Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Innovationsprocess: Hur driver jag ett innovationsprojekt?

Innovationsprocessen

Här kan du som jobbar inom hälso- och sjukvården i VGR få information, tips och hjälp för att driva ditt innovationsprojekt. Informationen är strukturerad runt en innovationsprocess med 5 faser, varav varje fas har olika aktiviteter. Syftet med innovationsprocessen är att bidra till en ökad tydlighet och effektivitet kring innovationsarbete inom hälso-och sjukvården i regionen.

Vad är en innovationsprocess?

En innovationsprocess är den process som börjar med ett problem och slutar med en innovation. Projektidéer kan komma från olika håll; behov som är identifierade i verksamheten, forskningsresultat, produktpresentationer eller samarbeten. Oavsett ursprung är processen densamma, med stort initialt fokus på analys av behovet.

Det finns ingen generell innovationsprocess som fungerar för alla organisationer och bolag. Utformningen av den innovationsprocess som utvecklas är anpassad till VGR:s förutsättningar inom hälso-och sjukvården. Inspiration har tagits från den internationella standarden om innovationsledningssystem, ISO 56002:2019, SKR:s Innovationsguide, andra organisationers innovationsprocesser samt erfarenheter från innovationsarbete inom VGR. 

I praktiken är denna process sällan rak och sekventiell. Arbetet i processen gör ofta loopar inom processens faser och mellan faserna, innovationsprocessen är alltså iterativ. Innovationsprocessens börjar med en beskrivning av det problem som behöver lösas. Om det inte finns ett problem, utan istället en möjlighet, skapas istället en formulering kring det. Innovationsprocessen börjar alltså inte med en färdig lösning.

Fas 1: Behov och planering

Fas 1: Behov och planering

Syftet med denna fas är att undersöka målgruppens behov och beskriva problemet i en klar problemformulering. I denna fas beaktas även regulatoriska aspekter av problemet, intressenter samt befintliga lösningar på liknande problem. Klicka här för mer info!

 

Fas 2: Idé och koncept

Fas 2: Idé och koncept

Syftet med denna fas är att finna lösningar på behovet och som efter hand avgränsas till en lösning. Enkla prototyper tas fram som successivt förfinas genom återkoppling från tester med användare. Klicka här för mer info!

 

Fas 3: Utveckling

Fas 3: Utveckling

Syftet med denna fas är att utveckla det koncept som valts att gå vidare med. Omfattning och innehåll varierar stort utifrån typ av lösning. Utveckling kan ske internt, via inköp eller i samverkan med näringsliv och akademi. Klicka här för mer info!

 

Fas 4: Implementering

Fas 4: Implementering

Syftet med denna fas är att lösningen ska börja användas och komma till nytta. Ägande, förvaltning och effektutvärdering är viktiga komponenter. Klicka här för mer info!

 

Fas 5: Spridning

Fas 5: Spridning

Syftet med denna fas är att innovationen sprids för att skapa värde och nytta till fler. Klicka här för mer info!

 

En definition av innovation är att nyttiggöra något nytt. Att praktiskt använda eller införa en ny (i VGR) produkt, tjänst, process, metod eller organisering som mer effektivt och/eller bättre motsvarar olika intressenters behov. Innovationen kan redan vara i användning inom andra regioner, men viktigt är att det är något nytt för hälso- och sjukvården i VGR.

Innovationsarbetet i VGR ska sträva efter:
• Nya produkter för användning i hälso- och sjukvården
• Nya tjänster inom hälso- och sjukvården
• Nya processer eller metoder
• Nya sätt att leda och organisera hälso- och sjukvården

Vad är innovation?

Innovationsprojekt leder inte alltid till implementering – men till viktig kunskap

Det är svårt att i förväg veta hur ett behov på bästa sätt ska lösas. Därför behöver olika idéer och koncept undersökas, där vissa utvecklas vidare och vissa förkastas. Ibland kan man behöva gå ett steg längre och helt avsluta ett projekt för att prioritera andra satsningar. Detta är en del av innovationsarbetet.

För att symbolisera denna viktiga del med innovationslogiken visualiseras innovationsprocessen som en tratt: allt som påbörjas ska inte implementeras.

Innovationsprocessen som en tratt


I början tillåtas därför ett undersökande arbetssätt med en bred ansats för att inte begränsas till för små utvecklingssteg utan hitta innovativa koncept. Efterhand, som ”tratten” smalnar av, löper de projekt vidare som är mest prioriterade, som ligger i linje med en organisations strategier, tillgängliga resurser och/eller som bäst bemöter de behov som finns. Forskare räknade fram att det i tillverkningsindustrin krävs ca 3000 idéer för att lansera en ny och lyckad produkt på en marknad*. Idéer sållades bort allt eftersom utvecklingen pågick; av 3000 idéer blev 125 pilotprojekt, 4 gick vidare till utveckling och 2 lanserades*.

* Stevens GA and Burley J 1997, 3000 raw ideas equal 1 commersial success

De projekt som inte drivs till sista steget av innovationsprocessen är inte misslyckade utan en del av arbetsprocessen. Ofta tas delar av dessa projekt upp i andra projekt eller lösningar. Verksamheten har genom projektet också fått ökad kunskap om det identifierade behovet. Dessutom har själva drivandet av innovationsprojektet gett verksamheten ökad kunskap kring innovationsarbete som kommer underlätta framtida utvecklings- och innovationsprojekt. Det är därför viktigt att sprida den erfarenhet och kunskap som projektet har lett till, även om man inte implementerat en lösning. Lika viktigt är att ta tillvara andras erfarenheter och kunskap i sitt eget projekt.

Positiva aspekter från innovationsprojekt som avslutats innan en lösning har implementerats

  • Ökad kunskap och erfarenheter kring det undersökta behovet
  • Ökad kunskap och erfarenheter av innovationsarbete och utvecklande av verksamheten
  • Återanvändning av delar av lösningen är möjlig i andra projekt
  • De resurser som skulle lagts på projektet kan läggas på andra mer prioriterade projekt

Läs också: projekt som tidigare beviljats medel från Innovationsfonden

Information om andra innovationsprojekt kan finnas på respektive förvaltnings webblats, under FoU.

Inköp

Lär dig mer om bl.a. "Lagen om offentlig upphandling (LOU)" och "Hur och när pratar jag med leverantörer" genom Koncerninköps utbildningsfilmer och texter.

Lär dig mer om inköp, upphandling och samarbete med leverantörer via Koncerninköps (VGR) material.

För information om inköp och upphandling, läs mer här. Kontakta Inköp via mejl: koncerninkop@vgregion.se eller telefon: 010-441 02 00.

IT och digitalisering

Den 1 september 2020 bildades Koncernstab digitalisering för att samla digitala funktioner inom Koncernkontoret på ett ställe. Inledningsvis utgörs Koncernstab digitalisering av VGR IT, Vårdens digitalisering och Vardagens digitalisering.

För innovationsprojekt är vägen in i den regionala IT-organisationen via förvaltningens "samordnare IS" (SIS). SIS finns på varje förvaltning och har bl.a. till uppgift att samordna förvaltningens behov och krav gentemot IT-objekt. 

För övergripande information, läs: IT och digitalisering inom hälso- och sjukvården i VGR.

Läs mer om VGR:s IS/IT styrmodell.

Mer information om stöd kring IT och digitalisering vid innovation kommer under 2021.

Stöd och behandling (SoB)

E-tjänsten Stöd och behandling används för att förmedla stöd- och behandlingsprogram. Exempel på stödprogram är patientutbildningar, stöd för behandlingsuppföljning, och stöd till närstående.

Om du har en idé till ett program, börja med att stämma av idén med din förvaltnings kontaktperson för Stöd och behandling. (Saknas kontaktperson går du direkt till nästa steg). Fyll sedan i blanketten "Nominera idé till stödprogram" och skicka den till sob@vgregion.se

Koncernstab Digitalisering gör en bedömning om Stöd och behandling är rätt plattform för idén och hjälper till med regional och nationell samordning. Koncernstab Digitalisering, Koncernkontoret hjälper även verksamheter att skapa program. Läs mer här.

Formulärhantering

Med e-tjänsten Formulärhantering kan formulär skickas till en eller flera mottagare och svaren kan enkelt följas upp. Exempel på formulär är hälsodeklarationer, enkäter om levnadsvanor och uppföljning av vårdaktiviteter. Läs mer om Formulärhantering.

Robotic Process Automation i VGR

RPA står för Robotic Process Automation och är en mjukvarurobot som lärs upp för att utföra regelbaserade arbetsuppgifter. Roboten efterliknar det arbete som en människa i vanliga fall skulle ha utfört.
VGR IT har etablerat en tjänst och plattform för RPA. De kan ge råd och stöd i arbetet med automatisering, t.ex. hjälp för utvärdering av idé för robotisering, skapande av digitala medarbetare, anskaffning av licenser m.m.

Vill du veta mer eller har frågor om RPA, ta kontakt via funktionsbrevlådan eller läs mer här.

Kompetenscentrum Krav och Test

VGR kompetenscentrum Krav och Test kan bl.a. erbjuda rådgivning inom krav och test samt tillhandahålla riktlinjer, processer, rutinbeskrivningar, checklistor och mallar inom området. Krav och Test arbetar främst, men inte enbart, inom IT och är en del av Koncernstab Digitalisering. Läs mer här.

Läs mer nedan:

Vårdens digitalisering
VGR IT
Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM)

Levande bibliotek

Levande bibliotek är en stödfunktion dit du kan vända dig om du söker patientföreträdare för t.ex. förbättringsarbeten och innovationsprojekt. Levande biblioteket har kontakt med patient- och brukarorganisationer samt ett forum för patienter och närstående med intresse av att bidra.

Läs mer på deras hemsida: Levande bibliotek - Vårdgivarwebben (vgregion.se)

Nedan följer tips och exempel från innovatörer och tidigare genomförda innovationsprojekt.

1. Fem tips från innovativ medarbetare

Andreas Gremyr har drivit flera innovationsprojekt inom VGR. Han ger nu 5 tips för genomförande av innovationsprojekt:

  • Börja smått och testa tidigt – kan visa vad som är framkomligt
  • Användarna är nyckeln – designa, testa och utvärdera tillsammans
  • Hålla sig till målet – motstå frestelser att bygga på och lägga till
  • Anta att man underskattar komplexiteten - samarbeta brett för att få in många kompetenser
  • Sök aktivt stöd och förbättra därmed förutsättningarna för ett lyckat innovationsprojekt. Sök Innovationsfonden och lär av andras projekt.

Andreas Gremyr är verksamhetsutvecklare och doktorand vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos, respektive Jönköping University.

2. Genomförd behovskartläggning

Behovskartläggningen handlade om bättre munhälsa inom Rättspsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Charlotte Hveem som ledde arbetet insåg att det behövdes nya arbetssätt för att förbättra munhälsan, men att man inte visste exakt vilka behov patienterna hade. Läs mer här.

3. Framtagande av prototyp

Läs mer om den prototyp på visir som togs fram av studenter på Chalmers tekniska högskola, utifrån behov inom vården i Västra Götalandsregionen.

Aktuellt

Nedan finner du aktuella nyheter kring innovationsprocessprojektet.

Frågor?

Har du frågor, synpunkter eller material som kan passa på denna webbplats? Se kontaktuppgifter nedan.

Sandra Olsson

Projektledare
Ikon för telefonnummer
Telefonnummer

Projektet att utveckla en gemensam innovationsprocess inom hälso- och sjukvården i VGR leds av Innovationsplattformen och i så väl projekt- och styrgrupp ingår medarbetare från olika verksamheter inom VGR.

Projektgrupp
Sandra Olsson, projektledare, Innovationsplattformen
Susanne Dahlberg, enhetschef, Innovationsplattformen
Ellen Gribing, kommunikatör, Innovationsplattformen
Elin Strand, jurist, Innovationsplattformen
Marcus Österberg, regionutvecklare, Vårdens digitalisering
Pia Strannelind, verksamhetsutvecklare, Ledningsstöd IS IT, VGR IT
Amalia Jakobsson, regionutvecklare, Koncerninköp

Styrgrupp
Lina Strand Backman, innovationschef, Innovationsplattformen (ordf.)
Stina Isaksson, enhetschef, FoUUI, SÄS
Elisabeth Kenne Sarenmalm, verksamhetschef FoUUI, SkaS
Jan Edlund, verksamhetsutvecklare, Folktandvårdens kvalitets- och utvecklingsenhet
Lina Kolsmyr, chefsjurist, Koncernkontoret
Johnie Berntsson, avdelningschef Vårdens Digitalisering, Koncernstab digitalisering
Valter Ceraolo, enhetschef, Inköpsstrategi och utveckling, Koncerninköp
Magnus Kjellberg, sektionsledare, Digital vård och utveckling, SU
Jenny Almkvist, regionutvecklare, Koncernstab Regional utveckling.
Ann Ekberg Jansson, medicinsk strateg, Förvalningsledningen, Närhälsan
Irene Sveningsson, projektledare, FoU primärvård Fyrbodal

Senast uppdaterad: 2021-04-19 16:04