Insatser på arbetsplatsen

För att komma tillbaks i arbete efter sjukskrivning för psykisk ohälsa, krävs att arbetsplatsen är involverad, oavsett orsak till sjukskrivningen. Det kan  även behövas en större flexibilitet och kreativitet för tillfällig anpassning av arbetsuppgifter vid nedsatt arbetsförmåga.

Arbetsvillkor och psykisk ohälsa

Det finns ett samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. De viktigaste riskfaktorerna är spänt arbete, höga krav, låg kontroll och bristande stöd. Att återvända till arbetet efter en lång sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är en komplex process med många involverade, den sjukskrivne, arbetsgivaren, arbetsförmedlingen, försäkringsinstanser och hälso- och sjukvården. De få studier som finns inom området ger inget enkelt svar på frågan vilken som är den bästa åtgärden för en lyckad och effektiv arbetsåtergång. En sak är dock säker; arbetsplatsen måste vara involverad!

Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro, en kunskapsöversikt, Vingård FORTE 2015

Arbetsmiljön betydelse för symptom på depression och utmattningssyndrom, SBU 2014

Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd? Arbete och hälsa 2013

Hälsa och sjukfrånvaro

I studien Hälsa och framtid fann man att de friska företagen hade bättre koll på olika typer av sjukfrånvaro, hur det ändrat sig över tid och vilka orsakerna var bakom. Det fanns även en större medvetenhet om kopplingarna mellan sjukfrånvaro och arbetsförhållanden. Man hade strategier och policies för att hantera dessa frågor och fler stöttande funktioner. Rehabiliteringsansvaret för långtidssjukskrivna hade i de flesta fall överlåtis till personalavdelningen. Kontakten hade arbetsledarna framförallt innan personen blivit långtidssjuk eller i samband med återgång i arbetet. På de företag där en sådan ansvarsfördelning var tydligt och fungerade i praktiken, fanns den lägsta långtidssjukfrånvaron.

Kommuner och landsting med låg sjuknärvaro arbetade mer strukturerat och strategiskt med det systematiska arbetsmiljöarbetet i den dagliga verksamheten. Ett uttryck för detta var att  man liksom de friska företagen hade kunskap om sjukfrånvaron och struktur för åtgärder samt att man anlitade företagshälsovården. Man visade också prov på en större flexibilitet och kreativitet för tillfällig anpassning av arbetsuppgifter vid nedsatt arbetsförmåga.

Tidigare forskning kan sammanfattas så här

  • Tidiga åtgärder som stärker individens egna resurser och motivation är av värde
  • Snabbt insatta åtgärder med en tydlig struktur och god samordning mellan olika aktörer bör eftersträvas
  • Åtgärder på arbetsplatsen, främst av förebyggande men även underlättande karaktär, ökar möjligheten att inte hamna i en långtidssjukskrivning och lättare återgå till arbete efter en sjukperiod

Långtidssjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete, delstudie 4

Hälsa och framtid

Lathund för arbetsåtergång

ISM:s forskningsprojekt PRIMA har testat en metod där primärvårdens läkare hänvisar patienten till rehabkoordinatorn, för att kartlägga patientens hela situation och för att inkludera arbetsgivaren i rehabiliteringen. Man har även tagit fram en lathund för arbetsgivarens planering för arbetsåtergång.

Exempel på råd är

  • Börja med enkla definierade arbetsuppgifter, väl avgränsade i tid och omfattning. Initialt kan det vara helt andra arbetsuppgifter än de ordinarie
  • En sak i sänder utan tidspress
  • Aldrig dator och mobil samtidigt
  • Lugn miljö, gärna avskild arbetsplats, helst möjligheter att stänga dörren, patienterna störs av höga ljud och för mycket intryck
  • Möjlighet att kunna avbryta arbetet för vilaÖverblickbara arbetsuppgifter, t e x genom veckoplanering
  • Långsamt ökande aktivitet på alla plan, inkluderande såväl arbetstidens omfattning som komplexiteten på arbetsuppgifterna
  • Regelbunden avstämning med arbetsledarenStödperson i arbetslaget som kan påminna om att hålla tider och ta paus
  • Följ upp med flera avstämningsmöten
  • I särskilt svåra fall och vid konflikter, kan samordningsinsatser med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen vara av värde. Patienten arbetstränar då på annan arbetsplats än den ordinarie, och är tjänstledig från sitt vanliga arbete. Efter en tids arbetsträning kan återgång till den gamla arbetsplatsen övervägas, alt att söka nytt arbete

Forskningsprojektet PRIMA

Återgång i arbete, Ekberg, Eklund och Hensing 2015, Smakprov

Råd till arbetsgivaren vid stressrelaterad ohälsa

Ett viktigt råd till chefer är att i praktisk handling visa sitt intresse för varje medarbetare, att vara lyhörd för signaler på hög stressbelastning och att uppmuntra till återhämtning. Stresshanteringskurser kan ha en positiv men övergående effekt och det är därför viktigt att följa upp kontinuerligt och inte minst ge stöd i prioriteringar och gränssättning. Att vara ett föredöme vad gäller att ta ut raster och att inte har för stora "flexberg", ger bra signaler. Att erbjuda sömnskola är ett annat sätt att främja hälsosamma levnadsvanor hos medarbetarna. Hög stressbelastning hos en eller flera medarbetare kan också ses som tidiga signaler på att det finns saker på arbetsplatsen som behöver åtgärdas.

Därför är det viktigt att också titta på om det behövs åtgärder som ger bättre  organisatoriska förutsättningarna för arbetet och/eller förbättringar i den sociala arbetsmiljön. Det handlar framförallt om att arbeta för långsiktiga lösningar för att åstadkomma en rimlig balans mellan krav och resurser.

Förebygg arbetsrelaterad stress, Arbetsmiljöverket 2014

(H)JÄRNKOLL, att förebygga och hantera psykisk ohälsa i arbetslivet, NSPHs webbplats

Den hjärnvänliga arbetsplatsen

Dagens arbetsliv ställer höga krav på våra kognitiva förmågor, oavsett yrkesgrupp då vi ständigt arbetar med att ta emot och bearbeta information. Detta försvårar i sin tur arbetet för de med nedsatt kognitiv funktionsförmåga. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt förekommande på arbetsplatser och det finns ett brett register av åtgärder. Arbetsgivare ansvarar för rehabilitering och arbetsanpassning för sina anställda men att optimera arbetsmiljön för de med kognitiv funktionsnedsättning gynnar alla på arbetsplatsen.

Den hjärnvänliga arbetsplatsen, Arbetsmiljöverket 2014

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivaren ska enligt Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Det gäller att arbetsgivaren är uppmärksam på den här typen av obalans, så att den inte upprepas eller blir långvarig, och därmed leder till ohälsa – med andra ord till ohälsosam arbetsbelastning.

Organisatorisk arbetsmiljö

Utmaningen, en film om den sjuka jobbstressen, kort version

Utmaningen, en film om den sjuka jobbstressen, längre version

Hälsa på arbetsplatsen

Att ha ett arbete är generellt en hälsofaktor. Man vad behövs för att vi skall trivas, utvecklas och må bra på jobbet? ISM har samlat kunskap och metoder om VAD som skapar hälsa på arbetsplatsen och HUR man faktiskt gör.

Hälsa på arbetsplatsen

Relaterad information

Rimliga krav och rättvisa gynnar nattsömnen, suntarbetsliv.se

Senast uppdaterad: 2018-03-02 14:02