FAQ: Synpunkter på remissförslaget till ny utvecklingsstrategi

Med anledning av pandemin har strategin justerats på flera punkter. Strategin är långsiktig för kommande tio år, och därför är det viktigt att balansera mellan de utmaningar som vi ser nu till följd av corona-krisen och utmaningar som behöver lösas under en längre tidshorisont.

Flera remissinstanser framhåller att remissversionen av strategin är angelägen även sett utifrån coronapandemins påverkan på samhället. Det framhålls som positivt att strategin har fokus på omställning och tar utgångspunkt i komplexa samhällsutmaningar och att det är viktigt att vara robusta, dvs. att stå stadigt i grunden men ändå vara flexibel,  för att snabbt klara av att agera på oväntade händelser utan att (engelska: resilient). 

Strategin har uppdaterats på flera ställen och hänvisar nu till corona-pandemins effekter; hur förutsättningarna förändrats eller vilka lärdomar vi dragit av att hantera krisen. Några exempel är att insatser för att främja individers möjlighet till sysselsättning, både arbete och utbildning, finns med i de långsiktiga prioriteringarna Bygga kompetens respektive Ökad inkludering. Vikten av att stimulera hållbar tillväxt i små och medelstora företag har tydliggjorts tillsammans med besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar. I avsnittet Genomförande beskrivs hur omvärldsanalys, risk- och robusthetsanalys blir allt viktigare, tillsammans med samverksstruktur, dialog och lärande för ökad beredskap.

I vissa remissvar uttryckes att hälso- och sjukvårdsfrågorna saknas i strategin.

Den regionala utvecklingsstrategin ska ses i ett sammanhang där den samspelar med tre andra regionala måldokument, alla antagna av Regionfullmäktige. Måldokumenten är Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen, Regionalt trafikförsörjningsprogram och Kulturstrategi Västra Götaland. De ska tillsammans bidra till att uppfylla den gemensamma Vision Västra Götaland – Det goda livet.

Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen berör flera områden som bidrar till hållbar regional utveckling och som bygger på tvärsektoriell samverkan. Det handlar bland annat om digitalisering, innovation, hälsa och life science, kompetensförsörjning och förebyggande folkhälsoarbete, områden som finns med i den regionala utvecklingsstrategin.

Strategins mål pekar ut riktningen för Västra Götalands utveckling till 2030, snarare än att definiera vad som ska göras. I det slutliga strategiförslaget är det formulerat: Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.

Mening är noga genomtänkt och kan ses som en sammanfattning av hela strategin:

• Målet pekar ut behovet av omställning till hållbart samhälle. De samhällsutmaningar och megatrender som identifierats, tillsammans med behovet av att kunna möta oväntade händelser, gör att det krävs en omställning inom flera utvecklingsområden snarare än bara anpassningar och justeringar. Därför är den regionala utvecklingsstrategin formulerad som en omställningsagenda.
• Strategins mål är också att göra Västra Götaland till ett föredöme för en innovativ omställning. För att omställning till hållbarhet ska kunna gå hand i hand med ökad internationell konkurrenskraft, behöver vi agera proaktivt och ligga i framkant. Genom att vara ett föredöme för hur vi ställer om Västra Götaland, ökar regionens långsiktiga konkurrenskraft och attraktivitet.  
• Alternativet är att vi bara agerar reaktivt när vi måste och ”anpassar” det som är nödvändigt. Exempel: vi håller kvar vid tillverkning av bilar med förbränningsmotorer för det är vi bra på, men under tiden springer omvärlden förbi oss och till slut får vi lägga ner fordonsindustrin i Västsverige. Det som sker idag är istället är fordonsindustrin ställer om helt till tillverkning av elbilar för att fortsätta ha en konkurrenskraftig industri i Västsverige. 

Utifrån strategins riktning kan handlingsplaner tas fram som konkretiserar utförandet.

Klimat och miljö är prioriterat i strategin. För att ställa om Västra Götaland till ett hållbart samhälle behöver stora samhällssystem ställas om och förändras i grunden, inte minst för att begränsa den globala uppvärmningen och minska förlusten av biologisk mångfald. Den miljömässiga hållbarheten finns i strategins övergripande mål, tillsammans med den sociala och ekonomiska dimensionen.

Insatser för att begränsa klimatpåverkan och nå miljömässig hållbarhet genomsyrar samtliga långsiktiga prioriteringar och kraftsamlingar i strategin. Att möta de klimat- och miljömässiga utmaningarna är inget vi kan göra skilt från annat utvecklingsarbete, det måste ske integrerat i allt vi gör.

Exempelvis är en viktig del i genomförandet att växla upp det arbete som pågår i den breda samverkansplattformen Klimat 2030 utifrån dess olika fokusområden och arbetssätt, så det ännu tydligare kan bidra till den regionala utvecklingsstrategins prioriterade områden. Det stärker den västsvenska genomförandekraften i omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.

Här kan du läsa hållbarhetsbedömningen av remissversionen och mer om hur och varför den har genomförts. 

Hållbarhetsbedömning av remissversion RUS

Den regionala utvecklingsstrategin är en övergripande strategi för det gemensamma regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. För att den regionala utvecklingsstrategin ska vara relevant och angelägen för kommuner, näringslivet, det civila samhället, myndigheter, akademin och andra organisationer som arbetar för Västra Götalands utveckling har strategiförslaget tagits fram i bred delaktighet. Det anges även i lagen om ett regionalt utvecklingsansvar (2010:630) och förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Västra Götalandsregionen har ansvaret för att i samverkan utarbeta och fastställa strategin samt för att samordna insatser för dess genomförande.

Enligt förordningen ska strategin:

• vara samlande och sektorsövergripande

• bygga på analys av förutsättningarna för hållbar tillväxt i länet

• innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för länets utveckling

• bidra till sektorsövergripande samverkan mellan länen och mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå

• ligga till grund för strukturfondsprogrammens mål inom tillväxt och sysselsättning och territoriellt samarbete.

Det är upp till varje region att bestämma för vilken tidsperiod som strategin ska gälla; förordningen reglerar dock att den ska ses över en gång varje mandatperiod.

Strategin tar sin utgångspunkt i Vision Västra Götaland som säger att alla som bor och verkar i Västra Götaland ska ha möjlighet att leva ett gott liv. Det goda livet förutsätter en hållbar regional utveckling, där den ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarheten är sinsemellan beroende och förstärker varandra.

Alla organisationer som har varit med och tagit fram strategin och behöver också bidra till att den genomförs. Vi har alla olika ansvar, resurser och kunskaper, och strategin är plattformen för vår samverkan och för ett kraftfullt genomförande.

För att öka takten i omställningen krävs gemensamt ledarskap, delat ansvar och strategisk samverkan. Samsyn, fokus och uthållighet är nycklar för långsiktiga resultat, tillsammans med tillit till andra och varandra, mod att ifrågasätta det invanda och beredskap att hantera det oväntade.

Den regionala utvecklingsstrategin ska vägleda näringslivet och dess organisationer, länets 49 kommuner och fyra kommunalförbund, akademi och forskningsinstitut, det civila samhället samt länsstyrelsen och andra statliga myndigheter i det gemensamma arbetet med regional utveckling i Västra Götaland. Strategin styr samtidigt, tillsammans med regionfullmäktiges budget, Västra Götalandsregionens satsningar på regional utveckling.

RUS är styrande för VGR och vägledande för andra organisationer. Många remissvar önskar en ökad tydlighet om VGR:s roll i att leda, samordna och genomföra strategin.

Att vi ska vara modiga och förändringsorienterade ledare är en av de vägledande principerna för strategins genomförande.

Strategin styr Västra Götalandsregionens satsningar på regional utveckling, tillsammans med regionfullmäktiges budget. Västra Götalandsregionen (VGR) är ansvarig för att i samverkan utarbeta och besluta om strategin. VGR:s roll är därefter att leda genomförandet genom att samordna insatser och skapa förutsättningar för samverkan och dialog. VGR ansvarar också för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetet med strategin och möjliggöra ett gemensamt lärande. Analyser och sammanställningar av utvecklingen i Västra Götaland uppdateras kontinuerligt av VGR.

Utöver det bidrar VGR med egna verktyg och resurser till insatser inom strategins långsiktiga prioriteringar och kraftsamlingar, till exempel genom projektfinansiering från nämnderna för regional utveckling.

Strategin är övergripande och långsiktig. Den utgår från gemensamma samhällsutmaningar och anger en riktning för Västra Götaland 2030. Den beskriver prioriterade områden där takten i omställningen behöver öka fram till 2030, och bara kan göra det genom samarbete mellan organisationer och sektorer, och genom samverkan mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. Strategins innehåll och hur det ska ske behöver konkretiseras i delstrategier, handlingsplaner och överenskommelser som möjliggör aktiv samverkan mellan och över sektorer och gemensamma satsningar. Det arbetet fortsätter 2021.

De långsiktiga prioriteringarna beskriver de fyra viktigaste områdena där vi till 2030 behöver samverka och göra gemensamma insatser för att klara omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt Västra Götaland. De har ringats in som ett resultat av alla dialoger i framtagandet av strategin. Områdena bygger vidare på Västra Götalands samlade och strategiska regionala utvecklingsarbete. Samtidigt är det områden där förändringstakten måste accelerera eller där den gemensamma beredskapen bör stärkas för att vi ska klara ett antal banbrytande förändringar.

Kraftsamlingarna är tvärsektoriella och ska stärka arbetet inom en eller flera av de fyra långsiktiga prioriteringarna. Kraftsamlingarna väljs ut för fyra år i taget. En kraftsamling innebär att extra fokus läggs på stärkt samverkan och samordnat utvecklingsarbete inom området. Tillsammans riktar vi resurser dit med målet att accelerera takten och nå en ökad genomförandekraft i omställningen som består efter avslutad kraftsamling.

De vägledande principerna ska vägleda och utmana oss i all samverkan och dialog, i utvecklingen av nya sätt att arbeta och samarbeta och i genomförandet av insatser i de långsiktiga prioriteringarna och i kraftsamlingarna.