Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Den svenska supergrödan!

Publicerad:
En skål med baljväxter

Den gula ärtan och bruna bönan var vanligt förekommande på de svenska matborden för bara några decennier sedan. Nu ratas produkterna i allt större utsträckning. Detta trots att baljväxten är en supergröda. Mat i Småland har under hösten anordnat 14 digitala föreläsningar. De har valt att kalla det för en kunskapsbuffé med syftet att öka kunskapen kring mat! Den 24 november var fokuset svensk baljväxtproduktion och här kommer en sammanfattning.

Baljväxter är en riktig supergröda: för konsumenten, för bonden och för planeten. Bönor, ärter och linser är mycket näringsrika men trots det äter den svenska befolkningen nästan inga baljväxter alls. I snitt kommer endast 1 gram protein per person och dag från baljväxter vilket är mycket mindre än i många andra länder.  

De baljväxter som vi trots allt äter, de är nästan uteslutande importerade. I huvudsak från Kina, Kanada och USA. Länder med mycket hög användning av bekämpningsmedel i jordbruket och med odlingssystem som hotar den biologiska mångfalden. Konventionella linser från Kanada är en av de produkter där det är vanligast att hitta rester av bekämpningsmedel vid stickprovning. Ekologiska baljväxter är även de importerade, främst från Kina och Turkiet. Då skall däremot bekämpningsmedel inte ha förekommit i produktionen.

Endast 1-2 % av den svenska åkerarealen används till baljväxtodling. Merparten av detta blir foder åt våra djur. Det i sig är bra då de kan ersätta mindre hållbara foderalternativ som tex. soja. Stora delar av det som sedan säljs till humankonsumtion går på export. Vi exporterar bland annat gulärt till Indien där de uppskattar den svenska ärtans höga kvalitet.

Det finns många miljöargument för att öka odlingen av baljväxter. Dels är det en kvävefixerande växt. Det betyder att den tillför näring till jorden genom att ta kväve från luften och sedan skicka ut det i marken via sina rötter. På så vis ökar näringshalten i marken. Det minskar behovet av konstgjord mineralgödsel. Det är bra för klimatet då produktionen av mineralgödsel är mycket energikrävande. Baljväxter i odlingen ger också en mer varierad växtföljd vilket i sin tur minskar problemet med skadedjur och sjukdomar och på så vis behovet av bekämpningsmedel.

Sist men inte minst är baljväxter ett klimatsmart proteinrikt livsmedel. Vill du vara riktigt klimatsmart väljer du torkade baljväxter från Sverige som du kokar själv. På så vis behöver vi inte transportera massa vatten och produkten behöver inte först åka ner till Italien för att kokas och paketeras. Ja det är sant, det finns idag ingen närmre anläggning för förädling av baljväxter.

Alltså, bra för människan, bonden och planeten. En supergröda helt enkelt! Se hela föreläsningen här samt häng med på en utflykt till Kastebergs gård http://www.matsmaland.se/13-baljvaxter/

Publicerad: