KomRätt – Främjande av kommunikativa rättigheter hos barn med funktionsnedsättning: Implementering och utvärdering av KomBo-programmet på korttidsboenden
I en medskapande design undersöks delaktighet och självbestämmande för barn med funktionsnedsättningar på korttidsboende samt förändring i samband med att KomBo, ett personalfokuserat kommunikationsprogram, implementeras i verksamheten.
Finansiering
Forte, Nationellt program för tillämpad välfärdsforskning
Bakgrund
Kommunikation är centralt för delaktighet och en mänsklig rättighet formulerad i Förenta nationernas (FNs) konventioner liksom i flera svenska lagar. Detta projekt fokuserar barn med funktionsnedsättning i korttidsboende, en grupp där forskning saknas.
Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, ska konventionsstaterna "vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva rätten till yttrande- och åsiktsfrihet, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och tankar på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation efter eget val". Rätten till användning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK, oftast tecken, bilder eller talande hjälpmedel) lyfts också.
Tvärt emot ovanstående pekar flera svenska rapporter på stora brister i kommunikationsstödjande insatser inom olika välfärdstjänster. Socialtjänstens verksamheter saknar ofta kunskap och arbetssätt för att tillgodose kommunikativa rättigheter och behov av AKK. Barn är särskilt utsatta utifrån både ålder och funktionsförmåga. Ökad personalkompetens inom kommunikation är särskilt prioriterat för att höja kvaliteten och minska risken för att personal använder tvångs- och begränsningsåtgärder.
Syfte
Detta tvärprofessionella projekt syftar till att undersöka 1) vilka erfarenheter barn med funktionsnedsättningar har av delaktighet och självbestämmande; 2) vilka attityder till barns delaktighet, kommunikativa rättigheter och självbestämmande socialtjänstpersonal har och hur dessa rättigheter operationaliseras; och 3) hur programmet "KomBo" påverkar barns möjlighet att få sina kommunikativa rättigheter uppfyllda.
Metod
Det här drygt treåriga projektet med start hösten 2025 tillämpar en kvalitativ longitudinell fallstudie-metod och fokuserar på barns delaktighet, självbestämmande och kommunikativa rättigheter inom LSS-verksamheten ”Korttidsvistelse utanför det egna hemmet”. Cirka 10 barn och 15 – 25 personal från 6 – 8 korttidsboenden kommer att rekryteras. Barnens och personalens uppfattningar och erfarenheter kommer att utgöra utgångspunkten för forskningen och för undersökning av förändring då insatsprogrammet AKKtiv KomBo implementeras. AKKtiv KomBo är en personalfokuserad insats där personalen utbildas i att använda kommunikationsstödjande strategier och AKK vid 8 tillfällen á ca 2 timmar. Mellan tillfällena gör personalen mellanuppgifter som filmas och sedan diskuteras tillsammans. Eftersom alla barn berättigade till korttidsboende har kommunikationssvårigheter kommer olika material användas för att stödja barnen att dela sina erfarenheter: fotografier, individuella intervjuer med stöd av det visuella ramverket Talking Mats och deltagande observationer. Personalen kommer att ges möjlighet att delge sina erfarenheter under gruppintervjuer.
Referensgrupp
Till projektet knyts en referensgrupp med personer som har olika erfarenheter av LSS-verksamheter. Det kan vara barn och ungdomar, föräldrar, personal eller beslutsfattare som alla kan bidra med kunskap och synpunkter på projektets genomförande. Är du intresserad av att vara med i referensgruppen, kan du anmäla dig via denna länk: Intresseanmälan till referensgrupp "KomRätt"
Projektgrupp
Projektet genomförs i samarbete mellan Göteborgs universitet, Göteborgs stad, DART specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet och Marie Cedershiöld högskola i Stockholm.
Ellen Backman, projektledare, specialistlogoped och filosofie doktor
Gunilla Thunberg, Universitetssjukhusöverlogoped, docent och adjungerad universitetslektor i logopedi
Jenny Aspling, beteendevetare, M.Sc. i folkhälsovetenskap