Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Om kommunikationsstöd/AKK

Alternativ och kompletterande kommunikation är ett samlingsnamn för olika sätt att stödja och komplettera det talade språket. Det brukar förkortas AKK. Vi kallar det också för kommunikationsstöd. Alla använder vi kommunikationsstöd ibland. Vi gör gester och visar med kroppen vad vi menar, och vi pekar och visar på olika föremål eller bilder för att förtydliga vad vi pratar om.

Kommunikationsstöd kan användas för att stötta kommunikationen mellan omgivningen och en person som har svårigheter att förstå talat språk eller att själv uttrycka sig så att andra enkelt förstår. Kommunikationsstöd kan vara kroppskommunikation, tecken som AKK eller bild- och textbaserade kommunikationsstöd. Bilder och text kan vara tryckta på papper eller inlagda i surfplattor eller pratapparater där de kan kombineras med syntetiskt tal. Det upplästa talet ger användaren en röst. 

Alla som deltar i samtalet kan använda kommunikationsstödet. Samtalspartnern använder tecken eller pekar på bilder för att förtydliga sitt tal och för att vara förebild för den som har behov av att själv uttrycka sig med hjälp av kommunikationsstödet.

På Darts webbplats kan du lära dig mer om olika typer av kommunikationsstöd, hur de kan utformas och organiseras, och strategier för hur de kan användas.

I den här filmen ser ni några exempel på olika kommunikationsstöd och hur de kan användas.

Sju myter om AKK

Det finns många myter kring användning av kommunikationsstöd och AKK. Myterna i listan nedan kommer från dokumentet ”Supporting People who use AAC Strategies: in the Home, School and Community”, publicerat 2008 av Special Education Technology – British Columbia. De är fritt översatta av Dart.

Klicka på en av myterna för att få se vad som egentligen stämmer! 

Sanning

AKK används av alla. Alla människor stödjer sin kommunikation med gester, ansiktsuttryck osv.

Sanning:

Socialt samspel är överordnat att kunna uttrycka önskemål och behov

Tänk dig själv in i situationen. Vill du helst kunna säga ”Jag vill gå på toaletten”, ”Jag är törstig” och ”Jag är hungrig” ELLER vill du kunna säga ”Hej, hur mår du?”, ”Kan vi prata en stund” och ”Jag älskar dig”?

Sanning:

Forskning visar att AKK stödjer talutveckling där denna är möjlig

För de som kan utveckla ett verbalt språk är detta alltid mest smidigt och effektivt. Inte ens den mest sofistikerade talsyntes kan överträffa talet när det gäller effektivitet.

Sanning:

Vi ska inte vänta med att introducera olika metoder för kommunikationsstöd tills vi tror att barnet kan använda dem

Vi väntar inte med att kommunicera med typiskt utvecklade barn tills de kan tala – vi omger dem med ett rikt språk från dagen de föds.

Sanning:

Vi ska ge tillgång till fler bilder/symboler än vad personen just nu kan bemästra

Typiskt utvecklade barn får tillgång till talat språk från att de föds. Ett barn med kommunikationssvårigheter behöver tillgång till många bilder/symboler så att de kan öva på att använda nya bilder när de är redo.

Sanning:

En talapparat är en viktig del i ett AKK-system och ska finnas tillgänglig så ofta det är möjligt

MEN det är t ex inte en bra idé att ha med talapparaten i badet. Kommunikation är multimodal och flera sätt ska användas.

Sanning:

Målet är att ha en fungerande kommunikation. Ett AKK-system kan vara ett användbart verktyg för att nå målet.

Skillnaden kan tyckas vara hårfin, men denna distinktion kan hjälpa när det gäller att sätta ett ändamålsenligt mål för en person.

Senast uppdaterad: 2019-07-10 13:22