Om skolmat

Visste du att Sverige, Finland [1] och Estland [2] är de enda länderna i världen som erbjuder en kostnadsfri måltid till alla barn och ungdomar i grundskolan, oberoende av föräldrarnas inkomst!

I Sverige ska skolmåltiden i grundskolan enligt lag vara avgiftsfri. [3]

---

 

Källor:
1, Livsmedelsverket & Skolverket (2013) "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola"
2,  Tervise Arengu Instituut. National Institute for Health Development Estonia. (u.å). "School food arrangement in Estonia"
3, Skollag (2010:800)

 

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner offentliga måltider, dvs. måltider inom vård, skola och omsorg.

Av dessa utgörs en stor del av de måltider som serveras i förskola och skola:

• Förskola - ca 750 000 måltider/dag
• Skola - ca 1,3 miljoner måltider/dag

I dessa siffror räknas ej personalmåltider med.
I skolan serveras huvudsakligen ett lunchmål per dag, medan en klar majoritet av alla förskolor serverar frukost, lunch och mellanmål. I beräkningar av antalet måltider räknar man med ett visst bortfall, exepelvis på grund av sjukfrånvaro.

---

 

Källa: Delfi Foodserviceguide 2016

Livsmedelskostnaden per portion:

Livsmedelskostnad för skolmåltiden i Sverige: 10,47 kr per lunch (2015)

Livsmedelskostnad för skolmåltiden i Västra Götaland: 10,04 kr per lunch (2015)

Siffrorna är baserade på självrapporterade uppgifter från kommunerna, baserade på 2015 års uppgifter och ska enbart inkludera livsmedelsråvaror. Dvs. personalkostnader, el, transporter eller liknande ska inte vara inräknade i denna siffra.[1]

Kostnader för skolmåltiderna enligt Skolverket:

På Skolverkets hemsida hittar man uppgifter över kostnader för bland annat skolmåltider, redovisade på riks-, läns- samt kommunnivå. För samtliga huvudmän på riksnivå så beräknas kostnaden för skolmåltider i genomsnitt vara 6 100 kr per elev och år.[2]

---

 

Källor:
1, Livsmedelsverkets och Skolmatens Vänners kommunundersökning (2016)
2, Skolverkets statistik över kostnader för skolmåltider (tabell 2A-2C) (2014)

Såhär säger skollagen om skolmåltiderna:

• I juli 2011 blev det lag på att maten som serveras i grundskolan inte bara ska vara avgiftsfri utan även näringsriktig!
• 10 § "Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider"
• Det är huvudmannen, alltså den som driver en skola, som har ansvaret för att kontrollera att skolmaten lever upp till skollagens krav. [1]

Såhär tolkar Skolinspektionen skollagen:

"För att Skolinspektionen ska anse att huvudmannen, alltså den som driver en skola, följer lagens krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider fordras följande:

• Eleverna erbjuds utan kostnad skolmåltid varje skoldag
• Huvudmannen, alltså den som driver skolan, har system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga.
• Huvudmannen kan visa resultat från sin systematiska uppföljning som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till de svenska näringsrekommendationerna." [2]

  ---

Källor:
1, Skollag SFS (2010:800)
2, Skolinspektionen, "Skolmåltiden" (2016)

Ekologiskt

Enligt Sveriges nya livsmedelsstrategi ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.[1]
Idag har ett par kommuner i Sverige redan nära målet medan andra har en bit kvar.

Enligt en årlig ranking och raport om ekologiskt i offentliga storhushåll så är i genomsnitt 33 % av inköpen i offentliga storhushåll i Sverige ekologiska (2016). 
I jämförelse var i genomsnitt 32 % av inköpen i offentliga storhushåll i Västra Götaland ekologiska samma år. [2]

Klimatsmart

• Drygt två av tre skolor i Sverige erbjuder alla elever ett vegetariskt alternativ varje dag.
• Sex av tio skolor i Sverige försöker minska på mängden kött i rätterna till förmån för vegetabiliskt protein och/eller grönsaker. [3]

Svenska och lokala livsmedel

Länsstyrelsen i Västra Götaland följer ett par gånger per år upp bland annat hur stor del av köttråvaran som köps in i kommunerna som är svensk, hur mycket av de totala inköpen som är ekologiska osv. Det är inte alltid lätt för kommunerna att få fram statistik och det saknas fortfarande svar från en del kommuner, men det är ändå väldigt höga och imponerande procentandelar som Länsstyrelsen får rapporter om. Ovan ser ni de åtta kommunerna som ligger i toppen. [4]

Matsvinn

Enligt undersökningar så slängs ca. 60 gram mat per portion och dag i skolorna:
30 gram mat lämnas kvar på tallriken (tallrikssvinn)
30 gram går förlorat vid förvaring, beredning och servering (övrigt svinn)
Det totala årliga svinnet i svenska skolkök ligger i sådant fall i storleksordningen mellan 10 000 - 30 000 ton.
Vad motsvarar det i pengar?
Beräknad merkostnad per dag = 1, 1 miljoner kronor [5]

En majoritet av skolorna i Sverige mäter matsvinn under minst en mätperiod per termin. [3]

---

Källor:
1, Näringsdepartementet (2017) "En livsmedelsstrategi för Sverige - Regeringens handlingsplan"
2, EkoMatCentrum (2017) "Ekologiskt i offentlig sektor 2017"
3, SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet, läsåret 2014/15 (baserad på ett urval av landets grundskolor)
4, Länsstyrelsen Västra Götaland (2016) "Andel svenskt och lokalt"
5, Livsmedelsverket (2011) "Livsmedelssvinn i hushåll och skolor - en kunskapssammanställning"

Forskning visar att frukt, bär, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter och vegetabiliska oljor kan minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar och bidra till sund vikthållning [1]. Detta kostmönster gynnar också vårt klimat och vår miljö [2]. Helheten är dock viktigare än enskilda näringsämnen i maten. Skolmåltiden ger inte bara näring utan genererar också matglädje, inspiration och avkoppling. Skolmaten kan vara en kulturbärare, isbrytare och en socioekonomisk utjämnare om man utnyttjar den på bästa sätt.

---

Källor:

1, Livsmedelsverket (2016) "Hälsosam helhet"
2, Livsmedelsverket (2016) "Miljösmarta matval"

Skolmåltiden är ett utmärkt tillfälle för utbildning inom en hälsosam och hållbar livsstil, att väcka nyfikenhet och kunskap om mat (smak, konsistens, doft, ursprung, produktion, näring) samt för att introducera och föra traditioner vidare, både svenska och andra matkulturer. [1] Skolmåltiden är en del av skolans utbildningsverksamhet.[2]

I läroplanen för grundskolan står det angivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: "har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhållet." [3]

Skolmåltiderna kan med andra ord vara ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa.

---

Källor:

1, Livsmedelsverket & Skolverket (2013) "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola"
2, Skolinspektionen (2012) "Informationsblad Skolmåltiden"
3, Skolverket (2011) "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011"