Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hallå där Anethe, kostchef Lilla Edet

Publicerad: Uppdaterad:

Måltidens dag uppmärksammas varje år i de kommunala köken. I Lilla Edets kommun har man de senaste åren utvecklat en tradition där politiker och tjänstemän bjuds in att praoa i köken för att synliggöra kostverksamheten. Skolmatsakademin har pratat med Anethe Johansson som är den som drog i gång initiativet.

Anethe Johansson, kostchef i Lilla Edets kommun

 

Anethe är kostchef i Lilla Edets kommun och ansvarar för 58 medarbetare inom den offentliga måltidsverksamheten på 11 förskolor, 4 skolor och 1 centralkök inom särskilt boende.

Anethe, berätta, hur kom ni på det här? 

Måltidens dag har funnits länge och i Lilla Edet har den uppmärksammats på olika sätt genom åren. För två år sedan ville göra något nytt för att synliggöra vårt arbete. I stället för att bjuda på dessert eller något annat matrelaterat så som vi gjort tidigare ville vi använda dagen för att visa politiker och tjänstepersoner i kommunen det arbete som görs i våra kök varje dag. Så vi bjöd in dem att praoa hos oss under valfri dag under den veckan. Inbjudan fick ett jättefint gensvar från bland annat vårt kommunalråd Julia Färjhage, hon och bildningsnämndens ordförande och även verksamhetschefen för förskolan var några av de som kom att praoa i våra kök. Kommunens kommunikatörer dokumenterade det som hände under dagen på olika platser och publicerade sedan inlägg i kommunens kanaler.  

 

Lilla Edets kommunalråd Julia Färjhage deltar i köksarbetet på Måltidens dag.

 

Hur bjöd ni in till praon? 

För det första var vi noga med att säga att politikerna inte behövde vara med verksamheten hela dagen. Vi förstod ju att de har välfyllda dagar men, vi uppmuntrade dem att komma till oss om så bara en timme eller två och delta i kökets arbete med skolans eller förskolans frukost eller att vara med och servera eleverna lunch i skolmatsalen.  

Vad får politikerna och tjänstemännen göra under sin prao hos er? 

Under sina timmar hos oss deltar de, ombytta till kökskläder, i kökets sysslor. Medan de bakar, diskar, förbereder och fixar med allt möjligt tillsammans med mina medarbetare kan de ställa frågor om verksamheten. Det var ett jättelyckat initiativ som verkligen gjorde vår verksamhet sedd. Året därpå kontaktades vi av Julia Färjhage som gärna ville komma ut i köken igen, och gjorde samma sak men med en bredare inbjudan. Då fick vi med oss nya praoelever. 

Vad tror du att de tog med sig tillbaka till kommunhuset? 

Det som jag tror att de som praoat hos oss tar med sig, förutom att ha sett allt det arbete och engagemang som våra kök lägger ner i måltiderna, är hur måltiden mottas av eleverna och hur köket bemöts av barnen. De får uppleva hur stökig miljö eller hur stressigt det faktiskt kan vara i en skolmatsal jämfört med en liten förskola, men även se den glädje som mötet med barn och elever ger. De kan få en förståelse för arbetets omfattning när det på förskolan oftast är en enda person som har ansvar för alla delar. I centralköket för omsorgen kryllar det av småkantiner då de flesta portionerna är individuellt anpassade med konsistens och olika önskemål. Det är en logistik som få har en aning om.  Och så tror jag att de får en bättre förståelse för att det är mycket som ska klaffa för att det ska bli en bra måltid oavsett om det gäller mat som serveras på plats eller åker taxi till ett mottagningskök. 

Tror du praon kan påverka beslut som fattas om måltidsverksamheten? 

Ja det tror jag. Till exempel när det kommer till att planera resurser så vet de som varit i köket att här går det inte att plocka bort personal hur som helst, varje position behöver fyllas. De som varit och praoat har en större kunskap om att vi jobbar med så många bra saker ute i köken. De vet att vi har koll på matsvinn, priser och våra inköp samtidigt som vi jobbar för att ge barn, elever och brukare lust att delta i måltiderna. Det förmedlas bäst på plats och av engagerade medarbetare som jobbar i verksamheterna. 

Efter en omorganisation förra året tillhör kostenheten i Lilla Edet sektor Samhälle, hur har det påverkat er? 

Ja sedan januari 2021 har tidigare kostenheterna inom bildning och socialnämnden successivt slagits samman och är nu organiserade inom sektor Samhälle. Det är en annan ledningsstruktur i den nya sektorn vilket har gett mig som kostchef möjlighet att regelbundet möta samhällsnämnden. Jag kan lämna information om vår verksamhet och får även många fler frågor som rör kostverksamheterna vilket är väldigt positivt. Min upplevelse är att det finns ett intresse för vår verksamhet och de vill veta mer om vad vi gör. Det ger förutsättningar för dialog och att tillsammans göra bra verksamhet för våra matgäster och medarbetare.  

Har du tips på hur en kostenhet, som inte har samma möjligheter som Lilla Edet har nu, kan öka synligheten i sin kommun? 

Mitt bästa tips är att försöka vara ihärdig och själv be om att få vara med i olika sammanhang där politiker och tjänstepersoner möter de kommunala verksamheterna. Det tog mig ett tag att komma dit, men bjud in dig själv men i små portioner. När vi bjöd in till prao på Måltidens dag första gången 2020 var vi i den gamla organisationen men med vår inbjudan lyckades vi ändå skapa synlighet för oss på ett annat sätt än tidigare. Kanske kan du själv eller via din chef kontakta ordföranden i din nämnd och be om en kvart där du får presentera din verksamhet eller ett speciellt projekt, på ett nämndmöte? Våra verksamheter berör många invånare och deras anhöriga så vi behöver sträcka på oss och vara stolta över vårt arbete i alla sammanhang vi kan! 

Du berättade inledningsvis att du har 58 medarbetare inom kostenheten, hur hinner du se och inspirera dem? 

Sedan jag tog över chefsansvaret även för omsorgens kök i september, har det varit många medarbetare att ansvara för. Som tur är har vi väl fungerande verksamheter så i väntan på biträdande kostchef som började 17 december fick allt bara flyta på. Pandemin har gjort fysiska möten besvärliga men via teams har vi gjort vårt bästa och jag försöker prioritera att vara nåbar på telefon och mejl när jag inte hinner eller kan, besöka köken på plats. Förutom APT har vi fyra gemensamma stängningsdagar varje år inom skolan och förskolan, de är guld värda och dem nyttjar vi för olika fortbildning och för att skapa samhörighet och erfarenhetsutbyte. Ett par av våra kockar ansvarar för att skapa nätverksgrupper med olika teman. Exempelvis hur tar vi hand om matsvinn och hur ökar vi lusten att smaka. Det har vi lyckats bra med! Men, vi har fortfarande mycket kvar att göra efter omorganisationen för att få ihop alla delar. Det kämpiga åren till trots ser jag en ljusning och ser fram emot att tillsammans med biträdande kostchef Minna-Liisa Ydeskog och alla härliga medarbetare, få skapa en stark kostenhet i Lilla Edet. 

Publicerad:
Uppdaterad: