Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Två nya rapporter om skolmåltider

Publicerad:
Sara Frödén

Sara Frödén, lektor i pedagogik, Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet har nyligen publicerat två nya rapporter som är intressant för dig som arbetar med skolmåltider: Mot en inkluderande skolmåltid samt Skolans gröna matlandskap.

Mot en inkluderande skolmåltid. Strategier för att ge likvärdiga förutsättningar

Syftet med studien är att utforska hur skolmåltiden kan organiseras på olika sätt för att bli mer inkluderande för alla elever. Studien bygger på data från ett treårigt forskningsprojekt där skolpersonal och kökspersonal i tre skolor har intervjuats två gånger om sina erfarenheter av skolmåltidssituationen för att identifiera aktuella utmaningar och önskvärda förbättringar.

Trots en liknande uppsättning problem med logistik och den fysiska och psykosociala miljön av matsalen väljer skolorna olika strategier för att tillhandahålla lika möjligheter för eleverna. Strategierna bestod av en mängd olika gemensamma och individuella lösningar riktade till alla elever eller specifika grupper av elever, ofta med funktionsnedsättning.

Rumsliga, sociala och didaktiska aspekter av inkludering och olika uppfattningar om inkludering återspeglades i skolans organisation av skolmåltiden.

Nyckelord: specialundervisning, skolmåltid, inkludering, funktionshinder, skola och lunch.

Läs mer

”Strävan mot en inkluderande skolmåltid – Strategier för att ge likvärdiga förutsättningar", Sara Frödén och Charlotta Pettersson” 

Skolans gröna matlandskap

Platser dit vi kontinuerligt återkommer för att äta, som skolan, erbjuder stora möjligheter att förändra normer kring mat- och ätvanor men försvåras av att eleverna möter personer med olika normer, värderingar, vanor och preferenser kring mat. Hur grönsaksrätter presenteras påverkar trots det elevernas val av mat.

Väl godkänt för skolmåltiden är ett pilotprojekt som drog i gång 2018 och avslutas nu i augusti 2021. Pandemin har påverkat processarbetet i skolorna och resultatet har oundvikligen påverkats av den ohållbara situation som skolor med elever, lärare och måltidspersonal drabbades av. Trots det har pilotprojektets följeforskare från Örebro författat några intressanta artiklar utöver den slutrapport som publiceras senare i höst.

Skolans gröna matlandskap handlar om elevers uppfattning om och upplevelser av vegetarisk mat. Forskning om skolmåltider och om skolan som matlandskap är hittills begränsad så vi är oerhört glad över att RISE möjliggjorde forskning inom detta fält.

Den här artikeln berättar bland annat att en variationsrik kost där barn presenteras för ett stort urval av matvaror är nödvändigt för att utveckla smakpreferenser och stävja barns matneofobi. Men det kan försvåras av att eleverna under skolmåltiden möter personer med olika normer, värderingar, vanor och preferenser kring mat. Därför det är viktigt att skolan har ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam kunskapsbas, något som Handboken för schemalagda måltider tagit fast på och skapat stödmaterial för.

Ett axplock av vad som framkom av elevers uppfattningar och upplevelser

Eleverna framförde sällan miljö- eller hälsomässiga argument för att välja vegetarisk skolmat. När det gällde hälsoaspekter så kunde synen på vad som var bra mat skilja sig från olika matlandskap. Även om många elever vet att frukt och grönsaker är nyttig så behöver de samtidigt förhålla sig till den rådande köttnormen.

Hur den vegetariska skolmaten presenterades hade betydelse för om eleverna valde den. Både att den såg mer aptitlig ut i jämförelse med den köttbaserade rätten och att det tydligt framgick vad maträtten innehöll. Maträtter som var nya för barnen eller innehöll för många olika eller obekanta ingredienser beskrevs som vuxenmat som de var tveksamma till att äta. Det gällde också salladsbuffén där barnen hellre ville plocka varje grönsak för sig i stället för att bli serverade grönsaksröror och blandade sallader.

Både elever som såg sig som vegetarianer och som blandkostare menade att den vegetariska skolmaten var för komplicerad - de försöker blanda i mycket olika saker” (Chris, åk 4) och bestod av ”grönsaker som man typ inte vet vad det är” (Olivia, åk 4). Det var också viktigt att den vegetariska maten och salladsbuffén var placerad så att eleverna tog av den först, och inte redan fyllt tallriken med annan mat.

Vidare underströks betydelsen av att få provsmaka maträtterna eller grönsakerna i salladsbuffén innan för att eleverna skulle våga ta av dem.

Läs mer

"Skolans gröna matlandskap - Elevers uppfattningar om och upplevelser av vegetarisk skolmat", Sara Frödén 

Webbinarie med Sara Frödén i höst!

I höst kommer Sara hålla ett webbinarie “Måltiden ur ett specialpedagogiskt perspektiv” för Skolmatsakademins räkning. Inbjudan kommer inom kort!

Publicerad: