Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

27 februari

Kristina Glise och Marie Åsberg föreläste
Fotograf: Turid Oom

Det var fullsatt på ISM:s nätverksträff den 27 februari, när de båda seniora forskarna Marie Åsberg, från Karolinska Institutet och Kristina Glise från ISM, berättade om aktuell forskning och kliniska erfarenheter utifrån diagnostik och behandling av utmattningssyndrom. Här kan du ladda ner en sammanfattning av de båda presentationerna.

Utmattningssyndrom -Var står vi idag ?

- Diagnostiken, synpunkter på behandling och de senaste forskningsrönen

Fortsatt sjukskrivning trots omfattande behandling

Både Marie Åsberg och Kristina Glise, gav en delvis dyster bild, när det gäller vilka behandlingsmetoder som leder till arbetsåtergång. Evidensen avseende behandling av symptom har inte kommit långt och de behandlingar som erbjuds inom vården är således inte enhetliga och till stor del erfarenhetsbaserade. Timingen för olika interventioner tycks enligt klinisk erfarenhet vara mycket viktig för att avsedd effekt ska uppnås.

En viss mängd energi

En förklaring till varför kraftfulla åtgärder under en begränsad period kan få motsatt effekt, fick nätverksdeltagarna, när Kristina Glise beskrev energinivån vid UMS, jämfört med friska personer. UMS-patienters energinivå är i jämförelse med friska, som ett litet paket med energi som ska räcka till dagens aktiviteter. Man kan visserligen konsumera mer energi än den dagliga ransonen när något känns extra angeläget, men då "lånar" man upp energi från dagarna som kommer, det blir en energiskuld som ska betalas tillbaka och det innebär att individen är extra trött under dagar till veckor efteråt. På motsvarande sätt beskrev Marie Åsberg att den sannolika orsaken till att KBT- metoder inte är verksamma vid UMS, är att de aktiverar patienten, tvärt emot vad patienterna i detta läge behöver.

Arbetsförmågebedömning vid ett tillfälle har ett begränsat värde just av det skälet, menade Kristina Glise. Läkaren kan ge en sådan beskrivning över tid om denne har kontinuerlig kontakt med patienten, men här bör man även lyssna mer till patienten själv. Arbetsgivaren är central vid bedömning av arbetsförmågan, inte minst för att skapa möjligheter till anpassning på arbetsplatsen.

Om prevention och att involvera arbetsplatsen

Prevention är viktig. Det är inte bara återhämtningsfasen som är lång, utan även den s.k. riskfasen med tidiga tecken och symptom som kan finnas till och från under månader till år och som kan föregå utmattningssyndromet. Därför borde vi sätta in mer resurser att hitta individerna i denna fas och jobba preventivt i mycket större utsträckning menade Marie Åsberg.

Kristina Glise berättade om ISM:s forskningsprojekt PRIMA som nyligen avslutats. Där har man testat en metod där primärvårdens läkare hänvisar patienten till rehabkoordinatorn, för att kartlägga patientens hela situation och för att inkludera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Man har även tagit fram en lathund för arbetsgivarens planering för arbetsåtergång. Exempel på råd är:

  • Börja med enkla definierade arbetsuppgifter, väl avgränsade i tid och omfattning. Initialt kan det vara helt andra arbetsuppgifter än de ordinarie

  • En sak i sänder utan tidspress

  • Lugn miljö, gärna avskild arbetsplats, helst möjligheter att stänga dörren, patienterna störs av höga ljud och för mycket intryck
  • Långsamt ökande aktivitet på alla plan, inkluderande såväl arbetstidens

Här kan du ladda ned en sammanfattning av föreläsningen

De teman som tas upp i sammanfattningen är:

  • Först lite historia
  • Från livskris till kronisk stress
  • Fortsatt sjukskrivning trots omfattande behandling
  • En viss mängd energi
  • Prevention är viktig
  • Vilka är de viktigaste stressorerna?
  • Vad patienten behöver
  • PRIMA-modellen

Några användbara länkar

Utmattningssyndrom - UMS

ISM:s forskning Stressrelaterad ohälsa

Formulär och skattningsskalor

9 myter om utmattningssyndrom, suntarbetsliv.se

Senast uppdaterad: 2019-08-14 16:04