Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Bredbandskartläggning

Här hittar du information från Post- och Telestyrelsens årliga bredbandskartläggning och läget i Västra Götaland för tillgång till fibernätverk och mobilt bredband.

Karta över bristområden i Västra Götaland

Hösten 2021 har nästan alla bristpunkter från inventeringen 2011 - då bredbandsstödet lanserades - åtgärdats och försetts med fiberbaserat bredband genom olika åtgärder.

Kartan nedan visar de numera cirka 200 bristpunkterna och vilka som är åtgärdade respektive kvar att åtgärda.

Gröna stjärnor innebär åtgärdade punkter, röda är kvar att åtgärda, medan gula och orangea stjärnor innebär områden som är på väg att åtgärdas på olika sätt.

Bredbandskarta brtstpunkter2021-11-25
Karta över bristpunkter bredband Västra Götaland 2021-11-25

Tillgång till 100 Mbit/s

Post och Telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet för området elektronisk kommunikation i Sverige. PTS gör en bredbandskartläggning varje år. Den senaste kartläggningen publicerades i mars 2022 och avser läget i oktober 2021. Den visar att 88,8 procent av alla hushåll i Sverige har tillgång till bredband om 100 Mbit/s.

För Västra Götaland har 89,6 procent av hushållen tillgång till 100 Mbit/s. Det regionala målet för år 2020 låg på 95 procent och dit var det bara en kommun i Västra Götalands län som nådde, Göteborg med 97,5 procent. Skövde och Partille nådde nästan ända fram med 94,8 procent och fyra var Trollhättan med 94,4 procent. Sedan följer Mölndal med 94,3 procent, Lidköping med 91,7 procent och Ale med 90,2 procent.

I botten av tabellen har det skett en del omkastningar det senaste åren. Bengtsfors har den lägsta andelen på 61,2 procent. Mellerud kommer därnäst på 63,8 procent, därpå Grästorp med 66,7 procent. Störst ökning under 2021 hade Bollebygd med ett plus på 15,0 procentenheter följt av Öckerö med 12,3 procentenheter och Lilla Edet med 6,4 procentenheter. 

Totalt sett hamnade Västra Götalandsregionen på tredje plats bland landets regioner. Bäst var Stockholm med en täckning på 95,2 procent, följt av Gotland med 89,8 procent.

Tillgång till fiber

Av alla hushåll i Sverige har 84,5 procent tillgång till fiber, i Västra Götaland är motsvarande siffra 83,0 procent. Tillgången till fiber totalt i VG-län har ökat från 23 procent år 2010, en ökning med 60 procentenheter.  

Om man istället tittar på hur stor andelen av hushållen som ligger i områden där fibernät har byggts ut, det vill säga om man räknar med även dem som har möjlighet att ansluta sig, men ännu inte har gjort det, så ligger totalsiffran för Sverige på 95,2 procent. Motsvarade siffra i Västra Götaland är 95,0 procent.

Fiberutbyggnad på landsbygden

I Sverige totalt har tillgången till fiber ökat från 4,6 till 84,5 procent mellan 2010 och 2021, motsvarande ökning i Västra Götalands län är från 5,1 till 83,0 procent. När det gäller andelen hushåll på landsbygden som har fiber utbyggt i absolut närhet ligger riksgenomsnittet på 76,0 procent, Västra Götaland har 85,0 procent. Västra Götalands län låg förra året på en andra plats efter Gotland på landsbygdsfiber. I år är Gotland fortfarande bäst med hela 94,5 procent, följt av Halland på 89,8 och Värmland på 85,6 procent. Västra Götaland ligger på en fjärde plats med sina 85,0 procent. Ökningstakten har i år varit högre för riksgenomsnittet än för utbyggnaden i Västra Götaland, vilket är naturligt med tanke på hur mycket större andelen är här. Riksgenomsnittet är 76,0 procent.

Det finns fortfarande många fiberföreningar som är i full gång att bygga ut och förtäta sina nät och detsamma gäller några av stadsnäten och de kommersiella aktörerna. Det finns därmed gott hopp om att andelen hushåll på landsbygden som har tillgång till fiber kommer att öka ytterligare i några år.

Mobilt bredband

Enligt bredbandskartläggningen finns det ingen kommun i Västra Götalands län som har mindre än 99 procents yttäckning med mobiltjänster som uppnår minst 10 Mbit/s. Men kartläggningen räknar ihop alla mobiloperatörers täckning, så den gäller inte för en enskild abonnent. Det är också stor skillnad på olika telefonmodeller hur bra de är på att få kontakt med nätet och kvalitetsupplevelsen beror till stor del på om man befinner sig inomhus eller utomhus och om man håller telefonen mot huvudet eller inte.

Ökningen av snabbt mobilt bredband över länets yta fortsätter. Täckningen 2021 för 30 Mbit/s är 39,0 procent och hela 97,9 procent för 10 Mbit/s.

Bra att känna till hur man som mobilanvändare får bästa möjliga täckning i olika miljöer (PTS) 

Datakällor

Mått och mätkoncept

För att förstå siffrorna i tabellen är det bra att veta att något om mått och mätkoncept. Materialet i bredbandskartläggningen bygger på svar som samtliga operatörer på den svenska marknaden rapporterat in till PTS under oktober 2021.

Bredbandstillgång och mobiltäckning avseende hushållen baseras på att det finns personer folkbokförda på stadigvarande adress.  Vad gäller kartläggningen av mobiltäckning har man utgått ifrån användning utomhus, vid behov i kombination med en riktantenn. Därmed bör den mobila bredbandstäckningen ute hos hushållen i praktiken stämma ganska bra med vad kartläggningen visar.

Kartläggningen av tillgång till fast bredband via mobilnäten baseras på samma uppgifter som har rapporterats in inom ramen för PTS ”Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät”. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) kartläggs inte. Ett exempel på mobil användning av bredband är att surfa med en telefon när man åker buss.

En förvirrande omständighet är att bredband via mobilnäten (givet att det finns täckning) kan användas både som fast bredband (t.ex. när du surfar hemifrån) och som mobilt bredband (t.ex. när man åker buss). I kartläggningen avses dock alltså endast användningen av fast bredband – oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller bredband via andra typer av tekniker.

”Faktisk tillgång” till bredband betyder att man kan beställa en internettjänst "på kort tid och utan särskilda kostnader".  Att installera en mobilantenn på taket anses här inte vara en särskild kostnad men att behöva betala 15-25.000 kr i anslutningsavgift för att få i fiber in till huset anses vara  en särskild kostnad. Med ”tillgång till bredband via fiber” menar man att fibern finns i huset (FTTH) eller i byggnaden (FTTB) vid flerfamiljshus. Fiber till trottoaren (FTTC) ingår dock inte.

100 Mbit/s definieras i bredbandskartläggningen som ett abonnemang som under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 100 Mbit/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s. Samma begrepp och halvering gäller även för 30 Mbit/s. Hastigheten under gynnsamma omständigheter antas motsvara den snabbaste enskilda mätningen för accesstekniken enligt bredbandskollen. Hastigheten i bråd timma antas motsvara den genomsnittliga hastigheten för det snabbaste abonnemanget som erbjuds via accesstekniken enligt bredbandskollen. Hastigheterna bygger på statistik från www.bredbandskollen.se.  Drygt 40 000 mätningar görs per dygn i Bredbandskollen. 

De senaste åren har PTS också redovisat hur många hushåll som ligger i områden som är utbyggda med fibernät. Detta begrepp har numera en krånglig definition, men i stora drag kan man säga att inom en tätort ska ett fiberanslutet hus ska finnas på samma gata och på samma sida av gatan. För ett hushåll på landsbygden ska ett fiberanslutet hus finnas inom 500 meters avstånd. Exakta definitioner finns i rapporterna.


Senast uppdaterad: 2022-04-28 11:57