Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Nätverksträff i Skövde 17 april

matbild

Den 17 april samlades vi, 60 personer från 32 olika medlemsorganisationer, i Skövde kommunhus för vårens nätverksträff med Skolmatsakademin. Temat för dagen var Måltidsrummet.

Måltiden som vår tids lägereld 

Dagen inleddes med en föreläsning av Jonas Kjellander, Arkitekt på Sweco, om hur den rumsliga inramningen skapar det sociala kittet som väver oss samman som människor.

 Utanförskapet är vår moderna tids största utmaning. Forskning visar att känslan av inkludering och att ha ett sammanhang är viktigare än våra mest basala behov såsom mat och vatten. I människans historia har alltid måltiden runt lägerelden varit det naturliga forumet för samvaro det som väver oss samman som människor.

I en tid då skärmar tar upp stor del av vår vardag och de fysiska mötena blir allt med sällsynta, så blir måltiden extra viktig. Den blir en plats för de mellanmänskliga mötena och de goda samtalen. Vi behöver rum som är designade för det goda samtalet.

Några tips för att skapa ”rum i rummet”, och plats för goda möten och samtal:

  • Ljus – ett billigt och effektivt sätt att skapa stämning. Använd gärna punktbelysning och mindre spotlights på borden. Detta skapar illusioner av den ursprungliga lägerelden som människor kan samlas kring. Det finns ofta direkt ett samband mellan ljusnivån och ljudnivån, ”mysbelysning” bidrar ofta till att även röstläget sänks. Med mörka bord istället för ljusa undviker vi ljusreflexer i bordsytan från takbelysningen. 
  • Ljud – med hårdgjorda ytor så studsar ljudet och förstärks i rummet. Mjuka ytor och textilier fungerar däremot som ljudabsorbenter och skapar dessutom en trivsammare rumslig miljö.
  • Avskärmningar och nivåskillnader – hjälper till att skapa mindre rum i rummet.  
  • Flöden - skapa gärna alternativa rörelsemönster och flöden i lokalen. Flera olika väga in och ut ur lokalen skapar både en behagligare och tryggare miljö för alla. 

Nudging för hållbara val

Förmiddagen fortsatte tillsammans med Fredrik Carlsson, professor i Miljö- och beteendeekonomi vid Göteborgs universitet. Fredrik berättade för oss hur Nudging kan användas för att hjälpa människor att välja de bättre alternativen för miljön och hälsan. 

Nudging handlar inte om att styra andra människors val, utan att ge en lite vänlig ”knuff” i rätt riktning samt göra det lättare att välja rätt. Det kan exempelvis handla om att märka ut det hälsosamma och/eller miljövänliga alternativet på menyn, presentera den vegetariska rätten längst fram i linjen eller att minska storleken på tallriken vid en buffé samt minska storleken på avfallskärlet vid diskinlämningen och på så sätt minska matsvinnet. 

Efter att ha avnjutit en god spenatlasagne och härlig salladsbuffé till lunch tog eftermiddagen vid. 

Vuxennärvaro i skolrestaurangen

Ann-Christine Pinola, Rektor vid Brattebergsskolan i Öckerö kommun, höll i ett entusiasmerande samtal om pedagogiskt ledarskap och fördelarna med mer vuxennärvaro i skolrestaurangen.

Alla som jobbar i skolan har egentligen samma uppdrag – att hjälpa eleverna komma så långt som möjligt. Skolmåltiden är mycket viktig ur ett pedagogiskt perspektiv - för vissa elever kan det vara skollunchen som gör att de faktiskt klarar skolan. Alla vuxna bör ställa sig frågan: -Hur kan jag som vuxen/ledare/måltidspersonal skapa de absolut bästa förutsättningar för lunchen?

Under Ann-Christines ledning har skolluncherna fått bättre förutsättningar genom schemalagda luncher och ökad vuxennärvaro i skolrestaurangen. Detta har i sin tur genererat en lugnare måltidsmiljö, mindre matsvinn och framför allt - elever med tillräcklig energi för att kunna göra sitt bästa i skolan. 

Ytterligare några positiva effekter av vuxennärvaro och schemalagda luncher, ur ett samhällsperspektiv: Större likvärdighet för barn och unga med olika ekonomiska, psykiska och fysiska förutsättningar. Mindre matsvinn, bättre betyg för många individer, mindre konflikter, bättre humör och fler orkar röra på sig och skapar hälsosamma vanor vilka i längden är positivt för folkhälsan. 

Några tips på vägen:

  • Bjud in föräldrar på skollunch i samband med föräldramöten.
  • Skapa relationer mellan de vuxna och eleverna. (Gäller både pedagoger och måltidspersonal.) Bjud gärna eleverna på något extra ibland - ”Bara för att ni är så fantastiska”. 
  • Håll diskussionen om mat och måltider levande på skolan, ha gärna med detta i utbildning/kompetensutveckling.
  • Samarbeta med kommunens folkhälsoplanerare och elevhälsans chef.
  • Skapa nätverk kring detta för kommunens alla skolor, rektorer, måltidschefer. (En lokal styrgrupp för Skolmatsakademi.)
  • Ge eleverna insikt i måltidens betydelse - både ur ett miljömässigt, ekonomiskt, socialt- samt hälsoperspektiv.

Dagen avrundades med nyheter från Skolmatsakademin – bl.a. projektet Väl Godkänt för skolmåltiden, på gång inom Validering Väst, Future Kitchen, Klimat 2030, Måltid Sverige samt aktuella projektansökningar och evenemang. 

Vi går hem med ryggsäcken full av inspiration, nya tankar, trevliga samtal med kollegor. Vi ses snart igen!

Elsa Fries, Verksamhetsledare, 180418

Senast uppdaterad: 2018-06-05 09:39