2018-02-28 Dialogmöte med anhörigvårdare

28 februari hade västra hälso- och sjukvårdsnämnden bjudit in personer som vårdar en anhörig i hemmet, anhörigvårdare. Sju personer, både män och kvinnor, från olika kommuner i nämndområdet mötte upp till dialogmötet som hölls i Centralhuset konferens i Göteborg.

Ett av västra hälso- och sjukvårdsnämndens prioriterade mål är en utvecklad samverkan mellan den hälso- och sjukvård som Västra Götalandsregionen ansvarar för och den som kommunerna ansvarar för. En anhörigvårdare vårdar sin anhöriga, ofta make eller maka, i hemmet med större eller mindre stöd av kommunal vård och omsorg.  Ofta har de följt sin anhöriga genom hela vårdkedjan från insjuknande och kanske specialistvård på regionens sjukhus till rehabilitering och stödinsatser i den egna kommunen.

Anhörigvårdarna delade frikostigt med sig av personliga berättelser och erfarenheter. Nämndens sex representanter inklusive ordföranden Nicklas Attefjord fick bekräftat hur viktig frågan om samverkan är för att den enskilde ska få så bra hjälp och stöd som möjligt i en utsatt och ofta känslomässigt svår situation.

Demens av olika slag, liksom stroke är vanliga orsaker till funktionsnedsättning som leder till behov av hjälp i vardagen.

Några av de synpunkter och erfarenheter som lyftes fram under mötet

  • Den akuta sjukvården och insatserna på sjukhus fungerar oftast utmärkt men bristerna finns senare i vårdprocessen när de huvudsakliga kontakterna sker hos vårdcentraler och med kommunen.
  • Att inte få ha en fast vårdkontakt är ett stort problem. Läkare och sjuksköterskor byts alltför ofta.  Bristande informationsutbyte och i förlängningen uteblivna viktiga undersökningar och för sena diagnoser kan bli konsekvenser.
  • Ibland är det tyvärr tvunget att vara lite ”besvärlig” i kontakterna med vården – att våga tjata och stå på sig för att få besked och nödvändiga insatser.
  • På kommunernas olika boenden, till exempel demensboenden, finns ofta inte tillräckligt med personal för att vårdtagarna ska få den omsorg och de insatser som de egentligen skulle behöva för att må så bra som möjligt. Personalen har inte heller alltid den kunskap som krävs för att bemöta till exempel en demenssjuk på bästa sätt.
  • Vården av den anhöriga kan ofta bli så slitsam både fysiskt och mentalt att det leder till ohälsa. Därför är det viktigt med avlastning och andra stödinsatser.
  • Brukarråd och pensionärsråd eller andra forum där man kan få prata av sig och dela erfarenheter med andra i samma situation är värdefullt.

Ordföranden berättar att kontinuitet och trygghet i kontakt med läkare och annan vårdpersonal är frågor som nämnden arbetar med. Kommunernas boenden rår dock inte nämnden över och kan inte uttrycka några synpunkter på. Nämndens presidium träffar dock kommunernas politiska ledning ett par gånger om året för att diskutera olika frågor och utbyta information.

Regionen och samtliga 49 kommuner i Västra Götaland är överens om ett nytt avtal som bättre än idag reglerar hur ansvaret mellan olika parter ser ut.  Genom avtalet blir det tydliggjort att det är primärvården (vårdcentralerna) som ska vara navet i vården för den enskilde. Avtalet löser dock inte personalbristen, utan här krävs bland annat att fler läkarstuderande väljer att bli allmänspecialister och att fler ungdomar väljer att läsa vård-och omsorgsprogrammet.

Ett förslag till nämnden under mötet var att inrätta ett anhörigråd kopplat till nämnden. Detta förslag tas med till nämnden för diskussion. Ordföranden underströk dock att ett sådant råd egentligen även borde innehålla representanter för kommunerna.

Vid mötet medverkade även Björn Gunnarsson som är processledare för Samverkan i Göteborgsområdet, ett forum för samverkan mellan regionen och kommunerna. Han kunde berätta att organisationen kommer att bjuda in anhörigvårdare till fortsatta diskussioner om angelägna frågor.

Senast uppdaterad: 2018-03-29 08:52