Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Sammanfattning nätverksträffen 11 december

Publicerad:
Föreläsare Nanna Gillberg och Sara Thomée
Nanna Gillberg och Sara Thomée

Var går gränsen i det gränslösa arbetet? Och Mobilen och den psykiska ohälsan, två spännande teman på senaste nätverksträffen där vi fick lyssna till Nanna Gillberg och Sara Thomée. Här ges en kort sammanfattning.

Nanna Gillberg, Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

Var går gränsen i det gränslösa arbetet

Nanna Gillberg har gjort en kunskapssammanställning om det gränslösa arbetet och hur digitalisering påverkar arbetets organisering relaterat till psykosocial hållbarhet. Det handlar om ett arbetsliv där människor kan trivas och må bra på lång sikt. I sin sammanställning ser hon tre trender i det digitaliserade arbetslivet

1.Flexibilisering
2. Individualisering och informalisering
3. Byråkratisering

Flexibiliseringstrenden handlar bland annat om hur gränserna luckras upp mellan arbetsliv och fritid och att arbete kan ske i tid och rum när som helst och var som helst. Tillfälliga anställningsformer är en annan konsekvens, liksom att den fysiska arbetsmiljön anpassas till ett mer flexibelt arbetsliv i form av till exempel aktivitetsbaserade kontor. Dessa trender är kopplade till värderingar, t.ex. förändring, ett begrepp som lätt kan bli ett självändamål i det flexibla arbetslivet. Likaså är lojalitet inte längre eftersträvansvärt och premieras inte. Att vara rörlig och sträva mot något större och bättre är tydligt i denna trend.

Konsekvenser av flexibilisering i förhållande till arbetsgivare:

  • Svårt att säga nej, vara tillgänglig hela tiden. Gränslöshet premieras.
  • Trepartsavtal komplicerar arbetsmiljöarbete
  • Spänningar när arbetsgivare och arbetstagare arbetar jämsides med skilda förhållanden (lön, villkor)
  • System, regler och strukturer har heltidsanställning som norm

Effekter i tid och rum:

  • Utsuddade gränser, t.ex. mail, checka in. Man är på jobbet ”jämt”.
  • Ger fler arbetstimmar, norm om ökad arbetsintensitet
  • Personer med flexibla arbetsvillkor --> i regel mer nöjdare, mer motiverade, nöjda med chefen

Tillgänglighet och nåbarhet

  • Finns inget kommunicerat från chef om detta, policys, riktlinjer, "ingen har sagt något, men det är nog bäst att vara tillgänglig", skapade en kultur av att vara nåbar

Krav på arbetstagare

  • Högre krav på individen att sätta och kommunicera sina gränser
  • Viktigt att omgivningen accepterar och respekterar dessa gränser
  • Större ansvar på individen att lägga upp sitt egna arbete
  • Kräver förutom yrkeskompetens även projektledarkompetens

Arbetslivets individualisering och informalisering

Denna trend har inneburit att det blivit allt viktigare att nätverka och marknadsföra sig själv som personligt varumärke oavsett yrkesroll. Stor vikt läggs på dem sociala kompetensen och det har blivit allt viktigare att hitta sin ”scenpersonlighet”, något som även Arbetsförmedlingen uppmuntrar. Ofta går informella meriter före formella vid rekrytering, att ha ett eget driv är en egenskap som står högt i kurs. Socialt kapital och rätt nätverk är också viktigt för att ta sig in på arbetsmarknaden.

I den här trenden ”står vi ofta på scen”. Till exempel är miljöer som aktivitetsbaserade kontor utformade så att vi ständigt blir sedda. Att vara i centrum för blickar innebär dessutom att många fler mikrobeslut tas varje dag. Förutom att vi är mer synliga i arbetslivet så ska vi även synas utanför arbetet där vi åter igen presenterar vårt varumärke.

Vår fysiska arbetsmiljö har förändrats och anpassats till dessa nya ideal. Aktivitetsbaserade kontor underlättar social interaktion och kreativa möten, men om dessa inte är utformade väl kan nackdelar vara att motivation och prestation påverkas negativt av ljud i omgivningen, ständiga fokusbyten, och att djupgående koncentration och långvarig uppmärksamhet försämras och kan leda till en ineffektiv användning av hjärnans kapacitet.

Även ledarskapets roll förändras i ett gränslöst arbetsliv. Här blir det viktigare att motivera, skapa delaktighet och engagera. Det blir viktigt för medarbetarna att känna sig sedda, men utan av vara kontrollerade.

För att hantera de nya förutsättningarna på ett hållbart sätt blir det viktigt att har en diskussion om förhållningssätt och ansvaret för detta ligger hos Arbetsgivaren. Det är viktigt för detta att tänka på att kombinera behov av flexibilitet med behovet av stabilitet hos medarbetare.

Kunskapssammanställning 2018:2 Nya sätt att organisera arbete - betydelsen för arbetsmiljö och hälsa - Nanna Gillberg

Aktuella länkar hos Institutet för stressmedicin:
Gränslöst arbete
Aktivitetsbaserat kontor


Sara Thomé, psykolog, medicine doktor och biträdande lektor vid Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet.

Mobilen och den psykiska ohälsan

Sara Thomée disputerade år 2012 inom ämnet informations- och kommunikationsteknik (ICT) hos unga vuxna (20-24 år). Insamling av data till avhandlingen skedde under 2007, dvs några år innan genombrottet med smarta mobiler. Sedan dess har mycket hänt inom detta område, både vad gäller användning samt hur många artiklar som har publicerats. Idag används mobilen för olika sociala medier, lyssna på musik, se på film, för att söka efter information med mera. Forskning om psykisk ohälsa och mobilanvändning är ett växande område.

Några av de slutsatser som hon kom fram till i sin avhandling är:

  • Intensiv användning av ICT har betydelse för psykisk hälsa hos unga vuxna
  • Frekvent mobilanvändning är en riskfaktor för senare sömnbesvär hos unga

I intervjuer med unga vuxna 20-24 år fick hon veta att orsakerna till psykisk ohälsa bland annat handlade om prestationskrav, tillgänglighetskrav och mobilberoende, vilket hade samband med stress, sömnbesvär och nedstämdhet.

Sara har också gjort en litteraturöversikt som inkluderar 290 studier med data fram till år 2017. Översikten visar att mängden mobilanvändning var avgörande för påverkan på den psykiska hälsan, så som depression, sömnbesvär, ångest, lägre självkänsla och ensamhet.

Främst påverkar mobilanvändning som sker kväll/nattid sömnen. Längre insomningstid, kortare sömnperiod, sämre sömnkvalitet och därmed försämrad prestation, trötthet under dagen och depressiva symptom.

Hon har också studerat mobilberoende som handlar om oförmåga att reglera sin mobilanvändning och kan liknas vid spelberoende. Skärmberoende finns inte som diagnos, däremot finns Gaming Disorder som diagnos sedan 2018.

Det kan vara svårt att veta vad som är orsak och verkan, till exempel blir man ensam av att hålla på för mycket med skärmen, eller håller ensamma på mycket med skärmen? Påverkas sömnen av det blå ljuset? Skärmens ljus har bara studerats på surfplattor och visade där att två timmar med full ljusstyrka gav påverkan på melatonin. Normer och kultur för hur vi ser på mobilanvändning kan också vara avgörande.

Uppföljning över tid:

Sara har även följt upp samma population från 2007, 10 år senare. Resultaten visar att sömnproblemen har ökat, men däremot inte stress och depression. Tillgänglighetskraven har minskat, men "nåbarhetstressen" har ökat, båda har fortfarande samband med symptom på psykisk ohälsa. Denna data är ännu ej publicerad.

Litteraturöversikt:
Mobile Phone Use and Mental Health. A Review of the Research That Takes a Psychological Perspective on Exposure

Saras presentation från nätverksträffen
Mobilen och psykisk ohälsa_Sara Thomée

Publicerad: