181002 Matgäster med särskilda behov, Borås

En spännande heldag i Borås där vi, tillsammans med drygt 70 st av skolmatsakademins medlemmar, fick lära oss om hur vi bemöter matgäster med neuropsykiatriska diagnoser.

Här på Skolmatsakademin startade vi oktober månad med att bjuda in er att medverka på en heldagsaktivitet med två föreläsningar om matgäster med särskilda behov.
Först ut var Andreas Svensson från Ågrenska i Göteborg. Ågrenska är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser och en unik mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar.


Under två timmar fick åhörarna bekanta sig med de olika diagnoser som ingår i begreppet neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) så som ADHD, Asberger, OCD, Autism, Tourettes och Tics. Tack vare Andreas långa erfarenhet av att arbeta med barn och vuxna med särskilda behov fick vi ta del av många färgstarka berättelser och forskningsrön.
När vi bjöd in Andreas till att föreläsa för er, skolpersonal som alla är kopplade till skolmåltiden och arbetet i matsalen, blev han väldigt glad, främst å alla barns vägnar. Under föreläsningen inser vi varför. Hur vi bemöter och hur vi förstår dessa elevers behov är avgörande för hur deras dag kan se ut. Att leva med NPF är energikrävande. Vi pratar om hyperaktiva barn som antingen märks av på grund av att de har en utåtriktad hyperaktivitet så som till exempel många med ADHD, eller en inåtriktad hyperaktivitet som för barn med ADD. Dessa elever här även svårt att med sin energireglering vilket innebär att man ofta kraschar ordenligt när energi väl tagit slut.


I skolan är det matsalen och kockarna som tillhandahåller eleverna deras dagliga energi. Mat behövs för både kroppen och hjärnan och för att klara av en hel skoldag behöver dessa diagnosticerade barn energi. Energirik mat från ibland näringsfattiga livsmedel som måltidspersonal har svårt att förlika sig med.


Så hur ska vi förhålla oss till detta? Andreas är tydlig här. Måltiden och vistelsen i matsalen är den tuffaste stunden under en skoldag för elever med NPF. Han låter oss förstå att det handlar om högsensitiva barn. Barn som är väldigt starkt präglade av sina sinnesupplevelser och att deras specifika perception avgör alla de val som måste göras en vanlig vardag. Även om den här sinneskänsligheten ger barn med särskilda behov många ovanliga styrkor, så som öga för detaljer, fördjupad kunskap inom specifika ämnen, så har de generellt sett väldigt svårt för nyheter och förändringar, mycket ljud och många intryck på samma gång. Och därför behöver dem periodvis enkel mat som de känner igen, mat om kan ge dem energi att hantera vardagen.


Det handlar inte om önskekoster utan om att servera en kost under en period som sedan måste utvärderas tillsammans med elevhälsan. Therese Lind tar vid här under sin föreläsning där hon delar med sig av sina erfarenheter. Hon är måltidschef från Bollebygd som infört flervalsmodellen och har en bakgrund som dietist. Hon menar att om vi hjälper dessa barn tidigt så kan de utvecklas och vara handlingskraftiga nog att klara utmanande situationer så som skollunchen redan innan gymnasiet. Hon understryker att skolrestaurangen är del av hela skoldagen. Måltiden för elever med NPF behöver periodvis anpassas eftersom det
handlar om att hjälpa eleven att nå målen. Det första målet att uppnå är alltid att eleven kommer till skolan och att eleven klara av en hel skoldag.


Thereses riktlinjer är att aldrig ensam ta ansvaret för elevens kost. Utan att samarbeta med elevens närmsta pedagog, stöd, förälder och elevhälsan. På Bollebygdskolan har man flervalsmodellen med tre alternativ varje dag och elever med NPF kan periodvis erbjudas en fjärde meny. En meny med samma mat vecka efter vecka, ibland dag efter dag. För det är svårt med många val för den som har NPF och det är ibland omöjligt att förstå att en maträtt kan se olika ut fast den omnämns med samma namn, eller att en rätt tar slut och ersätts med något liknande med i princip samma innehåll.
När en elev sätts upp på den 4e menyn beslutas det alltid om ett datum för utvärdering. Vid det datumet samlas elevhälsan tillsammans med närmaste pedagog och måltidspersonal för att urvärdera vad som har fungerat och om man ska göra några förändringar. För det är viktigt att förändringar görs men att de sker i den takt eleven är redo hatt hantera dem.


Andreas tipsar oss om fyra bra frågor som kan underlätta kommunikationen och det gemensamma arbetet i matsalen med NPF elever. Dessa kan man ställa när anpassad kost rekommenderas av elevhälsoteamet utan att måltidpersonalen behöver få reda på elevens diagnos.

1. Vad tycker du om?
2. Vad underlättar?
3. Vad försvårar?
4. Vilka är dina rädslor och fobier?


Både Andreas och Therese poängterade att barn med NPF inte ska äta samma mat år efter år. Här finns stora möjligheter att påverka över tid. Med en bra pedagogisk måltid som följer Skolverkets råd behöver lärare och måltidspersonal vara viktiga förebilder. Med ett gemensamt förhållningssätt kan man arbeta med att utbilda och skapa nyfikenhet hos dess elever så att de lär sig förstå innebörden av en mer näringsriktig kost. Alltså enligt samma princip som för alla elever.


Slutligen några avslutande råd från våra föreläsare.

Andreas råd:

  • Använd en mjuk tydlighet, ramar och strukturer är avgörande.
  • Informera om förändringar. Allt från matsedel till ommöblering.
  • Vid utbrott, ge eleven utrymme och låt det plana ut. Fånga upp eleven och prata om situationen och hur ni upplevde den när hen är mottaglig igen.
  • Använd gärna bildstöd men inte ofullständiga meningar.

Thereses råd:

  • Vägen till normalkost är olika lång, acceptera individuella skillnader.
  • Förutsägbarhet kan vara en framgångfaktor
  • Ställ krav på den pedagogiska verksamheten och involvera fler lagspelare, skapa kontakt med de som är nära eleven.
  • Lita på de rekommendationer elevhälsan kommer med.

 

Dokumentation från dagen:

Presentation, Andreas Svensson

Presentation, Therese Lindh 

 

Tack för att ni kom och tog del av dagens viktiga innehåll. Lycka till med ert arbete på skolor och förskolor runt om i Sverige. / Lina Andersson Fasth


Senast uppdaterad: 2018-10-03 15:00