Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Råd och behandling vid UMS

Den som blivit sjuk kan behöva hjälp med att se över belastningen både på arbetet och i privatlivet. Många tar ett stort ansvar på flera håll. Lite förenklat kan man säga att man behöver minska belastningen och öka återhämtningen på olika sätt.

Allmänna råd

Initialt är det viktigast att komma in i regelbundna rutiner. Äta regelbundet och att ha regelbundna tider för sömn. Att leva i ett lugnt tempo och att ha en så lugn miljö som möjligt är också viktigt. Vistas gärna ute en del av dagen.  Den som är mycket uppvarvad kan ha det svårt för att ta det lugnt, att promenera i lugnt tempo brukar fungera bättre än att sitta still. Ställ inte för höga krav. Det viktiga är att få in bra rutiner vad gäller mat, sömn och lagom aktiviteter. Många vårdcentraler i VG regioner har Vårdsamordnare som ger extra stöd.

Återhämtning

Bristen på återhämtning är en lika stor anledning till att man blir sjuk i utmattningssyndrom, som stressbelastningen. Återhämtning får man av saker som är kravlöst, ger glädje och lust. Man upplever harmoni och bestämmer själv. Inte sällan är det något kreativt. Det kan vara allt från att sticka, spela piano till att jogga. Det är viktigt att sträva mot en bra balans mellan aktivitet och återhämtning. Inititialt får man prioritera sömn och fysisk aktivitet för återhämtning. När patienten blivit lite starkare är det tid för att hitta andra aktiviteter att hämta kraft ur. Det kan vara allt från att sjunga i kör, plocka svamp till att sitta och titta ut över havet eller träffa vänner. Många har haft intressen som givit dem mycket energi tidigare, men tappat bort dem i  det stressiga liv de levt. Det blir viktigt att hitta guldkornen igen, när orken finns!

Stresshantering

Det finns olika former av stresshanteringskurser där man får lära sig vad stress är och olika typer av avslappningstekniker. Man lär sig struktur och prioritering av vardagsaktiviteter för att lättare kunna leva regelbundet med en minskad stressbelastning. 

Fysisk aktivitet

En viktig del i behandlingen är att komma igång med regelbunden fysisk aktivitet. Det minskar belastningen på kroppen, man blir piggare, sover bättre och blir mindre nedstämd. Intensiteten på träningspasset ska vara måttlig så att pulsen och andhämtningen ökar något (motsvarande en rask promenad). Det är viktigt att den fysiska aktiviteten sker regelbundet, gärna 40-60 minuter tre gånger i veckan på sikt, men man börjar försiktigt utifrån de förutsättningar individen har.

Man kan få hjälp från sjukvården med fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta innebär en individuellt baserad ordination på motion som bedöms utifrån bland annat diagnos samt förutsättningar för olika motionsaktiviteter.  Fundera på vilken motion som passar bäst och när det finns tid att genomföra dem. Viktigast är att man hittar en fysisk aktivitet man trivs med.

Sömn

Sömnstörningar är vanligt vid stress. Vissa har insomningssvårigheter medan andra somnar av utmattning men vakna upprepade gånger och har då svårt att somna om. Sover man inte får det konsekvenser nästa dag. Koncentrationen försämras, man blir trött och ofta lite nedstämd. Minnet uppgraderas nattetid och vid sömnstörningar blir onödiga minneslopar kvar. Det är ibland svårt att säga om det är stress som ger den dåliga sömnen eller om man blir stressad av att inte sova.

Dagsljuset hjälper till att reglera den biologiska klockan, att vara utomhus varje dag bör uppmuntras. Detta är betydelsefullt även på vintern och mulna dagar. Kaffe och svart te gör det svårare både att somna in och sova och bör undvikas minst 6 timmar innan sänggående. Alkohol kan ibland upplevas som en hjälp för att somna in, men under natten ökar aktiviteten i kroppen och det blir svårare att få en bra sömnkvalitet.

Det är viktigt att lägga sig och stiga upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Skapa rutiner som förbereda sig för natten. Övergå till lugna aktiviteter i god tid innan sänggåendet. Det ger en signal till kroppen att varva ned. Avspänningstekniker kan också hjälpa för att slappna av. Mörkt och svalt i sovrummet rekommenderas (använd gärna mörkläggningsgardiner under de ljusa årstiderna).

Läkemedel

Det finns inga belägg för att man kan behandla själva utmattningssyndromet med läkemedel. Men medicin kan bli nödvändig eftersom det är vanligt med depression och/eller ångestsjukdom samtidigt med utmattningssyndrom, man kan i dessa fall vara hjälpt av läkemedelsbehandling. De läkemedel man oftast använder sig av är antidepressiva mediciner. Den positiva effekten av medicinen kommer först efter 3-6 veckors behandling. Medicinen är inte beroendeframkallande och ofta krävs minst sex månaders behandling. Vid svåra sömnstörningar kan en särskild sorts antidepressiv medicin användas, enskilt eller i kombination med andra sorter.

Samtalsterapi

 Först efter att man har identifierat den aktuella stressbelastningen kan förändringsarbetet börja både på det privat och arbetsmässiga planet. Det är lätt att få en känsla av att man inte längre klarar vissa situationer och det är vanligt både med ångest och nedstämdhet. Man kan behöva hjälpa att hantera den aktuella stressbelastningen. Psykologisk behandling kan vara till god hjälp. En vanlig terapiform vid stressrelaterade problem är kognitiv beteendeterapi (KBT), en terapiform där man utgår från den aktuella problematiken och arbetar med tydliga mål. Fokus ligger på att förstå hur våra tankar, känslor och beteenden påverkar vårt välbefinnande. Genom att identifiera de faktorer som genererar och vidmakthåller stressen kan man hitta nya lösningar på problemen. Det kan till exempel handla om att förändra vissa beteenden, lära sig bättre hanteringsstrategier eller ett nytt sätt att förhålla sig till problemen. 

Sjukskrivning

Sjukskrivning, på hel eller deltid, kan behövas för att få tillräcklig återhämtning och är ibland nödvändig för att orka med behandling och rehabilitering. Det är viktigt att inse att patienter är olika svårt sjuka då de söker läkare, vilket påverkar behovet av sjukskrivning. Sjukskrivningen skall alltid kombineras med andra åtgärder, enligt ovan. Man blir inte frisk av att bara vara sjukskriven. 

Arbetsåtergång

Det är viktigt att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Rehabkoordinatorer kan hjälpa till med en tidig kontakt med arbetsgivaren. Avstämningsmöte med behandlande läkare eller annan vårdpersonal, Försäkringskassa och arbetsgivare kan bli aktuellt. Här diskuteras patientens funktion och förmåga liksom arbetsgivares möjligheter till anpassning på arbetsplatsen. Man har som patient möjlighet att ta med anhörig eller en facklig representant som stöd. En plan för återgång i arbete upprättas. Deltidssjukskrivning är vanlig då man återgår i arbete. 

Det är viktigt att man har en lugn arbetsmiljö med avgränsade uppgifter, särskilt den första tiden.  Man kan hjälp med att sätta gränser för sitt arbete. Det kan röra sig om att ta raster liksom att avsluta i tid och att se till att ha tid utan "störningar". Det är inte ovanligt att minnet och koncentrationsförmågan fortfarande är försämrad när den sjukskrivne kan återgår i delvist arbete. Försäkringskassans riktlinjer medger något längre sjukskrivningsperioder om de kognitiva funktionerna är påverkade.

Blir man frisk igen?

Direkt efter insjuknandet finns ofta en period av total utmattning och kaos. Sedan börjar en långsam återhämtning, men tillfrisknandet går upp och ner under olika lång tid. Med tiden kommer man tillbaka till ett bra liv. Med rätt stöd, behandling och rehabilitering kan majoriteten komma tillbaka till arbetslivet. Hur lång tid det tar varierar mellan olika individer. Vilka symtom som kvarstår över lång tid håller ISM på att undersöka i en unik stor långtidsuppföljning av kvarstående symptom hos patienter som tidigare gått på patientmottagningen. Så fort den är avslutad kommer vi att dela med oss av den. Vi vet redan att många som varit svårt sjuka upplever en ökad känslighet för stressbelastning under lång tid, även sedan man blivit frisk. Detsamma gäller vissa kognitiva svårigheter.

Senast uppdaterad: 2019-08-14 14:35