Speakers Corner

Speakers corner bjuder på en palett av intressanta och inspirerande projekt, idéer och frågeställningar. Det kommer att finnas 24 stycken att välja mellan på plats. Under dagen får du möjlighet att lyssna till två miniseminarier. Information om miniseminarierna kommer att finnas på webben, i programmet och på väggen vid G3 under konferensen.

1.Hopplöshet eller livsmod - utanförskapsområden och glesbygd
Anne-Marie Ekström och Jan Linde, Beredningen för överenskommelsen med den sociala ekonomin
Civilsamhället har en självklar roll för samhällsutvecklingen och för att hälsan ska bli mera jämlik i befolkningen. Utmaningen finns i städernas ytterområden och i den landsbygd som avfolkas till följd av samhällsutvecklingen.

2. Hur säkerställa investeringar som får en plats att utvecklas – i stad och på land
Jan Svensson, Mikrofonden Väst
Investeringar i sociala värden är en växande global trend, allt från Bill Gates Foundation till Mikrofonden Väst är en del av den rörelsen. Vi kommer att diskutera vad ”sociala investeringar” är, hur vi tillsammans kan underlätta kapitalförsörjningen till föreningar, kooperativ, sociala företag med flera och vad detta ger för värden tillbaka till platsen.  Vi vill diskutera hur vi kan utveckla samarbetet mellan föreningar, kooperativ och offentlig sektor kring en fråga som är avgörande för att främja goda krafter på en plats i staden eller på landet.

3.Unescos Biosfärområde vid Vänerns sydostkust– ett modellområde för hållbar utveckling Sofia Guldbrand, Processledare näringsliv & hållbar samhällsutveckling, Unescos Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Lidköping, Götene och Mariestad bildar tillsammans ett av världens biosfärområden. Här fokuseras på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vilka framsteg har gjorts? Vilka utmaningar och möjligheter finns framöver? Ta del av svar på dessa frågor och inspireras av det nya projektet Här finns liv –som bjuder in till inspiration, samskapande och kunskap, inte minst genom en utställning på Naturum, vid Läckö slott som startar i mars 2018. Här kommer du genom teknik/app/spel att se goda, lokala exempel på modellområdets bidrag till FNs globala mål i Agenda2030.

4.Hur påverkas landsbygden av utbyggnaden av fibernät? Eric Åkerlund, Västra Götalandsregionen
Fiberutbyggnad via fiberföreningar har varit en vanlig företeelse på den svenska landsbygden de senaste åren. Nu när allt fler fibernät är färdigbyggda och driftsatta börjar vi kunna få svar på frågorna om hur utbyggnaden har påverkat bygden, till exempel: hur har projektet och fiberutrullningen påverkat bygdegemenskapen, möjligheten att driva företag och att studera på distans, övrig föreningsverksamhet samt att låta bilen stå? Vi redovisar svaren från mer än 100 fiberföreningar i Västra Götaland.

5.Socialt kapital - den lokala utvecklingens faktor X! Jan Torége, SKL
Varför kan två grannkommuner med nästan helt jämförbara förutsättningar ändå utvecklas så olika? En viktigt förklaring är att kommunernas sociala kapital skiljer sig åt. Socialt kapital är en tillgång som forskare menar har en avgörande inverkan på såväl människors trygghet, hälsa och välmående som på länders effektivitet, ekonomi och utveckling. Men vad är egentligen socialt kapital? Och vad kan min kommun göra för att få mer av det?

6.Varför bostadsbyggande i trä?
Karolin Strandhag, Götenehus AB
Götenehus är ett av Sveriges äldsta trähusföretag och har drivit småhusverksamhet sedan 1931. Trä är ett naturligt, starkt och förnyelsebart byggmaterial som är mer aktuellt än någonsin. Tack vare den tekniska utvecklingen kan vi idag bygga höghus i trä som är skonsamma mot vår planet och samtidigt uppfyller kraven på brandskydd, isolering och energieffektivitet.

7.Knyt ihop stad och land med regionala livsmedelskedjor
Camilla Freitag och Zoltan Doczi, Naturbruksförvaltningen inom Västra Götalandsregionen
Inom ramen för EU-projekten ”REFRAME- Towards a regional food chain” och ”Peat Valley: Repositioning Education in the Region” arbetar Naturbruksförvaltningen aktivt för att bidra till en hållbar utveckling och starkare koppling mellan land och stad, genom att kartlägga livsmedelskedjor och behov av lokalproducerade livsmedel i regionen. Förvaltningen arbetar också med att fördjupa förståelsen för hur dagens regionala livsmedelskedjor och nätverken kring dessa ser ut.

8.Hur kan vi få fler lokala leverantörer till de offentliga köken
Pernilla Fischerström, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Lagen om offentlig upphandling (LOU) gör att man inte får ställa krav på var maten är producerad. Trycket från politiker, matgäster, anhöriga, media, producenter är högt för att få den lokala maten. Vilka är utmaningarna, vad är möjligt att göra och vad har andra gjort?

9.Vårdens digitalisering:
Madeleine Stark, Västra Götalandsregionen
Vår välfärd står inför stora utmaningar! Men många positiva saker sker kontinuerligt som kommer att skapa en modern, mer servicevänlig, säker och effektivare sjukvård inom några år

10.Meet the Locals – Lokalbefolkningen delar med sig av sin vardag till besökare
Anna Martinez – Turistrådet Västsverige
Meet the Locals är en plattform där privatpersoner kan visa upp sin vardag för besökare. Lanseringen har blivit en världsnyhet. The Guardian och Lonely Planet har bland annat skrivit att det är precis dessa möten man letar efter när man är ute och reser. Men kan vara svårt att hitta på egen hand. Kom och lyssna om bakgrunden, hur det har gått och dela dina idéer hur Meet the Locals kan utvecklas vidare.
Kanske du också vill träffa en Local eller bli en Local? 

11.Andelsjordbruk– för lokal och lönsam mat
Lina Morin, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Andelsjordbruk är ett smart och alternativt sätt att bedriva jordbruk med ekonomisk lönsamhet. Andelsjordbruk baseras på ett direktavtal mellan konsument och producent där kunderna blir medlemmar i lokala gårdar. Medlemmarna köper andelar av skörden i förväg och säkrar därmed bondens avsättning samtidigt som dyra mellanhänder försvinner.

12.Maritim Utveckling i Bohuslän 2016 - 2019
Renee Daun, Tillväxt Norra Bohuslän
Samverkan mellan företag, forskning och kommuner utvecklar besöksnäringen i norra Bohuslän! Genom mötesplatser, temadagar och hållbara lösningar skapar vi förutsättningar för ökad sysselsättning på landet vid havet. Små och medelstora företag får tillgång till senaste forskning och utökade lokala och regionala nätverk. Vi utvecklar kunskapsturism, gästhamnar, skärgårdstrafik, marina livsmedel och evenemang i en ny innovationsarena för turism.

13. Små samarbeten ger stora framgångar med  Linnéa Sjögren, VD och grundare av tångföretaget Catxalot i Grebbestad  UTGÅR. Ersätts av
Framtid Västra Götaland - Kompetensförsörjning och integration. Illustrationer av Camiapia från 2016 års konferens.

14.eDIT - Ett Dalsland i Tillväxt och dess verksamhet - Kompetensutveckling för lokal tillväxt. 
Ulrika Hedkrok, Verksamhetsledare eDIT
Tillsammans höjer vi kompetensnivån i vårt område genom att hitta rätt utbildning för de olika målgrupperna som ingår i eDIT och som sedan genomförs lokalt och samordnat.

15. Reko - Direkt från producent till konsument utan mellanhänder
Oskar Lorentzon, Lokalproducerat i väst
Handla lokalproducerade livsmedel direkt från producenter. Beställ på Facebook i din lokala REKO-ring och hämta dina färska produkter på utlämningsplatsen.

16.Vischan 2030 – ett utmaningsdrivet Hack för maten och landsbygden 
Jonathan Naraine, The Foodprint Lab
Fyra utmaningsgivare från näringsliv, idéell och offentlig sektor i Kronobergs-regionen gav utmaningar som 4 team med engagerade deltagare från hela världen utvecklade till hållbara affärsidéer under bara 48 timmar. Genom Drivhusets loopa metod och med stöd av designers, produktutvecklare, mentorer och välkända inspiratörer och entreprenörer transformerade man utmaningarna till innovativa lösningar för ett hållbart matsystem och levande landsbygd. Vi berättar om processen och resultatet och diskuterar om konceptet kan spridas till Västra Götaland härnäst.

17. BID – Business improvement district
Eva Bamberg, Västra Götalandsregionen Ett framgångsrikt sätt att samverka med långsiktiga och hållbara perspektiv. Från Skottland och New York till Floda, Vrångö, Skaftö och Tun.

18. Kultur i samverkan stad/landsbygd
Max Käck och Martin Lindman från Föreningen Kalvfestivalen
Föreningen Levande musik i Göteborg ger sig ut på landet, inspirerar en by och får ny inspiration tillbaka. Spridningseffekter uppstår. Kalvfestivalen under 15 år.

19.Lokalekonomisk analys – för gröna jobb och lokal ekonomi i Uddebo
Caroline Bergmann och Karin Rehnström, Uddebo
Hur kan vi använda oss av en lokalekonomisk analys (LEA) för att bygga vidare på en hållbar plats att leva, verka och bo på? Från avfolkningsby till en högst levande aktiv by med kö att flytta in. Vi som bor här har tagit kraften i egna händer och skapat gemenskap med hjälp av en DIY (Do It Yourself)-kultur. Nu går vi vidare med en LEA. Välkommen till idéutbyte och inspirationsmöjlighet.

20.Framtiden för Borås - Hur bidrar högskolan till den regionala utvecklingen?
Simon Falck, Kungliga Tekniska högskolan/Tyréns AB
Ta chansen och öka förståelsen av vad högskolan i Borås betytt för regional tillväxt och utveckling, kompetensförsörjning och den lokala arbetsmarknadens attraktionskraft. Sverige har under flera årtionden byggt ut tillgången till högre utbildning både genom att antalet lärosäten och antalet utbildningsplatser har utvidgats kraftigt. Expansionen har främst skett utanför storstadsområdena. Motivet bakom utbyggnaden har i stor utsträckning varit en tilltro till betydelsen av högre utbildning för den nationella och regionala ekonomiska utvecklingen.

21.Stad och land i Balans
Kjell Fogelberg, Hela Sverige ska leva

På landsbygden finns de resurser som krävs för ett hållbart samhälle. Här finns en livsmiljö som många eftersträvar, med närhet och samarbete mellan människor, en attraktiv miljö med plats för nya idéer, initiativ och entreprenörskap. Kreativa landsbygdsföretagare startar lokal förädling och etablerar sig inom nya nischer. All utveckling är lokal. De 5 000 lokala utvecklingsgrupper som bildar byarörelsen spelar en viktig roll för Sverige. De tar sig an allt mer komplexa och krävande samhällsuppgifter i takt med att både marknad och det offentliga drar sig undan. Storstäderna och universitetsorterna växer medan stora delar av landsbygden hamnar i bakvatten och är på väg att avfolkas. Sverige klyvs. Den här obalansen måste rättas till i utbyte mellan land och stad till ömsesidig nytta. I tomrummet som skapas bygger byarörelsen nya strukturer. Bymackar och lokala servicepunkter startas, fiber grävs av gamla och nybildade föreningar. Bygdebolag etableras för att samla pengar och ta över skolan eller köpa en fastighet för att bygdens företag ska få bra lokaler.

 

22. Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om
Gerda Roupe, Västra Götalandsregionen, Svante Sjöstedt, Länsstyrelsen 
För att vi ska kunna ställa om till en attraktiv framtid i ett klimatsmart samhälle behöver vi arbeta med arbetssätt som på olika sätt bidrar till samhällsförändring. Vi behöver agera som föregångare, planera för en klimatsmart framtid, utveckla och sprida nytänkande innovationer och skapa attraktiva samhällen, byar och städer där det är lätt att välja det klimatsmarta alternativet. Kom och lyssna till vad som är på gång.

23. Framtidens lärande och tillgänglighet - ChalmersX
Christian Stöhr & Magnus Axelsson, Institutionen för vetenskapenskommunikation och lärande (CLS), Chalmers
Vilka möjligheter ger de digitala verktygen för brett, livslångt och
 globalt lärande? Kommer online-kurser att ersätta det traditionella universitetet? Lyssna på våra erfarenheter av Chalmers nyaste campus som är digitalt och heter ChalmersX. Vi berättar om vår varierade palett av moocar(Massiv Open Online Courses) där vi ger möjligheter till ny kunskap för alla som har tillgång till en uppkopplad dator. Kursdeltagare över hela världen kan i sin egen takt ta del av videoföreläsningar, delta i diskussioner och lösa uppgifter på dator, surfplatta eller mobiltelefon. Kurserna ges genom utbildningsplattformen edx. På samma plattform hittar du även kurser från Harvard, Berkeley, Delft och andra framstående universitet.

24. Kan vi gå före? 1000 unga vuxna i Västra Götaland om hur de lever idag och om hur de ser på sin och samhällets framtid
Mats Granér, Västra Götalandsregionen

Presentation av rapporten som visar på hur ungdomar ser på sin framtid och hur de vill att samhället skall utvecklas långsiktigt. Ambitionen är att förstå den första vuxna IT-generationen bättre.

 


Senast uppdaterad: 2017-12-04 10:40