Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Almedalen 2019

Publik i Almedalen 2019

Återigen fanns Skolmatsakademin på plats för att ta del av politikerveckan på Gotland. Almedalen som numera anses vara världens största demokratiska mötesplats för samhällsfrågor. Tillsammans med Måltid Sverige sprang vi backe upp och backe ner för att hinna med så många arrangemang som möjligt under två och en halv dag.

Ön bjöd på strålande sol, ösregn och glass. Men framförallt på en stor samling engagerade och erfarna deltagare och, så klart, politiker. Vi var där för att ta delta i rundabordssamtal, olika seminarier och workshops. Siktet var inställt på våra hjärtefrågor så som offentlig mat, klimat och att i så stor utsträckning som möjligt lyfta skolmåltiden som en naturlig dela av skolans utvecklingsarbete, ungas hälsa och psykiska ohälsa eftersom det inom nätverket finns ett stort behov och en önskan att samverka mer med skolans pedagogiska verksamhet. Almedalen är en otrolig tillställning på så vis att man som organisation får möjlighet att skap intresse och sprida sina erfarenheter i de frågor man arbetar med. 

Först på vår långa lista var seminariet Se bortom filén! hos Västsvenska arenan om hav och hållbart fiske. Många av er känner säkert till begreppet grönt proteinskifte vilket ju innebär att vi i högre grad serverar vegetabilier som ett smart alternativ till det röda proteinet från animalier så som nöt, fläsk och kyckling. Med ett blått proteinskifte som alternativ till det gröna måste vi tänka bortom fiskfilén som vi lägger på tallriken idag.  

I takt med att jordens befolkning ökar närmar vi oss också den planetära gränsen – vad klotet mäktar med. Vi måste nyttja resurserna fullt ut – ta vara på mer av fisken så att ingen näring går förlorad. Under det här seminariet presenterades hur man med innovativa klimatsmarta lösningar bättre skulle kunna arbeta med det blå proteinet. Man menar att om vi år 2050, med beräknat 10 miljarder munnar att mätta på jorden, ska kunna fortsätta servera fisk så behöver vi göra det utifrån andra förutsättningar än idag. Det håller inte att alla äter ugnsbakad laxfilé, kokt torskrygg eller panerad sejfilé. 

Seminariedeltagarna hade i och med dessa problem frågat sig, hur tar vi vara på den näring som aldrig når tallriken – sidoströmmarna från livsmedelsindustrin som idag i bästa fall blir djurfoder? Vad är vi beredda att sätta på gaffeln?Under seminariet framkom det att med ny teknik kan livsmedelsindustrins sidoströmmar bli ny, näringsrik mat. Man försöker idag lösa näringssvinnet i livsmedelsindustrin och vill få till bättre lösningar för att motverka rester och svinn.

Men vilka nya produkter kan vi få? Och är den hälsomedvetna konsumenten beredda att äta dem?Chalmers ställde frågan om larmrapporterna om farlig, processad industrimat har rätt? Eller är kritiken mot industrin egentligen uttryck för något annat? Behöver vi ändra synen på vad som är ”bra mat”?
Vi vet att det finns en fara med fisket idag. Vi äter för få fisksorter och allt för specifika delar av fisken.  Chalmers menar därför att om vi kan börjar uppskatta processad mat mer så finns det idag sätt att bättre ta hand om till exempel hela fisken. Livsmedelsverket ser att en lösning med detta kväver högre kvalité av processad mat. Eftersom det idag är produkter som gömmer onödigt mycket salt, socker och fett av dålig kvalité. Ja, kanske är detta en lösning till en mer hållbar fiskkonsumtion. Tillsammans med Livsmedelsverkets unika miljöanpassade kostrekommendationer, innovationer från RISE och ingenjörskonst från Chalmers så finns det, tror vi, en möjlighet att lyfta processad mat från havet med god kvalité inom snar framtid.

Rundabordssamtal om mer hälsosamma val i skola och förskola. 
I och med vårt projekt Väl godkänt för skolmåltiden var vi på tisdagsmorgonen inbjudna av organisationen Friskmat till ett rundabordssamtal tillsammans med bland annat riksdagsledamöter, Generation Pep, Livsmedelsverket och Matlust. Samtalet hade utgångspunkt i Pep Rapporten 2019 som släpptes i våras. 

Frågeställningen var “Hur kan samhället hjälpa barn och unga att göra mer hälsosamma val”. 

Bland deltagarna* så fanns stor enighet i att lösningen framför allt ligger i mer kunskap bland föräldrar och pedagoger. Man enades kring att ohälsosamma val behöver bli mer svårtillgängliga för barn och att en satsning bör fokuseras på att göra hälsosamma val mer lättillgängliga i barns vardag. Likt vårt projekts förstudie så visar även Generation Peps rapport att 98% av barnen vet vad som är nyttigt, även om det sedan är enbart 2 av 10 som får i sig tillräckligt med frukt och grönt varje dag.

Källa: Foodpharmacy

Alla deltagarna i samtalet fick definiera en uppgift till sig själva, något som de kan göra för att bidra till en positiv beteendeförändring. Uppgifterna kommer sedan följas upp av Friskmat om ett år. Bland annat valde Anna-Karin från Livsmedelsverket att starta en granskning av landets skolkafeterior och deras utbud. Fredrik på Capio kommer arbeta med att få ut information om vikten av hälsosam kost från start till de 65 000 små barns föräldrar som är listade på deras barnavårdscentraler. Riksdagsledamöterna Mats och Ulrika planerar att arrangera ett flertal seminarier i riksdagen för att skapa medvetenhet bland sina riksdagskollegor om det akuta behovet av att lyfta kosten som en del av den preventiva sjukvården under året. Och vi från Skolmatsakademin tog på oss att uppmärksamma måltidspedagogiskt arbete i skolan och på fritids. Men även att sprida arbetet med schemalagda måltider. Bland annat genom att ta fram en policy för pedagogiska måltider så att skolrestaurangerna och den pedagogiska verksamheten bättre kan samverkar i kraftsamlingen för fullföljda studier.

*Delaktiga i samtalet var: Riksdagsledamöterna Mats Wiking (S) och Ulrika Jörgensen (M) från socialutskottet, som också är initiativtagare till riksdagens friskvårdsnätverk. Också Mattias Vepsä (S) från utbildningsutskottet anslöt, tillsammans med Anna-Karin Quetel (nutritionist Livsmedelsverket), Kristina Ossmark (marknadschef Martin & Servera), Fredrik Gunmalm (VD Capio närsjukvård), Sofia Knaz (dietist nationellt kompentenscentrum för födoämnesallergier), Sara Jervfors (kostchef Södertälje kommun) och Lina Andersson Fasth (projektledare RISE/Skolmatsakademin).

Autismföreningen i Stockholm

Vi träffade autismföreningen och pratade Schemalagda måltider. De gav oss ett mycket intressant boktips och kommer höra ta kontakt längre fram eftersom de tyckte att vårt arbete inom Skolmatsakademin och vårt projekt var väldigt intressant.  https://www.autism.se/almedalen2019

Hur kan morgondagens skola bidra till ungas kunskap och förståelse för psykisk hälsa
Medverkande: Magnus Järeskog, generaldiriktör på BRIS, Mary Juusela grundare av Lika Olika, Patric Forshage utbildningschef Täby och SKL ordförande Andres Knape. 

Ett av de seminarier som gjorde mest intryck var just detta. Här hade man lyckats samla en bred kompetens till debatten om psykiskhälsa. BRIS tog upp frågan om vem barn har att prata med idag? De senaste två åren har samtalen från unga om mobbing ökat med närmare 50%. Patric Forshage menar att skolan bär en del av ansvaret för den ökade upplevda ohälsan och att en del av problemet ligger i att man inte arbetar tillräckligt med normer och bemötande. Mary Juusela från organisationen Lika Olika som arbetar för att väcka medvetenheten om att lösningarna inte är de samma för alla höll med. Skolan är inte homogen. Hon menar att skolan behöver bli bättre på att ta tillvara och arbeta med individenskraft i samspråk med gruppen. Hur kan skolan som kulturbärare då lyckas med att få elever att prata? Anders Knape menar att enskilda samtal finns det inte längre tid för i skolan. Mary Juusela föreslår att man börjar vi måltiden. Vi kan inte annat än att hålla med barn lägger trots allt 20 000 timmar av sitt liv i skolan(Källa: Magnus Jägerskog Generaldirektör BIRS)

Workshop Hållbar mat på skoltallriken
– Hur får vi det att hända?
Det är ingen lätt sak att integrera den offentliga måltiden i skolans verksamhet för att ställa om till en mer hållbar konsumtion. Men det är och blir mer och mer en del av kommunernas och skolans uppdrag i och med våra nationella hälso-& miljömål och Agenda 2030. Men hur får vi det att hända? Vad behöver skolköken för organisation, anpassningar och kompetensutveckling för att måltidspersonalen ska kunna tillämpa referensdieterna?

Tillfrågade av projekt Matlust och Kost och Näring tog vi på oss rollen som workshopledare i en av tre grupper för att nysta och lyfta goda idéer och bra exempel. Här är en resumé av vad som kom fram från de tre olika workshopsgrupperna. 

Sammanfattningsvis skriver projekt Matlust i sin rapport från dagen så här:

"… det behövs action från många olika håll. Deltagare under denna workshop har mycket makt om man sluter sig samman och försöker sätt press på att uppdatera lärar-/rektorsutbildning, skollag, kursplaner och läroplan. Detta är en påverkanskraft som är viktig att ta till vara på för att få den förändring vi har sett behövs. Kost och Näring, Jordbruksverket/landsbygdsnätverket, Livsmedelverket/MATtanken, Matlust, RISE/Måltid Sverige och alla de aktörer som varit medverkande kan hjälpa till att växla upp arbetet att få en mer hållbar skolmåltid."

Hur kan skolmaten och den offentliga måltiden aktivt bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och en bättre folkhälsa?
Följt av workshopen arrangeras i samarbete med Kost & NäringRISEMåltid SverigeJordbruksverketMATtanken och Livsmedelsverketett panelsamtal.

Medverkande paneldeltagare är beslutsfattare på högre nivå, engagerade ungdomar – framtidens planskötare – samt nyckelpersoner i livsmedelsnäringen.

Här debatterades det om vad som krävs och vad vi tillsammans kan göra för att skolmaten och den offentliga måltiden ska bli en stark drivkraft för omställningen till ett hållbart livsmedelssystem?Efter samtalet presenteras det pedagogiska matkonceptet ”Klimatrullen”, som alla deltagare bjuds på. Recept på denna klimatsmarta goding bjuder vi på här: https://matlust.eu/klimatrullen-innehall/

Seminariet: Från saknad till närvarande
Ett bra närvaroarbete i skolan och en skola som har ett positivt och välkomnande förhållningssätt påverkar skolmåltiden och ger måltidspersonalen bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. 

AcadeMedie ordnade ett mycket intressant seminarium om frånvaro och psykiskohälsa i skolan. Medverkande var skolöverläkare Kristina Bähr, skapare av Hjärn-podden. Frånvaro i skolan inkluderar och påverkar alla som på något sätt arbetar med skolan, inte minst skolkökens arbete. Skolmåltiden är en viktig dela av hela skoldagen och vuxnas bemötande och förhållningssätt påverkar klimatet i skolrestaurangen och utanför.

I skolan är det viktigt att arbeta systematiskt med närvaro men det är en multifacetterad fråga som kräver förändringar på flera nivåer för att det ska fungera bättre än vad det gör idag. Stöd från huvudman är en nyckelbärare pointerar Kristina. En annan är strukturen för lärande. I dag är strukturen för lärande mindre strukturerad än förr. Individen i skolan ska själv komma på vad de ska göra för att klara skolan och då är det lätt att flera elever inte hänger med eftersom många unga är känslostyrda och behöver tydliga ramar att förhålla sig till för att kunna tillgodose si undervisningen. Vad som skulle behövas är att skoldagen följer en struktur som eleverna känner igen, som inkluderar och skapar trygghet. Vilket är en av anledningarna till att vi på Skolmatsakademin arbetar med schemalagda måltider.

Tillsammans mår vi bra.
Kristina fortsätter och menar att bemötandet i skolan många gånger är nonchalant. Vilket påverkar skolan negativt eftersom frånvaro bäst motverkas om eleven får känna sig meningsfull i ett större sammanhang. Uttrycket Jag är här och det spelar roll för, är jag inte här är jag saknad! nitar sig fast och för mig på Skolmatsakademin kan matsalsarbetets uppdrag inte bli tydligare än så. Vi behöver komma ihåg att alla vuxna räknas och i ansvaret att arbeta med att skapa sammanhang och få till ett gott klimat inräknas alla: lärare, skolsyster, kocken och måltidspersonalen med flera. Istället för att bara se till individen behöver man ställa sig frågan hur hanterar vi klassen med tanke på alla de olika individer den består av?

Utifrån seminariet listar vi vad det är som ofta brister.

Arbetet med elevbemötandet och tillitskulturen.

Lektionsinnehåll som behöver bli mer didaktiskt och gärna har en struktur som känns igen.  

En hjälpande organisation till rektor. Elevhälsan stöd till rektor och pedagoger. 

Större förtroende till de som arbetar i skolan. 

Nej till mer politiska inslag vi skulle behöva tänka och göra mer som i Finland, som låter skolan sköta sitt menar Kristina Bähr. 

Arbeta med gruppen mer än individen.

Men hur kan man från måltid stötta skolans verksamhet i närvaroarbete?
Vi kan bli riktigt bra på att synas i ute i matsalen och arbeta utifrån skolans värdegrund i vårt servicearbete. Kan vi få till en ökad struktur så saknas eleven när den inte är där. Exempel på en sådan struktur kan vara en välkomnande plats vid ett gemensamt klassbord i matsalen. Det inbjuder eleven att ta del av måltiden och att vara en del i ett socialt sammanhang där man hämtar kraft och lära sig att prata med andra människor. Det krävs mod för vuxna att bryta in i ungas sociala samvaro. Men med klassbord där en eller flera lärare inräknas och kan äta en pedagogiskmåltid blir det lättare för läraren att få kontakt och knyta an med eleverna. Vill skolrestaurangen vara en del av skolansverksamhet behöver man återkommande arbetar med kökets egen arbetskultur och ställa sig frågan vilken kultur vill vi ha, vad främjar vårt arbete och hur kommunicera vi det till varandra och våra gäster? Istället för vi och dem, bygga på känslan att alla verksamheter i skolan ska räknas in. 

På plats i Almedalen och text: Lina Andersson Fasth

Senast uppdaterad: 2019-08-29 11:06