Väl godkänt för satsningen

För ett år sedan startade vi upp med vårt folkhälsoprojekt inom Kraftsamling för fullföljda studier. Ett projekt med mål att pilotskolor i Västra Götaland ska testa schemalagda måltider och vidareutveckla sitt förhållningssätt till pedagogiska måltider.

Tidigare i vår deltog vi på regionens folkhälsokonferens Kraftsamling för fullföljda studier. Där var det flera som fick upp ögonen för vårt projekt. Att möta andras tankar och positiva reaktioner stärker projektets syfte och är viktigt då vi stundtals möter hinder på vägen. Ur ett folkhälsoperspektiv så är skolmåltiden en outnyttjad resurs men som med rätt innehåll och form kan göra skillnad. Trots det har det inte varit helt lätt att rekrytera skolor. Kanske beror det på en social uppfattning att skolmåltiden är svår att förändra oavsett hur mycket man förändrat den till det bättre. Svårigheten att rekrytera signalerar å andra sidan hur viktigt det är att arbeta vidare med att lyfta måltiden som del av utbildningsverksamheten och utnyttja den på ett optimalt sätt. Så till alla er som aktivt arbetar med att få till möten och samarbeten mellan kostverksamhet och skolan idag:
Fortsätt med det, ge inte upp!

Vi arbetar i dagsläget med fyra skolor vara av två redan har implementerat ett nytt schema. Här är lunchen lagd mellan två lektioner och är tänkt att fungera som ett pedagogiskt ämne på ca 20 minuter där elever och lärare äter tillsammans vid bestämda bord varje dag.

På dessa två skolor har samarbetet redan stärkts mellan kök och pedagogisk personal. Man inkluderar varandra mer än tidigare samtidigt som pedagoger och skolledning har fått ökat intresse för skolmåltiderna.

Övergångarna till ett nytt schema med ökad struktur kring måltiden har fungerat olika bra på dessa två skolor. På en av skolorna har det funnits mer oro och fler uppfattningar att ta hänsyn till. En erfarenhet är att en övergång till ett så pass nytt arbetssätt som schemalagda luncher är lättare att genomföra på en nystartad skola, trots att det i praktiken inte innebär några stora förändringar utan mer att ”knuffa” elever och lärare i en ny riktning. Men kan vi bli fler som applicerar den här typen av samverkan kring måltiden i skolan så kommer oron att minska i takt med att fler goda exempel lyfter den faktiska innebörden som schemalagda måltider och skolmåltider bör ha.

På vår tredje skola påbörjas just nu arbetet med att få till ett nytt schema. De, likt många andra skolor, arbetar med verktyget Skola 24. Därför har vi inlett ett samarbete med dem. Till höstterminen vill vi bland annat bjuda in alla de skolor som är intresserade av att schemalägga skolmåltiden till ett forum med workshop om hur man kan bäst använder verktyget för att få bukt med ställtider, raster, platser i matsalen, flöden och så vidare. Flagga gärna för detta i er kommun.

I projektet har vi arbetat en del med måltidsrummet för att ge skolan en upplevd känsla av förändring till det bättre. När man i studier frågat elever vad som får dem att äta i skolan och välja hälsosammare mat så föreslår de förbättrade måltidsmiljöer. Faktorer som stress, oro i matsalsmiljön och höga ljudnivåer är den främsta anledningen till att våra pilotskolor valt att vara med i projektet. De förändringar vi hittills gjort, och planerar att göra, har varken varit stora eller särskilt kostsamma, men inte desto mindre nödvändiga. Det har handlat om att öka mysfaktorn, förbättrat flödet, dämpa ljudnivån, skapa en lugn och trygg atmosfär, fräscha upp lokalen och lyfta fram den goda maten.

Under våren har vi haft en student, Julia Hansson, vid Sahlgrenska akademin med oss i projektet. Hon läser Mastersprogrammet Public Health and Health Economy. I sin avslutande studie tittar hon på vilka förutsättningar och förkunskaper lärare anser sig behöva för att bättre kunna arbeta med pedagogiska måltider i skolan. En sådan studie tror vi kommer ge oss ytterligare erfarenheter kring vad som är möjligt att samarbeta kring med måltiden som utgångspunkt. Vår förhoppning är också att den kan bli en studie att använda sig av för att skapa intresse hos skolledning och lärare samt att den blir en språngbräda för vidare forskning inom ämnet som i dag inte är särskilt beforskat.

Framtida utmaningarna i projektet handlar dels om att nå framgång med värvandet av vår fjärde skola. Där har vi i dagsläget fått med oss ledning och elevhälsa på skolan samt ledning och måltidspersonal i kostverksamheten. Inom kort får lärarna möjlighet att ta ställning till projektet. Håll tummarna för att det ska falla väl ut!

På vår tredje skola behöver vi hitta tillbaka till en samverkan mellan nyckelpersoner på grund av att både enhetschef, rektor och köksmästare har bytts ut under projektets början. Här behöver vi enas kring en tids-, aktivitets- och ansvarsplan för att hösten planerade schema förändring ska falla väl ut.

Den generella utmaning vi står inför är arbetet med att fördjupa och utveckla det pedagogiska förhållningssättet bland både lärare och måltidspersonal i projektet. Vi tar oss an den utmaningen utifrån synsättet alla elever är alla vuxnas ansvar och med inställningen att god elevhälsa och bra inlärningsmöjligheter bör ses i en vidare kontext och med sociala glasögon och inte utifrån den enskilde individen.

Planen är att få till ett ökat samarbete på skolorna som innefattar fler planerade pedagogiska aktiviteter som kan kopplas till hållbarutveckling och där vi tar hjälp av måltidspedagogiska verktyg. Målet är att måltiden ska kunna vara en arena för lärande där elever kan nå fördjupad kunskap tack vara en miljö som ger dem möjlighet att aktivt få använda sina kunskaper i så väl handling som i samtal och diskussioner.

Forum: Pedagogiska Måltider

Till hösten kommer Väl godkänt för skolmåltiden att försöka hålla tre forum för Skolmatsakademins nätverk där vi även bjuder in utomstående. Det är vi i Skolmatsakademin och jag som projektledare som arrangerar dessa i samarbete med bland annat Göteborg stads projekt Lärande hållbara måltider.

Det första forumet kommer handla om schemaläggning i samarbete med Skola24.

Det andra forumet tar upp; vad är en pedagogisk måltid och hur kan en måltidspolicy se ut som både skola och kostverksamhet kan arbeta för? Här kommer vi närmare presentera Julia Hanssons studie och tillsamman arbeta fram ett gångbart innehåll för begreppet pedagogisk måltid.

I det tredje och sista forumet tar vi oss an måltidsmiljö och måltidsrummet. Vi lyfter goda exempel på hur man med olika metoder och medel kan man lyckas skapa en trygg, inkluderande, lärande och mysig måltidsituation utan för stora kostnader och ansträngningar.

När datum är satt får ni gärna vara med och sprida dem till era medarbetare, skolor, elevhälsoteam och folkhälsutvecklare

Varmt välkomna att höra av er om ni är intresserade av att börja arbeta med schemalagda måltider i er kommun eller i er organisation. Vi finns till för att hjälpa er att introducera och starta upp ett sådant arbete.

Här är den modell för projektet som vi arbetat utifrån:

Fas:1 Behovsanalys

  • Uppstartsmöte
  • Presentation av projektet
  • Intervjuer

Observationsstudie “Gästens väg”

  • Coaching
  • APT Workshop
  • Svinnmätning

Fas:2 Matsalsarbete Schema

  • Flöde
  • Ljud
  • Möblering
  • Interiör
  • Färg

 

Fas:3 Pedagogiska aktiviteter

  • Matråd: Hållbar utveckling
  • Internprao: Veckans elevkock
  • Måltidspedagogik: I matsal och i fritidsverksamhet

 

Med vänliga hälsningar

Lina Andersson Fasth
0702-196937
Lina.anderssonfasth@ri.se

Senast uppdaterad: 2019-04-23 13:42