Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Nya investeringsriktlinjer för sammanhållningspolitiska medel och investeringar för Sverige 2021-2027 i kommissionens årliga landrapport

Kommissionen presenterade i slutet av februari i år sin granskning av EU-ländernas ekonomiska och sociala situation, så kallade landrapporter. Rapporten för Sverige visar på en fortsatt stark ekonomi, men med makroekonomiska obalanser orsakade framförallt på grund av läget på bostadsmarknaden. Nytt för i år är att kommissionen även gör en bedömning av hur framtida EU-medel kan användas i varje land.

Landrapporten beskriver den ekonomiska situationen och dess framtidsutsikter i landet och visar på att Sveriges ekonomiska utveckling visserligen fortsatt är sund, men att stigande risker inom framförallt bostadsmarknaden existerar. Bostadsbrist är och fortsätter att vara en utmaning, likaså bankernas ökande bolån och den fortsatta ökningen av hushållens redan höga skuldsättning. Tillsammans utgör dessa faktorer en stigande risk för den makroekonomiska stabiliteten, vilket kan få negativ inverkan på ekonomin. Den ekonomiska aktiviteten kommer att mattas av när den globala ekonomin saktar in och bostadsinvesteringarna i Sverige börjar falla, men är trots det fortsatt stark. Arbetsmarknaden går bra, Sverige har en av de högsta sysselsättningsgraderna i EU och arbetskraftsbrist och kompetensförsörjningsbehov gör att arbetslösheten inte kan minska så mycket mer. En stor utmaning blir dock att lyckas integrera migranter från länder utanför EU på arbetsmarknaden.

För att stärka samordning av den ekonomiska politiken kopplat till användningen av EU-medel innehåller landrapporterna för första gången även kommissionens förslag på hur EU-medel, framförallt inom sammanhållningspolitiken, kan bidra till att möta utmaningarna i nästa EU-budget 2021–2027. Dessa förslag bygger på de investeringsutmaningar som kommissionen identifierat i respektive landrapport och lyfter fram vilka prioriteringar som bör göras.  

I fråga om konkurrenskraft och innovationsresultat konstaterar kommissionen att det finns märkbara regionala skillnader i Sverige. För att förbättra detta finns behov av att uppmuntra genomförande och utveckling av skräddarsydda system för smart specialisering, regionalt såväl som nationellt. Det finns även behov av att ytterligare stödja regionala tillväxtprocesser och den regionala forsknings- och innovationskapaciteten samt ge fortsatt stöd till befintliga kluster och nätverk.

Kommissionen konstaterar också att små och medelstora företags samt uppstartsföretags potential inte nyttjas fullt ut i Sverige, utan det måste bli lättare för små och medelstora företag att ta till sig nya innovationer. Vidare bör utvecklingen av internationella, interregionala och regionala nätverk för kunskapsutbyte och etablering av partnerskap främjas, likväl som skapandet av nya företag.

Det råder brist på digital kompetens i Sverige. Kommissionen konstaterar därför att det finns behov av specialiserad kunskap inom digital kompetens kopplat till smart specialisering samt mer spridning och nya tillämpningar av digital teknik, där regionövergripande nätverk kan vara till hjälp. Avancerade digitala färdigheter är också en nödvändighet för att trygga framtidens kompetensförsörjning.

Landrapporterna är en startpunkt för den kommande dialogen mellan kommissionen och medlemsstaterna gällande prioriteringar i landrapporten och styrning av EU-medel. I juni kommer den slutgiltiga rapporten från kommissionen.

Här kan du läsa landrapporten för Sverige i sin helhet.

Senast uppdaterad: 2019-03-07 15:19