Suicidpreventiva dagen
Den 10 september infaller den årliga internationella suicidpreventiva dagen, en dag som lanserats av Världshälsoorganisationen WHO för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan.
De allra flesta barn och vuxna uppger att de har en god hälsa och mår bra, men den psykiska hälsan är inte konstant utan varierar under livets olika skeden. Ibland mår man bra och ibland mår man sämre som vid upplevelse av stress, nedstämdhet och oro. Det är först under en längre tid utan tillräcklig återhämtning, eller när nedstämdhet och oro tenderar att bli ett normaltillstånd, som det betraktas som psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan och ohälsan skiljer sig åt mellan grupper, kön och åldrar vilket gör den till en viktig folkhälsoutmaning. Ibland leder psykisk ohälsa till att människor till slut upplever att den enda lösningen är att ta sitt liv. Detta föregås oftast av en längre process vilket gör det möjligt för flera aktörer att längs vägen upptäcka och förhindra att processen fullföljs.
Allt för många suicid och suicidförsök
Under 2020 dog 1168 personer i Sverige av suicid. Av dessa var 839 män (72 procent) och 323 kvinnor (28 procent). Statistik för suicidförsök är det omvända, där utgör kvinnor en betydligt större andel än män, men omfattningen är större än så. För varje suicid görs det uppskattningsvis cirka tio suicidförsök och på varje suicidförsök går cirka 100 personer med suicidtankar. Därutöver drabbas mellan 10 000 och 15 000 personer varje år i Sverige av svår sorg efter att en nära anhörig har tagit sitt liv. Bland annat därför är psykisk hälsa, ohälsa, suicid och suicidprevention en fråga som hela samhället behöver arbeta med.
Stöd i det suicidpreventiva arbetet
Det är viktigt att främja och skapa förutsättningar för psykisk hälsa, men också att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Ibland leder psykisk ohälsa till att människor till slut upplever att den enda lösningen är att ta sitt liv. Detta föregås oftast av en längre process vilket gör det möjligt för flera aktörer att längs vägen upptäcka, bryta eller på andra sätt förhindra att processen fullföljs. Här finns stöd i det förebyggande arbetet:
RESPI (Rekommendationer för suicidpreventiva insatser)
Här finns det information om evidensbaserade befolkningsinriktade insatser för att minska suicidhandlingar. Men också information om vad som kan behövas för att förebygga suicid som information om aktuella riskgrupper och utbildningar i självmordsprevention, handlingsplaner och exempel på självmordspreventivt arbete i kommunerna
NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention)
Här finns det bland annat information om det nationella programmet för suicidprevention och som är ett åtgärdsprogram med nio punkter om hur antalet suicid i Sverige ska minska. Det finns också stödmaterial som är framtaget bland annat för skolan, personal inom blåljusorganisationer, kriminalvården, hälso- och sjukvården och för arbetsplatsen. Dessutom finns det ett material för samhällsnivå på engelska.
Så här jobbar VGR
Regionfullmäktige har antagit den nationella nollvisionen för suicid. Det innebär att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.
2020 antogs för första gången en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention, Handlingsplan för suicidprevention i Västra Götaland 2020-2025. Handlingsplanen ska fungera som en gemensam grund för kommunernas och regionens suicidpreventiva arbete. Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet och avdelning social hållbarhet fokuserar på två av handlingsplanens sex områden. Områdena Höjd kunskapsnivå” samt ”Ta vara på civilsamhällets engagemang och kunskap”.
Aktiviteter i år är bland annat nätverksträffar för utbildade instruktörer samt att stödja kommunernas suicidpreventiva arbete med att införa suicidpreventiva metoder i skolan. Metoderna är Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) och Youth Aware of Mental health (YAM).
Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet har beviljat projektmedel till Medborgarskolan för att föreningar, grupper eller ideella sammanslutningar i Västra Götalands län ska utbildas i Suicide Zeros Våga Fråga. Utbildningen ger kunskap om att upptäcka psykisk ohälsa, varningssignaler för kommande suicid och verktyg för hur man kan bemöta och hantera en medmänniska som mår psykiskt dåligt, eller som visar sig ha tankar om att ta sitt liv.
Tjejjouren Väst får ett årligt verksamhetsbidrag av beredningen för att samverka med kommuner i Västra Götaland i syfte att främja unga tjejers psykiska hälsa. Det sker bland annat genom chatten för unga tjejer med behov av stöd i sin livssituation. Läs mer om Tjejjouren Väst här.
Läs mer om psykisk hälsa och suicidprevention här
