191119 Nätverksträff - tema Barnkonventionen
Från och med den 1 januari 2020 så blir Barnkonventionen svensk lag. Den 19/11 samlades drygt 60 kockar, måltidschefer och folkhälsostrateger i hörsalen på RISE i Göteborg, för att lära sig mer om hur vi kan jobba med barnkonventionen inom offentliga måltider.
Verksamhetsledare Elsa startar dagen men att hälsa alla välkomna, och går igenom dagens agenda som har temat Barnkonventionen.
Nytt från Skolmatsakademin
Elsa pingar för de olika webbinarierna som finns på MATtankens hemsida, men också de gratis webbutbildningar som finns på Skolmatsakademins hemsida, som till exempel ”Klimatsmart mat på våra fat”. Kanske mest aktuellt för dagen är webbutbildningen ”Barnkonventionen- från ord till handling”.
Första gästerna upp på scen var representanter från Stenungssund och Munkedals kommun för att berätta om upplevelser och utbyten efter att ha deltagit i Skolmåltidsutbytet. Här får måltidsbiträden, kockar och kökschefer möjligheten att byta arbetsplats med varandra för en dag, där tanken är att byta erfarenheter och samla på sig idéer, inspiration och kontakter hos kollegor i kommuner runtomkring. I exemplet från Munkedal har man tagit det steget länge och även implementerat detta på ledningsnivå, vilket Gunilla Martinsson från Munkedal vittnar om vinsterna med att ha ytterligare ett nätverk där man kan bolla olika frågor med. Karin Ahlin, kock från Stenungssunds kommun vill gärna göra detta igen då man utvecklar sig och tar med ny kunskap hem till kollegor, och förhoppningsvis bidrar med något till det andra köket. Karin skickar med oss att man ska ”ta vara på kunskapen som finns i den äldre generationen- annars försvinner grundstenen!”
För att delta i Skolmåltidsutbytet 2020, eller för att få veta mer, maila till Skolmatsakademin!
Hör även av er om det skulle ske andra aktiviteter hemma i kommunerna där ni vill ha besök av Skolmatsakademin, eller om det är något som ska lyftas i nätverket.
Vidare presenterar Julia Hansson lite om Future Kitchen som har fått beviljat från Västra Götalandsregionen att dra igång en ny omgång, vilket vi är väldigt glada för. Future Kitchen är ett vägledningsprojekt för att guida in de som i dagsläget har en lång väg in på arbetsmarknaden in i den offentliga måltidsbranschen. Tidigare fokus har legat på nyanlända, men det finns inget hinder för andra målgrupper att delta. Mer information finns på Måltid Sveriges hemsida! Se presentation>>
Bemötande, tolerans och likabehandling, Mary Juusela, Lika-olika
Efter en härlig rörelsepaus var det så dags för Mary Juusela från Lika Olika, ett socialt utbildningsföretag som arbetar med företag, skolor, kommuner och föreningar för ökad tolerans och hälsa. En snabbkurs i empati och sunt förnuft egentligen. Det är omöjligt att sammanfatta Marys karismatiska föreläsning, man måste helt enkelt lyssna till detta själv! I grund och botten menar hon att bara för att Barnkonventionen står fint skrivet i dokument och policys, betyder inte det att det kommer spelas ut i praktiken. Det börjar med DIG och med MIG! Det är vi på individnivå som kan göra skillnad. När man pekar på andra med sitt pekfinger, så finns det alltid tre fingrar som pekar tillbaka på en själv, och det är där vi måste börja. Vad är det vi säger hemma runt köksbordet som yngre barn tar med sig? De vuxna är förebilder, barnkonventionen kommer inte flyga om inte de vuxna beter sig. Eftersom vi inte kan välja kollegor, klasskamrater, samhällsmedborgare eller ens familj, så är det våra förhållningssätt vi aktivt måste välja. Att välja hur man pratar till, om och bakom någon- ett körkort på att vara människa. Vi måste våga störa och beröra.
”En käftsmäll gör ont och är förnedrande, men det går att ta på. Att någon går förbi och låtsats som man inte finns är inte hanterbart. Det går inte att leva med.”
WORKSHOP- deltagarna delades upp i mindre grupper och fick diskutera hur de ka ta vidare detta arbete inom sina resp. organisationer.
Webbutbildning: Barnkonventionen – från teori till praktik
Efter en god lunch i restaurangen kom Ebba från Beredning för folkhälsa och social hållbarhet på Västra Götalandsregionen och introducerade webbutbildningen ”Barnkonventionen- från teori till praktik” som finns på deras hemsida, och även hur regionen jobbar med barnkonventionen. Webbutbildningen (som även går att hitta på SMAKs hemsida) rekommenderas att göra ihop med kollegor för att skapa diskussion och reflektion. Delaktighet och inflytande från barn och unga är något som man måste jobba mer medvetet med, att ge dem bekräftelse och att de får vara medbestämmande. Barn och unga upplever mycket själva att de inte blir lyssnade på. Se presentation>>
Värdegrundsarbete och samverkan över gränserna i Mölndals stad
Näst på tur stod Kamilla Ehrengrip och Christina Gyllander, måltidspedagog och kock respektive rektor från Stallbackens förskola i Mölndal, för att prata om deras arbete med mänskliga rättigheter, HBTQ- frågor, genus, och barns delaktighet och inflytande i FRAMM-projektet. Detta startade våren 2016 med syftet att öka organisationens kunskap om mänskliga rättigheter, hur diskriminering kan förhindras och hur lika rättigheter kan främja stadens verksamheter och organisation. En vision som genomsyrar hela projektet och deras arbete är den genuina tron på barns inneboende kompetens, och den nödvändiga tilltron och tilliten till människor, oberoende vilken roll man har. Vi fick ta del av praktiska exempel på hur det tolkat olika artiklar och satt dem i praktiken. Till exempel hur kompismackan visar att alla har olika smaker och att barnen får jobba utifrån sin egen förmåga, det finns inget som är rätt eller fel, passar in i artikel 2 som handlar om barns samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Eller i artikel 3, där man sätter barnets bästa i främsta rummet genom näringsriktig kost och sockersmarthet. När man presenterar skolan för vårdnadshavare är detta en faktor som lockar, uppskattas och visar sig vara attraktivt. Dessutom har de genom arbetet inom programmet Grön Flagg nyss blivit miljöcertifierade. Fler exempel är utifrån olika artiklar inom barnkonventionen är till exempel sinnenas korridor (Saperesamlingar). Barnen finns i denna korridor dagligen och utför olika sapereövningar. Man kan tydligt se en utvecklingskurva hos barnen i det lustfyllda lärandet utifrån måltidspedagogiken där barn vågar smaka mer, man använder sig av ordet smaknyfikna. Detta är även något som visar sig hemma i familjerna då barnen vill visa vad de kan i grönsaksdiskarna när man är och handlar. Tron på det kompetenta barnet återkommer i momentet där barnen får delta i köken, där man ser en ökad självkänsla och kunskap, samtidigt som flera läroplansmål kan plockas ur aktiviteterna i köket. Man har även framgångsrikt lyckats implementera hos barnen att ingen mat är äcklig, här uttrycker man sig helt enkelt att ”det inte är min smak”.
Sammanfattningsvis visar sig några av framgångsfaktorerna vara samarbetet över förvaltningsgränserna, där man sett en stor vinst i att öppna dörrarna och jobba tillsammans. Även bemötandet mot varandra, där empati gentemot både kollegor och barn utgör en stor del i deras värdegrund. Se presentation>>
Elevers och lärares upplevda behov för pedagogiska måltider
En annan vinkel av barns rättigheter, behov och röster där delaktigheten i lunchen spelar en stor roll för elevers lärande och välmående pratade Lina Andersson Fasth och Julia Hansson om, i projektet Väl Godkänt för Skolmåltiden och uppsatsarbetet om högstadielärares behov för att kunna utför pedagogiska måltider. Se presentation>>
Empati, samarbete och delaktighet var de ord som åhörarna tog med sig från dagen, enligt den mentifråga som ställdes i slutet av dagen. Tre ord som vi tycker sammanfattar en väldigt lyckad nätverksträff, där vi fick se och höra mycket diskussion och utbyten under mingel och workshop!
// Julia Hansson, Måltid Sverige
