Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

191205 Matsalsmiljö och måltidspedagogiskt arbete

Hur skapar vi en bra måltidsmiljö och hur kombinerar den med ett måltidspedagogiskt arbete? Vi fördjupade oss in detta under en eftermiddag i december. Dagen genomfördes som en del av Skolmatsakademins folkhälsoprojektet Väl godkänt för skolmåltiden och riktar sig till lärare, rektorer, kostchefer, folkhälsa, måltidsutvecklare, köksmästare och kockar.

Nedan följer minnesanteckningar från dagen.

Introduktion

Lina öppnar med att hälsa välkomna och berätta om vårt projekt ”Väl Godkänt för Skolmåltiden”. Då det blev många anmälda fick planerna om en workshop ändras om till seminarium. Betydelsen av skolmåltiden och dess miljö lyfts av Lina som en inledning på denna eftermiddag. En näringsriktig och rofylld måltidsstund skapar rätt förutsättningar för elever att hämta kraft, men också en plats för att bygga relationer, både för elever, måltidspersonal och pedagoger. Pedagoger har även här möjligheter att förankra sin undervisning, vilket generar ytterligare förutsättningar för lärande. Vi vet ju att vad som händer utanför klassrummet påverkar lektionernas utfall.

Lina uppmanar till att fylla i en handlingsplan, som delas upp i kategorierna ”lätt” och ”svårt”, för att få med konkreta aktioner från dagens föreläsningar.
Dagens första talare ur är David Gustavsson, förste kock och måltidspedagog från Aggarp skolan i Svedala. Han talar om Gästens väg, den pedagogiska matsalen. På denna skola har man 668 elever inkl. särskola och serverar ca 700 måltider med pedagoger. Totalt är man fyra stycken i personalen.

Måltidspedagogik på Aggarpskolan

 David berättar om sin resa i det måltidspedagogiska arbetet på Aggarp skolan.
I köket arbetar de efter följande forum:
- Famm-modellen: Rummet, mötet, produkten, styrsystemet, stämning/atmosfären.
- Pedagogiska måltider- vilka uppgifter har kockarna i dessa.
- Kostpolicy för Svedalas kommun.
- Måltidsråd, för både pedagoger och rektorer, men även med eleverna.
David lyfter ”Gästens väg” och det första intrycket. Alltifrån hemsida och sociala medier, och hur de pratar med vårdnadshavare, elever och personal. Förväntningarna ska här byggas upp, vilket görs genom till exempel detaljerade beskrivningar på menyn. ”Serveras det fisk idag, skriv inte bara kokt fisk, utan måla ut vilka detaljer som finns inkluderat”.
Upplägg och placering spelat också stor roll. I Aggarp har man en liten salladsbuffé först och sedan det vegetariska. Hur maten serveras och presenteras är noga genomtänkt. Här byts servisen ut ofta, man bryter mönster genom form, färg och upplägg. ”Det gäller att väcka nyfikenhet!”
Skyltning och information är viktigt, som nämnt ovan- vad är det för mat som serveras? Ett mantra är att få ALLA gäster att vilja komma

Två tips från David:
1. Färgsättning för allergener eftersom alla elever inte kan läsa.
2. Klimatberäknade rätter visas med gröna prickar. 1 prick= bra val. 2 prickar= bättre val, osv. inga pekfingrar, utan nudging!
IAK- individuellt anpassad kost serveras till ca 80 elever. Dels för att det finns SÄR- elever. Buffén är dock öppen för alla, de är inte begränsade till sin anpassade kost. Man vill att alla ska känna sig sedda- Skolan har ett 2 veckors rullande schema för att man ska veta vad som gäller till lunch.
Alla i personalen vet sin roll under lunchen som serveras mellan ca 11-12.20. 13.00 avslutas lunchen, då är det städat och klart. Även borden torkas på dessa 4 i personalen. Det finns 269 platser i matsalen, plus en uteservering med 80 platser.
Stor salladsbuffé mitt i matsalen på ett runt bord här ges tid att botanisera. Skola serverar ca 150 personer på 15 min.
Pedagoger använder salladsbordet för att uppmana sina elever att ta grönsaker. Om kompletterande mat finns på de mindre borden så står det anvisat vid linjen, då måste de också gå förbi grönsaksbordet. Varje kvart fylls det på och byt det ut för att hålla kylan. Efter kl. 12.00 byts det ut mot mindre skålar. Allt kompletteras med två bröd bufféer.
Pedagogiska mervärden i måltiden.
Finns tillgängligt för elever!
Mat för alla sinnen; smakstationen. Lockar till att prova nya matvaror. Tex, hörselskydd och våga smaka på nya, spännande grönsaker/råvaror. Odlar i matsalen, mycket groddning och svamp.
Återodling: Purjolök, ställ i vatten så växer det. Fungerar med morot, blast och olika salladssorter. Man tar den produkt man skurit ner och sätter roten i lite vatten så växer det igen.
Kryddstation en lockar. Rena kryddor där eleverna ser hur det ser ut, får luktar, se hur det stavas?
En viktig frågan från publiken var: Hur gör man för att det ska få vara ifred och inte förstöras av elever? David intygar att det händer på Aggarp också, tex bordsskyltar. Kryddor får vara kvar. Vissa saker får vara kvar, oftast det som gjorts av eleverna själva.
Salladsbuffé används ibland för att utforska grönsaker. Pedagoger tar vid i samtalet i matsalen, tex hur man kan jobba med olika smaksättningar tillsammans med morot, men även textur när morot presenteras i olika former: kokt, rostad, slantad, riven.
Visa vad protein är, används i salladsbordet för att få in diskussionen i det vegetariska. Om inte kökspersonal hinner ta snacket, så tar pedagoger vid.
Smaksked är enligt David det bästa pedagogiska verktyget för att få gästerna att smaka-kan ge underverk över tid. Köket använder sig ofta av smaksked- fingerfoods ”Det ska vara kul, överraskande”. T.ex. tacochips och mat som blivit över från annan dag. Kända smaker med ny råvara. Ofta är dessa inslag situationsbaserade, inget planerat!
Skärm i matsalen används för information istället för bordsryttare. Här kan man få information om olika livsmedel, matsedel för både denna och nästa vecka, om något speciellt händer i matsalen. Detta rullar i en power point, vilken är lätt att byta ut och uppgradera snabbt. Oftast finns det ett kompletterande Quiz, gärna ett veckoavsluts quiz där man kan vinna ett fruktfat till sin klass Tex tema med globala mål.
Gästens väg, sista intrycket: Från första hej till sista hej då!
Information om svinn. Hur mycket slängs? Resultat; det slängs mindre. Oftast är det den populära maten som slängs. Inga pekpinnar, bara information. Tack för maten på olika språk.
Överarbeta inte, det är en del av arbetet som sker varje dag. Använd vanliga råvaror som finns hemma.
Ta hjälp av kollegorna- pedagogerna! Görs i klassrummen också, hur kan man lära ut saker på ett enkelt och pedagogiskt sätt?


• Lina tar åter upp handlingsplanen som visats från början, som fyllts på efter första föreläsningen. I tex Aggarpsskolan som är nybyggd, vad behöver man tänka på i planeringsdagar?
Lina berättar om de tips hon fått från Akademiska hus:
Active learning perspektivet: Skapa miljöer som stimulerar eleven att testa och utveckla sina färdigheter och förmågor.
Skolan erbjuder ett unikt sammanhang för restaurangverksamhet! Vem är gästen- bygg miljön utefter den och bidra till elevens lärande genom att stötta skolan.


Goda idéer till APT

Gråbo, Lerum. APT kring hur man kan ta ansvar för den gemensamma miljön. Kocken har köket, men rektor har matsal. Vem vågar ta initiativet att forma miljön?
APT- diskussionsverkstad, kreativt arbete- växa i sin ansvarskänsla. Pynt och dekorationer, ytor som kan behövas pysslas till. Internloppis- för att få tillgång till material för skolköket. Byt bort det verksamheten inte behöver.


Vi gjorde om och fick tillbaka fåra gäster! - Sandra Adolfsson, Hulebäcksgymnasiet, Härryda Kommun. 


Sandra berättar om när hon som enhetschef för gymnasieskola var tvungna att tänka utanför boxen. Eleverna gick inte till matsalen för att äta. Politiker som lovat en ombyggnad drog tillbaka de pengarna. Alla måste bidra med sina ideér- alla var inkluderade!
De började med att ha en workshop tillsammans för att göra om måltidsmiljön utan pengar.
Sandra poängterar hur viktigt det är att få med HELA personalen! Ibland missar man att alla behöver vara med, och man stöter på patrull på vägen. Man måste vara medvetna om att förändringar tar tid.Målet var att få fler elever att äta i restaurangen, unga vuxna vill själva bestämma var de vill äta.
De valde att koppla bort menyn från övriga skolor i kommunen för att anpassa till eleverna, och här tog de hjälp av eleverna. Resultatet blev att man utökade menyn och fick en flervalsmodell vilket också underlättat i specialkosten.
Följande förändringar blev möjliga
Streetfood rätter: De rätter som blivit över från tidigare dagar görs om till nya rätter i denna line. Allt som inlindas i bröd är lyckat. Wokat och pastagratänger fungerar oftast väldigt bra. Man gjorde även en egen salladsbuffé till streetfooden för att man skulle slippa gå överallt, men det visade sig att många vill gå till alla stationer ändå.
Entrén: Menytavlans omplacerades.
Bubbelvattenkran inskaffades. Fick stor effekt, många kommer enbart därför. Och nu dricks inte så mycket mjölk längre.
Med inspiration från Tullängsgymnasiet- blandar man upp rätter vilket leder till mindre svinn och bidrar till att man serverar mer mat med smak. Så länge man blandar på ett aptitligt sätt funka det.
Sandra berättar att man har halverat svinn efter detta! - Speciellt bland de populära rätterna.
Vattenkran upphandlat via Gbg stad, 1100 kr/ mån. Mindre än mjölkkostnad, men framförallt statushöjning.
Framgångsfaktorer: Workshop. Erfarenhetsutbyte: all personal fick byta arbetsplats till en annan skola i samma kommun för att hitta ny inspiration och arbetssätt. Studiebesök: Uppmanar att följa Tullängsgymnasiet. Lunchrestaurang är målet.
Elevsamverkan: Innan man visste hur arbetet skulle sluta presenterades förändringen för eleverna, då var de tvungna att genomföra det eftersom eleverna var medvetna om det. Positiv respons, måste få eleverna med sig. Hur sprider man till lärare och rektorer? Det är ju skolans lokal, men de måste också med.
Uppstartsmöte: 5 min att presentera sin förändring, lärare blev exalterade, spreds till elever. Nytt möte med elevråd ang. vissa missnöjen. När frågorna var besvarade var eleverna nöjda, justeringar gjordes utifrån elevernas respons.
Hög närvaro av chef och kostutvecklare i matsalen De har haft i uppgift att välkomna, visa vägar och flöde, info. Tar emot feedback!
Kostnader:
Vattenautomater
Nya värmerier, från investeringsbudget, prioriteringsfråga. Detta har lett till fler ätande, fler pedagoger. Kostnad är snart ”igenhämtad”. (60 000:-)
Skålar och fat - samt återanvänt från andra ställen, tex äldreboenden. Glas och bestick som räcker till alla gäster för att slippa stressen att behöva diska. Då kan man fokusera på viktigare arbetsuppgifter.
Extra personalkostnader i möte osv, men helt nödvändigt. ALLAS kompetens måste inkluderas, då kommer man långt. Tänk utanför boxen.
Resultat: Alla pratar så gott om maten, vilket gör att fler kommer till matsalen, även pedagoger, politiker, och andra som vill besöka restaurangen.
TIPS: Planerar menyn 4 veckor i taget, för att se vilka rätter som fungerar. Dagens huvudrätt och vegetariska, inför måndag och tisdag planeras streetfood. Fyra personer planerar menyerna tillsammans.

Karl Johan skolan 

Åter till Lina och hennes projekt- Där hon berättar om Karl Johansskolan och förändringarna i matsalsmiljön. Före-bilder visas på en sliten och ”tråkig” miljö, och därefter visas bilder på förändringarna. De största förändringarna var:
- Ljudabsorbenter. Ljudnivån är oftast högre bland yngre barn, här fanns inga absorbenter alls.
- Väggar och utsmyckning: Väggarna var kala, slitna och gula, därför behövdes ny färg, tavlor, och även rumsavskiljare.
- En koppling till skolan saknades, böcker lyftes in som inredning. Gammal köksutrustning som inte användes, tex gamla brödformar, vispar och även livsmedel så som lökar och baljväxter.
- Belysning påverkar, därför sågs detta över för att få ett jämt sken över restaurangen.
Agenda 2030 har direktkoppling till skolmåltiden. Dessa skrevs ut och sattes i små ramar och placerades ut runtomkring i matsalen.
På vissa ställen såg man rakt in i diskinlämningen där ljudnivån och kaoset var påtagligt.
Pengar lades på väggskärmar; 24 000 kr, Absorbenter på väggarna; 25 000 kr, Lampor över servering och glödlampor; 9000 kr, ommålning; 5000 kr. Totalt: 63000 kr
Runt 70 000 är rimligt för en renovering.
Miljömiljon från miljöförvaltningen i Göteborgs stad söktes och godkändes.
Gröna gruppen hjälpte till att måla (Grupper som har långt till arbetsmarknad)

Lärande hållbara måltider - Jonas Dahlin, Miljlöförvaltningen, Göreborg stad

Jonas beskriver deras verksamhet som någon som stödjer skolor och förskolor hur man pedagogiskt kan arbeta med miljöfrågor och hållbarhetsfrågor, där man har sin ingång via maten.
Jonas började arbetet för ca 5 år sedan, dåvarande måltidschef för ett skolkök.
Vad händer i pedagogiken? Reaktioner när köttet helt plötsligt försvinner, här insåg Göteborg att man måste börja samarbeta med dessa frågor. Sökte projektpengar. Pedagogisk vs köksverksamhet, stuprör- hur skapar vi en samverkansstruktur mellan dessa till en verksamhet, alltså en hängränna mellan dessa. För lärande hållbara
måltider är alltid skolledning och rektor utgångspunkten. Arbetet utgår från den pedagogiska verksamheten och hur köket kan stödja det. Vad har den pedagogiska verksamheten för behov, hur möter vi detta och anpassar upplägget utefter detta? Forskare på GU, Arjen Wals professor i lärande för hållbar utveckling, hur ska vi lära ut hur vi tar hand om vår värld? För att få barn att förstå, hur vi skapar en framtid, måste det jobbas praktiskt. Vi kan inte bara stå i klassrummet och skriva på tavlan, de måste få uppleva det praktiskt.
”The whole school approach”. Skolan och omgivning ska vara en lärande miljö. Man jobbar med ”Före, under, efter måltiden” modellen: inspiration till pedagoger hur man planerar sitt arbete före maten, tex genom odling. Under använder man sig av pedagogiska måltider, och Efter kan man jobba med källsortering och kompostering.
Måste synas, eleverna måste vara delaktiga.
Det skapas arbetsgrupper med rektor, måltidschef, pedagoger, kockar som får jobba med speciella grundfrågor mot olika mål.
Jonas och verksamheten jobbar för att utbilda vuxna som är bra på att utbilda barn och visa matens koppling till miljön. Alla måste ha samma grundkunskap, vad är problematiken som ligger till grund för detta arbete?
Attitydförändringar. Ambulerande pilotverksamhet för att ta fram bra exempel, det måste göras ihop. Skapa en förståelse varför man jobbar med detta. Alla är med, även vaktmästare och lokalvårdare och barn jobbar med i köket.
Hur kopplas hållbarhetsmålen till allt vi gör i skolan. Maten är extremt kraftfull. Ekologisk mat är en stor del i detta. Och nu har Regering, skolverket- mer fokus på lärande om hållbarhet och agenda 2030.
Lärande hållbara måltider arbetar i två år med varje skola. Man genomgår olika steg under denna tid. Nätverk hålls och arbetsgruppsmöten 1 ggn/månad. Studiebesök med arbetsgrupp för att se vilka som är bäst på detta; jätteviktigt, extremt nyttigt. Man åker även ut till ekologiska jordbruk och träffar bönder för att göra den kopplingen också.
Frågor man behandlar är: Hur får man in den pedagogiska planeringen? Skolrestaurangen under året, hur lyfts det in i klassrummen på ett systematiskt sätt? . Hur kopplar man det till alla ämnen?
Man har märkt att det är mycket svårare i skolan, där dagarna inte är lika sammanhängande som i förskolan
Föräldrar och vårdnadshavare är viktigt att få med sig. Öppet hus finns man med tex. för att få förankring på hemmaplan, annars är man chanslös. Jonas är ärlig med att under arbetet har mycket misstag har begåtts, som brukligt när man gör något för första gången utan mall och beskrivning.
Jonas avslutar med att berätta om Material på fritids: internt projekt med Susanne Thoren från Läromat. Det är tänkt att lyfta fritidspedagogerna och deras arbete med hållbar utveckling med hjälp av måltidspedagogiken. Material kommer ligga på Lärande hållbara måltiders hemsida inom kort!

 

Presentationer från dagen:

PP Aggarpskolan>>

PP Lärhande hållbara måltider>>

PP Väl godkänt för skolmåltiden samt Lerum opch Hulebäck>>

Senast uppdaterad: 2020-04-23 15:20