Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hjälp till att möta artrosvårdens utmaningar – bättre prehabilitering, kortare vårdkö och färre reoperationer

Publicerad: Uppdaterad:
Artrospatientens vårdresa

Tillsammans med artrospatienter och medarbetare på Ortopedi (Sahlgrenska Universitetssjukhuset), har ”VGR som Innovationsmotor” genomfört en nulägesanalys över artrosvårdens utmaningar. Vi söker er som har nya infallsvinklar, idéer eller färdiga lösningar som kan bidra till bättre prehabilitering, att fler operationer genomförs och att antalet reoperationer minskar. Inskickade lösningsförslag kommer att delges berörd verksamhet (Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Målet är att skapa en portfölj av lösningsförslag som genom olika angreppssätt kan möta de identifierade utmaningarna.

Artros – en folksjukdom

Drygt en fjärdedel av alla individer över 40 år lider av artros, varav höftartros och knäartros är de vanligaste formerna. För en del patienter påverkas vardagen så pass mycket att de behöver en protesoperation. Dessa operationer har lång väntetid, något som blivit längre under pandemin. Därför har behovet av fler operationer ökat.

En protesoperation innebär en stor påfrestning på kroppen och därför bör patienten vara i så god fysisk form som möjligt (optimerad) inför ingreppet. Optimering leder till bättre förutsättningar för läkning och återhämtning, samt minskad risk för komplikationer under och efter operation. Exempel på postoperativ komplikation är infektion, vilket i värsta fall kan leda till reoperation. Optimering kan uppnås genom en tidig och bra prehabilitering. Det finns i dagsläget potential att bättre utnyttja väntetiden för att skapa bästa möjliga förutsättningar för en lyckad operation.

Artrospatientens vårdresa

Patientresan

I patientresan (pdf) sammanfattar vi de utmaningar som nulägesanalysen identifierat inom artrosvården. Den är framtagen med hjälp av en patientpanel, omvärldsanalys och samtal med vårdpersonal. 

Sammanfattning av artrosvårdens utmaningar

Nedan sammanfattar vi de utmaningar som, enlig nulägesanalysen, finns inom artrosvården.

Resursbrist

Det råder brist på vårdpersonal och operationsutrymmen inom ortopedivården. Att operera kväll- och nattid kan påverka patientsäkerheten samt arbetsmiljön. Resursbristen resulterar i att färre operationer kan genomföras och att väntetiden på operation blir lång.

Lång väntetid på operation

Patienter som ska genomföra höft- eller knäprotesoperation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset väntar för närvarande åtta till tolv månader på sin operation, en väntetid som blivit längre p.g.a. pandemin. Under denna tid har patienten ingen planerad kontakt med sjukhusvården. Den långa väntetiden på operation för höft- och knäartros leder till lidande för patienten som löper risk att försämras under väntetiden, både vad gäller artrosen och allmäntillståndet. I de fall patienten medicineras för stark smärta kan väntetiden också resultera i beroendeproblematik. Om patienten är sjukskriven i väntan på operation finns det risk för ett långvarigt inkomstbortfall.

Återkoppling och dialog

Det finns i nuläget ingen möjlighet för vården att veta om patientens hälsostatus förändras i väntan på operation, något som kan leda till att operationen behöver strykas (ställas in/skjutas upp). Samtidigt efterfrågar patienter möjlighet till dialog med vården under väntetiden, och att kunna få återkoppling kring kötiden.

Patienters förutsättningar och behov

Patienter har olika förutsättningar och behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska hälso- och sjukvården tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet samt vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.

Hur kan vi möta dessa utmaningar?

För att kunna uppnå bättre prehabilitering, fler genomförda operationer och färre reoperationer finns det två önskade lägen*.

Aktiv väntan

Ett önskat läge är en aktiv väntan där patienten ges bästa förutsättningar att förbereda sig både fysiskt och mentalt inför operation. En patient som är väloptimerad har en minskad risk för komplikationer och bättre chanser till en lyckad rehabilitering. Välinformerade och väloptimerade patienter leder möjligtvis till att färre strykningar sker (uppskjutna operationer) och att fler operationer kan utföras enligt verksamhetens planering. För att lyckas med ovanstående är det viktigt att:

  • Stötta, engagera och motivera patienten till en aktiv väntan.
  • Säkerställa att patienten är välinformerad inför operation samt har god kännedom om tiden efter.
  • Informationen är individanpassad och välpaketerad.
  • Det skapas förutsättningar för patienten att bli mer delaktig i sin vård.

Operera mera

Ett annat önskat läge är att fler operationer genomförs så att patientens väntetid på operation förkortas och vårdköerna minskas.

*Observera att detta inte är en kravspecifikation utan en generell beskrivning av de önskade lägen som vi vill uppnå med denna omvärldsspaning.

Skicka in era inspel!

Vi söker nu nya infallsvinklar, helhetsgrepp eller detaljlösningar kring de utmaningar som nulägesanalysen visar. Vi ser att ni arbetar inom vården, på ett företag eller inom akademin. Ni kanske tillhör en patient- eller annan intresseförening eller är en entreprenör. Ni kan antingen vara placerade inom Västra Götalandsregionen eller i andra regioner. Målet är bättre prehabilitering och fler operationer. Det behöver inte vara färdigutvecklade lösningar, ni kan också bidra med tips kring hur andra organisationer har bemött liknande utmaningar.

Vi vill ha era förslag senast den 17 november.

Offentlighet och sekretess

Uppgifter som lämnas med anledning av denna inbjudan omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det betyder att de uppgifter som lämnas som utgångspunkt kommer att vara offentliga.

Nästa steg

Denna omvärldsspaning ingår i en större omvärldsanalys som syftar till att skapa en mångfacetterad bild av möjliga lösningar på utmaningarna. Efter omvärldsspaningen är målet att skapa en portfölj av innovationsprojekt som genom olika angreppssätt syftar till att möta de utmaningar som nulägesanalysen identifierat. Projektet kommer att gå igenom de inkomna inspelen och i de fall vi önskar mer information kommer vi att bjuda in till ett möte på eftermiddagen den 14 eller 16 december.

Frågor?

Den 9 november kl. 16 - 17 genomför vi en frågestund. Där kan ni ställa frågor till artrosvårdens medarbetare och patienter om utmaningarna som vi efterfrågar inspel kring. Anmäl er här senast den 5 november.

Fakta & statistik

Nedan har vi samlat fakta och statistik kring artros.

Artros

Medelåldern för inledd grundbehandling, s.k. ”Artrosskola”, är 66 år medan medelåldern för höftprotesoperation är 67 år (BOA-registret, Årsrapport 2019).

Prehabilitering

Prehabilitering är en form av tvärvetenskapliga sjukvårdsinsatser som syftar till att dämpa biverkningar och komplikationer till följd av medicinska eller kirurgiska ingrepp. Det innefattar målinriktade insatser för att förbättra patientens hälsa.

Riskfaktorer för infektion och andra komplikationer

Exempel på riskfaktorer är aktiv infektion, diabetes, lågt Hb och blodtransfusion, immunbristsjukdom, övervikt, rökning, missbruk, tandstatus (lof.se) samt högt blodtryck, inaktivitet och hudåkommor.

Väntetider

Patienter som för tillfället väntar på höft- och knäprotesoperationer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är drygt 1000 personer, varav:

• Ca 850 primära höfter och knän
• Ca 160 väntar på reoperation av höfter och knän

Samsjuklighet

Drygt 85% av patienterna i BOA-registret (läs mer) har en eller flera sjukdomar, varav hjärt- och kärlsjukdomar, gastrointestinala sjukdomar (främst reflux) och autoimmuna sjukdomar (främst allergi) är vanligast. Skillnaden är störst bland de yngre jämfört med normalbefolkningen. Bland de som är yngre än 45 år har 65% någon samsjuklighet, medan 51% av normalbefolkningen lider av samsjuklighet.

Finansiärer av VGR som Innovationsmotor

VGR som Innovationsmotor

Denna annons ingår i pilot 2, som är en del av projektet VGR som Innovationsmotor. Innovationsplattformen leder projektet VGR som Innovationsmotor, där målet är ökad samverkan mellan vårdverksamhet, akademi och medicinteknisk industri – för att hitta nya, innovativa lösningar på vårdens behov. I projektet ingår en referensgrupp med representanter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (olika vårdprofessioner), Swedish Medtech, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet, VGR IT, Koncerninköp (VGR), Kunskapsstyrningen via RPT Höftartros (VGR), Gothia Forum och Innovationsplattformen. Projektet finansieras av Medtech4Health och Regionala Utvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.

Publicerad:
Uppdaterad: