Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Fysisk träning och stressfysiologiska reaktioner

Vi har genomfört en s.k. randomiserad kontrollerad interventionsstudie (RCT) för att undersöka om människans akuta stressfysiologiska reaktioner påverkas av fysisk träning. Man vet sedan tidigare att fysisk aktivitet är en viktig individuell åtgärd när det gäller promotion och prevention av flera stressrelaterade somatiska och psykiska symtom. De bakomliggande mekanismerna är inte helt klarlagda och denna interventionsstudie syftar till att undersöka huruvida stressfysiologiska hormonsystem skulle kunna vara påverkade av träning.

Titel

Exercise training and physiological responses to acute stress: study protocol and methodological considerations of a randomised controlled trial

Författare

Elin Arvidson, Anna Sjörs Dahlman, Mats Börjesson , Lennart Gullstrand , Ingibjörg Jonsdottir


Syfte

Det övergripande syftet med hela studien var att studera fysiologiska reaktioner på akut fysisk och psykosocial stress, och om/hur dessa relaterar till och påverkas av aerob kapacitet och fysisk träning.

Metod

Friska otränade kvinnor och män i åldern 20 till 50 år rekryterades till studien som innefattade baslinjemätningar bestående av ett maximalt uthållighetstest på ergometercykel samt ett standardiserat psykosocialt stresstest. Före och efter de båda testerna mättes den akuta stressreaktionen för lika stresshormoner såsom kortisol och anabola hormoner såsom dehydroepiandrosteron (DHEA). Autonoma reaktioner mättes som systoliskt och diastoliskt blodtryck och hjärtfrekvens. Efter de inledande mätningarna randomiserades deltagarna till antingen en interventionsgrupp eller en kontrollgrupp. Interventionsgruppen skulle under ett halvår komma ingång med regelbunden konditionsträning, samtidigt som

kontrollgruppen skulle fortsätta på samma aktivitetsnivå som tidigare. Efter sex månader genomfördes samma tester som vid baslinjemätningarna.

Resultat

Denna studie är en beskrivning av själva studieprotokollet, men innehåller också en metodologisk diskussion om två avgörande aspekter i genomförandet av en RCT. Den första aspekten är kopplad till ett av inklusionskriterierna, att deltagarna skulle vara otränade vid tidpunkten för inklusion. Det visade sig att konditionsvärdena (mätt vid ett maximalt konditionstest) var högre än väntat utifrån den självskattade aktivitetsnivån som rapporterats vid screeningtillfället. Den andra aspekten var den fysiologiska responsen vid akut stress, där en minskad respons var förväntad för de deltagare som genomgått träningsinterventionen. Förutsättningarna för att kunna observera en sådan nedgång var en synlig respons vid den första mätningen. För 13 av deltagarna kunde ingen positiv respons påvisas, istället reagerade dessa deltagare med negativ respons eller ingen respons alls.

Slutsats

Att genomföra en RCT är svårt och det är en mängd saker som man måste ta hänsyn till, något som inte alltid går. Att studera människans akuta fysiologiska reaktioner är förenad med stora svårigheter inte minst pga. av att vi reagerar olika vid stress och vissa individer reagerar inte alls, medan andra reagerar kraftigt vid samma akuta belastning. Detta gör det svårt att studera påverkan på människans fysiologiska stressreaktion då fysiologin varierar stort mellan olika individer.

Publicerat

BMJ Open Sport & Exercise Medicine

Senast uppdaterad: 2019-07-31 15:55