Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Halverat antal specialkoster med flervalsmodellen i Marks kommun

Barn i skolmatsal
(Foto från Bollebygd)

I Marks kommun har man jobbat med flervalsmodellen sedan 2016 och idag används den till ca hälften av de ätande eleverna i kommunen. Det hela började som ett politiskt uppdrag - att utreda orsaken till många specialkoster inom kommunen, ca 20% av matgästerna. Utredningen resulterade så småningom i en ny serveringsmodell med fokus på valfrihet för matgästen - flervalsmodellen. Inom ramarna för flervalsmodellen erbjuds det alltid minst tre rätter att välja på varje dag, vilka täcker upp de vanligaste specialkosterna (glutenfritt, låglaktos, vegetarisk samt fläskfritt). Två av dessa rätter är förutbestämda centralt, men den tredje är alltid upp till köket själva att skapa.

Del av kvalitetsarbetet

Flervalsmodellen blev del i ett större kvalitetsarbete, samtidigt som man införde modellen så införde man även krav på journalutdrag för specialkost samt en infrastruktur för att ta tillvara på matrester från lunchen – inköp av blastchillers, nya rutiner hos personalen samt att kockarna själva får frihet att komponera den tredje rätten.

"När vi redan från början räknar med att det blir mat över så det inte kommer som någon överraskning, så blir det betydligt lättare att ta tillvara på och planera in den i menyn. Vi har även blivit duktigare på att minska på skålarna i salladsbuffén i slutet av lunchen, samt att det är okej att vissa rätter tar slut ibland," säger verksamhetschef Katarina Petersson.

Sedan kvalitetsarbetet startade så har man nu mer än halverat antalet specialkoster, och idag ligger det på runt 9%.

Matgäster med särskilda behov

Utöver det stora utbudet så finns även en rullande 2-veckors meny för "matgäster med särskilda behov" (neuropsykiatriska diagnoser). För några av dessa gäster räcker det dock att de vet att specialmenyn finns att tillgå för att det ska funka att äta den vanliga maten.

Mindre matsvinn

Sedan 1,5 år tillbaka så har man även utvecklat flervalsmodellen så den även kan användas till att jobba med matsvinnet. Idag jobbar flera kök med en Matsvinnsapp, där de dagligen registrerar tallrikssvinn och/eller serveringssvinn och sedan hanteras detta centralt. Sedan sätter varje kök sina egna mål för hur mycket de ska minska matsvinnet, och på så sätt får man köken att "äga" frågan själv istället för att toppstyra. Än så länge redovisas inte matsvinnsiffrorna i restaurangen, men målet på sikt är att även engagera elever och pedagoger.

Vad är den största utmaningen?

Att ha is i magen och att kommunicera att det är okej om en rätt tar slut. Det är fortfarande matgäster som blir upprörda om de kommer sist och inte allt finns att välja på.

Vill du veta mer om flervalsmodellen? I oktober arrangerar Skolmatsakademin ett seminarium om flervalsmodellen tillsammans med Bollebygd och Marks kommun. Håll utkik i aktivitetsprogrammet och på hemsidan för mer info!

Senast uppdaterad: 2019-06-11 14:12