Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Sammanställning av vårens samtal om regional utvecklingsstrategi 2021-2030

Vårens dialoger har präglats av ett stort engagemang. Det är många som vill bidra till en hållbar utveckling i Västra Götaland. Samtalen har förts i olika befintliga samverkansforum, tematiska nätverk och grupperingar, men diskussionerna har många gånger kommit att kretsa kring övergripande och gemensamma samhällsutmaningar.

Vill du veta hur processen för att ta fram strategin ser ut och varför, vilka samtalstillfällen som hållits under våren och vilka aktörer som deltagit, hur arbetet fortsätter i höst och hur du kan vara delaktig samt ha möjlighet att ge ytterligare reflektioner digitalt finns samlat på sidan Så tar vi fram strategin tillsammans.

Här börjar sammanställningen från vårens samtal

Insikten om att olika utmaningar ofta hänger ihop har genomsyrat diskussionerna. Det har blivit tydligt att vi ska fortsätta driva framåt i de spår som redan visat sig fungera, och för detta krävs uthållighet. Samtidigt måste vi ta mycket djärva språng där vi ännu inte kommit på rätt kurs. För detta krävs såväl ledarskap, mod som handlingskraft för att tillsammans prioritera och lyfta målkonflikter mellan olika målområden och mellan de tre hållbarhetsdimensionerna.

Gemensamt för många av dialogerna är att deltagarna lyfter behovet av att utveckla nya samarbetsformer och arbetssätt för att utifrån olika aktörers roller, ansvar och resurser få till stånd ett mer kraftfullt förändringsarbete. Och för att effektivare kunna mobilisera och ha en enad röst regionalt för att gemensamt påverka nationellt och internationellt.

Västra Götaland är ett stort territorium med varierande förutsättningar. Många av dialogerna pekar på behovet av att ta hänsyn till delregioners och platsers olikheter med dess möjligheter och utmaningar. God tillgång och tillgänglighet till samhällsservice och arbete i hela Västra Götaland har lyfts av många. Frågan skär genom de övriga områden som belysts, och riktar ljuset mot målet om goda förutsättningar och villkor för att leva och arbeta i alla delar av Västra Götaland. Funktionella samband snarare än geografiska bör stå i centrum.

I flera av samtalen betonas vikten av att stärka Västra Götalands framtida attraktions- och konkurrenskraft i omvärlden. Genom att vara en del av en megaregion och bygga goda relationer till våra grannländer och regioner blir vi starka tillsammans. De flesta framhäver att Agenda 2030 bör genomsyra den regionala utvecklingsstrategin tillsammans med hur vi förhåller oss till globala megatrender som klimatpåverkan och den förändrade demografins konsekvenser.

I det hållbara samhället sker utveckling utan att äventyra jordens begränsade resurser och naturliga system. Det krävs radikala förändringar och innovationer på systemnivå för att nå överenskomna klimat- och miljömål är många överens. Tillsammans med klimatpåverkan är biologisk mångfald det miljömål som är mest akut. Affärsmodeller behöver stöpas om för att nå lönsamhet i cirkulära och resurseffektiva värdeflöden, och för att bidra till en mer hållbar konsumtion och produktion.

De utmaningar vi har att lösa kräver att idéer blir lösningar genom radikal innovation, entreprenörskap och intraprenörskap. Att förändringskraften i den tekniska revolutionen och framväxten av teknologier såsom artificiell intelligens bör utnyttjas i såväl privat som offentlig sektor har lyfts upp i många samtalstillfällen. För att fler hållbara innovationer ska uppstå måste verkliga hinder överbryggas och formerna för att testa, skala upp och rulla ut lösningar i användbart format utvecklas.

Många företag verkar på globala marknader och befinner sig mitt i strukturomvandlingen med ökad automatisering och nya affärsmodeller. Det regionala innovationssystemet spelar en viktig roll i den utvecklingen. Hur systemet behöver utvecklas framöver är något som har diskuterats i flera dialoger. Olika typer av hinder för företag, till exempel lagar och brist på riskkapital, är andra faktorer som framhålls som en stor utmaning för företag som vill utvecklas och växa.

Kompetensförsörjningen är den utmaning som har lyfts i flest samtalstillfällen. Frågan har belysts utifrån olika perspektiv, inte sällan utifrån utmaningen i matchningen mellan utbudet och efterfrågan på kompetens. Förändringar i den demografiska strukturen gör att det är svårt att tillgodose kompetensbehoven i såväl offentlig som privat sektor. I dialogerna framkommer det också att osäkerheten är stor om vilka kompetenser och nya yrken som kommer efterfrågas fram till 2030. Artificiell intelligens och automatisering har framförallt setts som en möjlighet att frigöra resurser och bli en lösning på kompetensbristen, men också att det kan leda till att vissa typer av yrken försvinner.

Många lyfter att utbildningssystemet behöver göra det enklare för människor att vara en del av framtidens arbetsliv. Lärandet behöver ske under hela livet, vilket underlättas av fler vägar genom utbildningssystemet och nya former av utbildning blir möjligt genom ökad digitalisering. Under flera samtalstillfällen har förutsättningarna för universiteten och högskolornas flexibilitet och förmåga att leverera utbildningar som möter samhällets behov diskuterats.

I många dialoger betonas att ett hållbart samhälle förutsätter att varje människas drivkrafter och potential tas tillvara. Det hänger ihop med både kompetensförsörjningen, människors välbefinnande och hur var och en upplever sig delaktig i samhället i stort. Utmaningarna handlar om polarisering, populism, diskriminering och ökade socioekonomiska klyftor. I några aktörssamtal betonas det att offentlig planering och beslutsfattande behöver förankras mer tydligt lokalt för att öka tilliten i samhället.

För personer med migrationsbakgrund är utmaningarna extra stora för att ta del av utbildning, få jobb och tillgång till en god och jämlik hälsa. Möjligheterna att få arbete ökar väsentligt om utländska utbildningar kan valideras snabbt. Boendemiljöerna och den offentliga miljön har en viktig roll för att motverka utanförskap och segregation.

Många framgåller att en strategi för framtiden bör utgå ifrån barn och ungas förutsättningar till ett gott liv. Vikten av insatser under de tidiga levnadsåren kan inte nog betonas. Att fler elever ska gå ut skolan med godkända betyg och att förutsättningar till en meningsfull fritid förbättras är viktiga. Barnkonventionen är lag från 2020 och barns rättigheter behöver bli mer kända.

I många samtalstillfällen kommer frågan upp om att föra dialog och involvera barnen för att bättre kunna utgå ifrån deras olika förutsättningar och behov, till exempel i skolan. Det finns en oro för konsekvenserna av den ökade psykiska ohälsan hos unga och att socioekonomiska skillnader kommer att öka. Det har diskuterats om hur samhället bättre kan rusta barn och unga för att hantera livets utmaningar och samhällsutvecklingen i stort. Elever har idag inte tillräcklig mycket kontakt med arbetslivet för att få kontakter som sedan kan leda till jobb. En annan stor utmaning för unga är att få råd med sin första bostad, särskilt i de större städerna.

I flera samtal har det konstaterats att digitaliseringen utgör en accelerator för effektiviseringar, innovation och som ett komplement till fysisk tillgänglighet. Det i sig medför förväntningar på ökad beredskap och kompetensutveckling i såväl privat och offentlig sektor som hos beslutsfattare och invånare. Utvecklingen måste ske med användaren i centrum och får inte lämna någon bakom. Det framkommer också behov av ett större användande av öppna data och få till en lagstiftning som matchar digitaliseringens potential, samtidigt som datasäkerheten kan garanteras. Det lyfts också att digitaliseringen förutsätter att den digitala infrastrukturen fortsätter att byggas ut.

En gemensam region förutsätter en transportinfrastruktur med effektiva flöden av både gods och personer. Av samtalen framgår tydligt att hållbar mobilitet och ökad tillgänglighet är avgörande för en region där både företag och människor kan växa i alla delar. Matchning på olika arbetsmarknader och delning av resurser är avgörande drivkrafter för ekonomisk utveckling. Det handlar också om mobilitet för att främja sociala sammanhang, stärka folkhälsan och motverka ofrivillig ensamhet. Utmaningen ligger i att göra det hållbart och att ställa om till fossilfria transporter. Andra utmaningar som tas upp är investeringar i infrastruktur, ökad kapacitet på järnvägarna och ökad tillgänglighet till våra närmsta storstadsregioner.

I samtalen pekar man även på att den regionala fysiska planeringen behöver utvecklas i samsyn och samverkan. Lokalisering av bebyggelse, och infrastrukturbyggande behöver planeras utifrån gemensamma förhållningssätt för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle. Målkonflikter mellan hållbarhetsdimensionerna lyfts av många.

Glöm inte att du måste klicka på knappen längst ner i formuläret med texten "Lämna din reflektion" för att din reflektion ska skickas in till oss.

Senast uppdaterad: 2019-07-01 16:47