Samarbete i gränsland

Gränser som är tydliga, överenskomna och som hakar i varandra, kan göra att verksamheten fungerar smidigt även i komplexa sammanhang. Om man skall förändra arbetssättet till att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande och i större utsträckning på organisationsnivå, så kan man räkna med ökad gränsaktivitet. Men hur såg det ut i de verksamheter som deltog och hur kan man göra för att främja samverkan? Om detta skriver Anna Cregård i kapitel 2 och 4 i ISM-rapport 19.

Fyra situationer av samarbete i gränsland

Beskriver samverkan i rehabilitering, förebyggande och hälsofrämjande i de studerade verksamheterna. (Kapitel 2)

  1. Samarbetet fungerar väl inom rehabilitering. (Samtliga) Både arbetsuppgifter och uppgifter är väldefinierade. Man kan effektigt utnyttja varandras resurser. 
  2. Litet samarbete inom förebyggande och hälsofrämjande. (De större sjukhusen) Gränsarbetet är traditionellt och genomsyras av läkarkårens syn på evidens. "I det medicinska huset är andra yrkesgrupper gäster."
  3. Samarbetet fungerar väl inom förebyggande och hälsofrämjande. (De små sjukhusen). Man har genom ett aktivt arbete över lång tid funnit arenor, som gjort att man närmat varandra i arbetsområden och öppnat gränser. Närheten är central.
  4. Påbörjat samarbete inom förebyggande och hälsofrämjande. (Teater och Folktandvård) Aktörerna beskriver nuvarande arbetsområden och arbetssätt, tolkar det som behöver göras och delar med sig av idéer. Men inte så mycket handling än.

Fem områden för att skapa handling

Utifrån resultatet i de studerande organisationerna och kunskap om viktiga faktorer för en framgångsrik förändringsprocess ges här konkreta tips på hur man kan förbättra samverkan (Kapitel 4).

  1. Möten i vardagen. Olika yrkesgrupper behöver mötas mötas i kärnverksamhetens vardag för att diskutera konkreta händelser, fall och situationer.  
  2. Skapande av specifika arenor. Man kan till exempel behöva en särskild arena för att prata om roller och förväntningar, för att ha med sig i andra vardagsmöten.
  3. Access till beslutande organ. Om man önskar ett nytt arbetssätt, där HR och FHV ger stöd till att i större utsträckning arbeta förebyggande och hälsofrämjande, så måste de få tillträde till ledningsgrupper, för att kunna förändra strukturer och policys.
  4. Allians mellan individer. Ofta bärs arbetet av individer inom berörda yrkesgrupper. Chefer bör underlätta för dessa allianser, och stärka det samarbete som uppstår självmant och många gånger med entusiasm.
  5. Evidens och berättelser. Professionella yrkesgrupper behöver känna sig säkra på att de resurser de satsar (tid, kompetens, etc.) är väl investerade, och inte inkräktar negativt på kärnverksamheten. Det är därför viktigt att både mätningar och berättelser är trovärdiga och sprids såväl inom som utanför organisationen.

Förbättrad arbetsmiljö genom samarbete i gränsland, Kap 2 i ISM-rapport 19

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande genom samarbete, Kap 4 i ISM-rapport 19

Forskningsprojektet FHV NySam


Senast uppdaterad: 2018-04-25 08:24