Regions for Health Network gav stort utbyte

Ingela Andersson från Jämlikt Göteborg, Elisabeth Ramberg, folkhälsochef Västra Götalandsregionen och Anni Skipstein, norska Folkhelseinstitutet

WHO Regions for Health Network har haft sitt årsmöte som arrangerades av WHO i samverkan med VGR och avdelning folkhälsa. Deltagare från 32 regioner och 25 länder deltog i mötet. Det har bland annat resulterat i ett nystartat utbyte med Region Östfold i Norge, där man satsar 35 miljoner under fem år på att stärka ungas psykiska hälsa.

Temat för de tre dagar långa mötet var Agenda 2030. Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan. I handlingsplanen för 2018–2020 beskriver regeringen ett antal centrala åtgärder för hållbar utveckling som förväntas att ge resultat och effekter under kommande år. 

Agenda 2030 betyder för avdelning folkhälsa att vi fortsatt måste fokusera att minska skillnaderna i hälsa, menar Elisabeth Bengtsson, som höll i föredragningen om det regionala folkhälsoarbetet inom Agenda 2030. Med det menas satsningar som vi utför som ökar barns och familjers hälsa, som utökade hembesök i barnhälsovården och primärvårdens modell, det så kallade tilläggsuppdraget, som ligger till grund för framtidens primärvårdsinsatser till barn och unga med psykisk ohälsa.

Självtillit stärks hos gymnasieelever i Norge

Kunskapsbaserad utveckling och spridning av insatser för att stärka barn och ungas trygghet, mening och tillhörighet är i fokus i ett nationellt, norskt program som löper under tio år. Anni Skipstein från norska Folkhelseinstitutet berättade om en av insatserna i -regionen Östfold, ”Tankekraft”, ett program för stärkt självtillit som erbjuds elever i gymnasieskolan. 170 lärare och ledare har utbildats i programmet, som följs och utvärderas av Folkhelseinstitutet. I höst kommer Anni Skipstein till Västra Götalandsregionen för att utbyta erfarenheter inom ramen för Kraftsamling Fullföljda studier.

Det kompensatoriska uppdraget innebär en likvärdig skola för alla elever, men det fungerar inte tillräckligt bra, menar Ingela Andersson från Jämlikt Göteborg. Göteborgs stad driver på att funktionerna runt den pedagogiska verksamheten, som skolhälsovården, familjecentraler och lokalsamhället samverkar, för att bättre kunna stötta elever och vårdnadshavare. När fler koncentrerar sig på barnens sociala, psykiska och kognitiva utveckling, kan skolan koncentrera sig på sitt pedagogiska uppdrag, enligt Ingela Andersson.

Viktigt se eleven utifrån deras vardag

I Wales har man vid polisinsatser vid våld i nära relationer direkt kontakt med skolan, om det finns barn och unga i familjen. Det möjliggör att skolan kan möta och följa en elev som har erfarenhet av våld i hemmet, dagen efter det svåra har hänt. 

– För att vi ska kunna stötta elever med sociala utmaningar, måste vi förstå deras vardag, menar Mark Bellis, forskningsledare vid Public Health Wales och ordförande för WHO´s Centrum för våldsprevention. Vi måste se den unga individen utifrån sitt sammanhang, för att kunna skapa en trygg och fungerande skolmiljö.

Årsmötet bekräftar att arbetet med ungas psykiska hälsa behöver fortgå och vidareutvecklas. De samhällsfunktioner som möter familjer i behov av stöd behöver resurser och samordning för att kunna utföra sina uppdrag på bästa sätt.

Att dela goda exempel viktigt för utveckling av arbetet 

- I arbetet med Agenda 2030 och hållbara levnadsvillkor för barn och unga behöver vi goda exempel på fungerande insatser i både Sverige och i våra grannländer i Europa. Den gemensamma europeiska utmaningen med ungas fullföljda studier håller samman vårt arbete och skapar handlingskraft, säger folkhälsochef Elisabeth Rahmberg.

VGR:s pressmeddelande om RHN möte i Göteborg

Kraftsamling fullföljda studier

WHO Regions for Health Network

Agenda 2030 - FN:s globala hållbarhetsmål

Senast uppdaterad: 2018-06-26 14:13