eller förklaring använder du liten bokstav. Endast två avdelningar har svarat på enkäten: ekonomiavdelningen och personalavdelningen.

Flerordiga egennamn

Huvudregeln för namn med flera ord är att du ska skriva endast första ordet med stor bokstav. Om andra egennamn ingår i namnet får även de stor bokstav: Göta kanal, Stilla havet, Fridas visor, Göteborgs centralstation, Tolk- och översättarinstitutet, Fjäril vingad syns på Haga.

Statliga, regionala och kommunala myndigheter

  • Skriv regionfullmäktige, regionstyrelsen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, riksdagen och regeringen med liten bokstav.
  • Myndigheter och offentliga organ som det bara finns en eller ett av skriver du med stor bokstav: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs kommun, Socialstyrelsen, Justitiedepartementet (och övriga departement) Sveriges riksdag.
  • Kortformer av domstolar, myndigheter, nämnder och så vidare som det finns flera av i landet inleds med liten bokstav när de inte har karaktär av namn: kulturnämnden, departementet, posten, polisen, länsstyrelsen, tingsrätten, kommittén.
  • Myndigheter vars namn är en personbeteckning inleds med stor bokstav: Justitieombudsmannen. Om man syftar på personen ska det vara liten bokstav: barnombudmannen NN.
  • Titlar inleds alltid med liten bokstav: regionråd, regiondirektör, miljöinspektör.
  • Sammansättningar när en del av ordet är ett geografiskt namn eller ett egennamn inleds med stor bokstav: Göteborgsområdet, Mellansverige, Vänerregionen.
  • Europeiska unionen skrivs just så (kortform EU), Europeiska kommissionen skrivs just så (kortform kommissionen) och Europaparlamentet (kortform parlamentet) skrivs just så. Skriv inte den Europeiska unionen. Kortformen EU-kommissionen kan användas om det inte gäller författningstext, EU-parlamentet ska aldrig användas i formella sammanhang.
  • Lagar, förordningar och andra allmänna regelverk inleds med liten bokstav: miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, avfallsförordningen, lex Maria.

Fler exempel finns på sidan Korrekta benämningar

Sammansättningar med namn

  • Om första ordet i ett sammansatt ord är ett egennamn skriver du hela ordet med stor bokstav: Trollhättebo, Göteborgsavdelning, Norgeresa.
  • Även när andra ordet i en sammansättning är ett egennamn börjar du hela ordet med stor bokstav: Västsverige, Storstockholm.
  • Nationalitets-, språk- och folkgruppsbeteckningar skriver du med liten bokstav även om de består av en sammansättning med ett geografiskt namn: finlandssvensk, fransk, göteborgare.

Politiska partier

De politiska partierna ska skrivas med stor bokstav, både de fullständiga namnen och deras kortformer:

  • Socialdemokraterna, Socialdemokratiska arbetarepartiet
  • Moderaterna, Moderata Samlingspartiet, Nya Moderaterna
  • Miljöpartiet, Miljöpartiet de gröna
  • Liberalerna
  • Centern, Centerpartiet
  • Kristdemokraterna
  • Vänsterpartiet
  • Sverigedemokraterna.

Även partibeteckningarna ska skrivas med stora bokstäver: (S), (M), (MP), (L), (C), (KD), (V), (SD).

Punktlistor

Det finns olika typer av punktlistor. Om varje punkt utgör en direkt fortsättning på den inledande meningen ska varje led börja med liten bokstav och sista ledet avslutas med en punkt. Det ska inte vara något kolon efter sista ordet före uppräkningen.

Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under 2010. Arbetet har bland annat lett till att

  • fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning
  • fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet
  • energianvändningen har minskat
  • miljöpåverkan från kemikalier har minskat
  • andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.

Om varje led är en fristående mening ska leden också behandlas så, med inledande versal och avslutande punkt. Då ska du även använda kolon före uppräkningen.

Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under 2010. Några exempel på detta:

  • Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning.
  • Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet.
  • Energianvändningen har minskat.
  • Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier.
  • Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent.

Siffror i text

Siffror eller bokstäver?

Tumregeln är att du i löptext skriver små tal med bokstäver och stora tal med siffror. I Västra Götalandsregionen skriver vi talen ett till tolv med bokstäver. Siffran 13 och högre skriver du med siffror. Undvik att blanda siffror och bokstäver när de står i samma stycke eller sammanhang. Välj det som passar bäst och försök vara konsekvent.

Om texten innehåller väldigt många tal eller om det är själva talen som är det viktiga kan du skriva dem med siffror. Detsamma gäller i tabeller, listor, prisuppgifter och så vidare.

Telefonnummer

I Västra Götalandsregionen skriver vi telefonnummer med siffrorna i grupper om tre eller två från vänster räknat. I mobilnummer skriver vi endast mobilprefixet (tre siffror) före bindestrecket:

  • 0521-123 45
  • 031-23 45 85
  • 042-123 45 67
  • 070-123 45 67

Datum

Skriv ut datum i löpande text – den 14 juni 2015. Den förkortade formen 2015-06-14 kan du använda i dokumenthuvuden samt tabeller och diagram.

Hur du använder skiljetecken

Kommatecken

Idag rekommenderar Svenska skrivregler så kallad tydlighetskommatering. Det innebär att du ska använda kommatecken som ett hjälpmedel för att göra texten så tydlig som möjligt för läsaren. Sätt ut kommatecken där läsaren kan behöva en paus eller där det förtydligar hur innehållet hänger samman. Det finns ingen regel som säger att man inte kan ha komma framför och eller men.

Läs mer i Svenska skrivregler 12.5 (som finns att beställa) eller Myndigheternas skrivregler 13.6 (pfd).

Kolon

Kolon (:) kan du använda på många olika sätt. Här är några av de vanligaste:

Före uppräkningar: Ta med dig följande till läkarbesöket: legitimation, högkostnadskort och kallelse.

Före exempel: Medicinen kan ge olika biverkningar: huvudvärk, illamående, trötthet och yrsel.

Vid exempel och uppräkningar ska du använda liten bokstav direkt efter kolonet. Här är ytterligare några sätt att använda kolon:

  • vid förkortningar och ordningstal: 7:ans buss, tv:n, FN:s
  • vid uppräkning: 1:a
  • före citat: På ledningsmötet var chefen tydlig: "Vi ska jobba mot ett gemensamt mål!"
  • före repliker: Romeo: Så dör jag – med en kyss.
  • vid tidsangivelser: 10.30. Du kan också skriva 10:30 som är det internationella skrivsättet. Sluttiden var 2.45.35 eller 2:45:35
  • vid litteraturreferenser: Lindblom 2004:38
  • vid skalangivelser: 1:20 000.

Semikolon

Semikolon och kolon är inte samma sak och ska inte blandas ihop. Semikolon är som ett mellanting mellan kommatecken och punkt. Det är väldigt få sammanhang där du inte kan använda kommatecken eller punkt i stället för semikolon. Vet du inte hur du ska använda det, så låt bli – det är enklast!

Läs mer i Svenska skrivregler 12.6 (som finns att beställa) eller Myndigheternas skrivregler 13.4 (pfd).

Tankstreck

Tankstreck (–) är ett något längre streck än bindestreck. Det har flera användningsområden och här tar vi upp de tre vanligaste.

Runt inskott: Du kan använda tankstreck runt ett inskott (något som är inskjutet inuti en mening). Du kan även använda komma eller parentes. När du använder tankstreck ska det vara mellanslag före och efter tankstrecket. Exempel: Genom målmedveten satsning och landets största regionala kulturbudget – både i kronor och ören och utslaget per invånare – har kulturen fått en självklar roll i samhällslivet.

I betydelsen från-till: Tankstreck kan även användas för perioder, omfång och sträckor. Du gör då inget mellanslag före eller efter tankstrecket, och du skriver heller inte ut de ord som tankstrecket ersätter. Exempel: Just nu genomför vi vägreparationer på sträckan Vänersborg–Göteborg. Mötet hålls klockan 9–12. Bidragsperioden gäller 2011–2014.

För att uttrycka relation: Du kan använda tankstreck för att uttrycka en relation. Det ska då inte vara något mellanslag runt tankstrecket. Exempel: läkare–patient, lärare–elev.

Tankstreck gör du på en pc genom kommandot Ctrl+minustecken och på en Mac-dator Alt+ bindestreck.

Läs mer i u Svenska skrivregler 12.8 eller u Myndigheternas skrivregler 13.8.

Läs mer i Svenska skrivregler 12.8 (som finns att beställa) eller Myndigheternas skrivregler 13.8 (pfd).

Citattecken

Här ska du använda citattecken:

  • Vid citat och direkt anföring. Exempel: "Vi ska ha en bättre infrastruktur till nästa år", lovade vd:n. Avdelningschefen lade till: "Vi måste uppmuntra fler att åka kollektivt." På mötet påpekades också att "informationen till allmänheten måste bli bättre".
  • Runt främmande uttryck. Exempel: De är "brats", det vill säga ungdomar från överklassen som lever på sina rika föräldrar.
  • Runt titlar eller namn som riskerar att missförstås. Exempel: "Vi väntar på båten Carl Philip" som ankommer klockan 14:34. Jag ska iväg och titta på "En arg ung man". Jag tycker verkligen om "Mitt liv som hund".

Här ska du inte använda citattecken:

  • Efter uttrycket "så kallade". Exempel: De är så kallade brats, det vill säga...
  • Om du redan specificerat vad det är du menar. Exempel: Vi väntar på båten Carl Philip. Jag ska iväg och titta på filmen En arg ung man.
  • Om du använder uttrycket alias. Exempel: Agent X9 alias Modesty Blaise.

Var också försiktig med att använda citattecken i ironisk betydelse eller när du bara vill betona ett ord.

Läs mer i u Svenska skrivregler 12.15 eller u Myndigheternas skrivregler 13.11.

Läs mer i Svenska skrivregler 12.15 (som finns att beställa) eller Myndigheternas skrivregler 13.11 (pfd).

Att använda accent

Du ska alltid sätta accenten ovanför den bokstav den hör till, inte före eller efter. I svenskan finns det två typer av accenter. Den vanligaste är akut accent ( ´ ) som i armé, idé, kommittéer. Tecknet används också i många egennamn: Tegnér, André, Sundén.

Den andra, grav accent, ( ' ) används väldigt sällan i det svenska språket. Oftast förekommer tecknet i franska låneord som till exempel "à" i "à la carte" och "tre äpplen à 5 kronor".

I utländska uttryck eller namn återger du ordet med accent precis som det skrivs på originalspråket: "Crème de la crème", " pièce de résistance", Montán.

Skrivhandledning för VGR

Innehållet är beslutat och sammanställt av koncernstab kommunikation och externa relationer. Det gäller för hela Västra Götalandsregionen.


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:27