Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Konferens - Fullföljda studier för liv och framtid! 2019

Jonas Hassen Khemiri, författare, debattör och Augustprisvinnare, föreläste om språk, makt och identitet på årets folkhälsokonferens.
Fotograf: Helena Kryssman

Fullständig skolgång är en nyckelfaktor för att våra barn och unga ska lyckas i framtiden, det är forskarna och praktikerna överens om efter årets folkhälsokonferens ”Fullföljda studier – för liv och framtid!”. Den psykiska ohälsan hos våra barn och unga ökar och över 3 000 elever i Västra Götaland går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. – Att eleverna fullföljer sina studier är vårt gemensamma ansvar, säger Charlotte Nordström (M) ordförande i beredningen för folkhälsa och social hållbarhet.

Skolan har huvudansvar för att skapa goda studieresultat, men skolmisslyckande är en komplex problematik där många av samhällets aktörer kan bidra för att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att fullfölja grundskole- och gymnasieutbildning.

– En positiv uppväxt för våra barn och unga är en framtidsfråga som berör hela Västra Götaland, såväl regionen, kommunerna, akademin och idéburen sektor, säger Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef på Västra Götalandsregionen och ansvarig för genomförandet av årets folkhälsokonferens.

Den psykiska ohälsan ökar

– Psykisk ohälsa är det enda området som går åt fel håll, säger Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och forskare på Karolinska institutet. Den psykiska ohälsan ökar, framförallt hos våra barn och unga. Sven Bremberg har just ungas psykiska hälsa i fokus och han har bland annat bidragit till en nationell strategi för att hantera ojämlikhet i hälsa. 

Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och forskare på Karolinska institutet, om ungas psykiska hälsa.
Fotograf: Helena Kryssman

Vikten av läsning

– Läsning är en grundforskning i konsten att vara människa, ett rikt språk är en förutsättning för att kunna navigera i en komplex värld, säger Katti Hoflin, kulturchef på Västra Götalandsregionen och ordförande för regeringens läsdelegation. Katti menar att läsning har en stor påverkan på hur våra barn och unga klarar sina studier och uppmanar vuxna att läsa mer för sina barn.

Katti Hoflin, kulturchef på Västra Götalandsregionen och ordförande för regeringens läsdelegation, om vikten att läsa för barn.
Fotograf: Helena Kryssman

Språkstörning hos barn – vad får det för konsekvenser?

Carmela Miniscalco, universitetssjukhuslogoped och docent på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus menar att språkstörning finns hos 6–8 procent av alla förskolebarn och har en stark koppling till senare språkstörning samt läs- och skrivsvårigheter.

– Barnet förvärvar kommunikation och språkförmåga genom samspel med omgivningen men påverkas även av medfödda förutsättningar, säger Carmela Miniscalco.

Hon berättade om typisk tal- och språkutveckling och spelade upp ljudklipp för att visa hur vanliga språksvårigheter visar sig. Långtidsuppföljningar av unga vuxna med tidigare språkstörning visar bland annat att de har svårt att klara skolans krav och har svårt att få arbete.

Carmela Miniscalco, universitetssjukhuslogoped och docent på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, om språkstörning hos barn.
Fotograf: Helena Kryssman

Fysisk aktivitet har betydelse för inlärning

Göteborgs universitet har i en omfattande studie undersökt hälsan hos nästan 2000 elever i åldrarna 13 och 15 år. 
– Resultaten visar intressanta kopplingar mellan socioekonomi, stress och fysisk aktivitet, säger Yun Chen, forskare på Institutionen för medicin. När barn och unga rör på sig blir de inte bara piggare och mår bättre, de förbättrar även sin koncentration, sitt minne och sin inlärning, menar Yun Chen. 

Yun Chen, forskare på Institutionen för medicin, om fysisk aktivitet och inlärning hos barn.
Fotograf: Helena Kryssman

Identifiera psykisk ohälsa hos migranter

Frågeformuläret Refugee Health Screener, RHS13, har utvecklats för att upptäcka psykiska besvär bland migranter från 14 år och uppåt. RHS är ett validerat screeningverktyg och finns översatt till 17 olika språk. Det är det enda screeningverktyget som är specifikt framtaget för en flyktingpopulation. Röster från de som använt RHS är att de tycker att det är ett värdefullt verktyg för att börja prata om psykisk ohälsa och då lättare att utgå från organiserade frågor. Det guidar också rätt i samtalet och är en bra utgångspunkt vid vidareremittering.

– Det allra viktigaste är att göra något, våga fråga och lyssna på personen! säger Eva Öfverman och Annelie Magnusson från Bräcke Diakoni som använt sig av frågeformuläret RHS. 

Eva Öfverman och Annelie Magnusson från Bräcke Diakoni som använt sig av RHS.
Fotograf: Helena Kryssman

En annan chans till fullföljda studier och jobb

– Kort utbildning, funktionsnedsättning och utomeuropeisk bakgrund är betydelsefulla faktorer för ungdomsarbetslöshet, säger Gunilla Bergström Casinowsky, forskare på GR Välfärd/FoU i Väst. 

Runt om i Västra Götaland finns folkhögskolor som med stöd från staten och regionen erbjuder en annan väg till framtiden och gör det med gott resultat. Folkhögskolorna erbjuder möjligheten till olika kurser, (behörighetsgivande kurser, profilkurser eller övriga kurser) och erbjuder en ”friare” studiegång som är anpassad efter en persons olika förutsättningar och behov. Inlärningen sker med fokus på gruppen och gruppens lärande där samtal och diskussioner är i fokus.

Gunilla Bergström Casinowsky, forskare på GR Välfärd/FoU i Väst, om alternativ till den traditionella studiegången.
Fotograf: Helena Kryssman

YAM - att utveckla färdigheter för att möta livets utmaningar

Youth Aware of Mental health (YAM) är ett program som främjar utveckling av problemlösande förmåga och emotionell intelligens till exempel hur man handskas med egna och andras känslor, relationer och empati. Målgruppen är skolelever i åldern 14 - 16 år och programmet har visat sig vara effektivt i en studie bland drygt 11 000 skolelever i tio EU-länder. I Västra Götaland sprids nu programmet genom utbildning av instruktörer. Hittills har sju kommuner utbildat instruktörer med stöd från Folkhälsokommittén. De arbetar med YAM som en hälsofrämjande och preventiv metod för att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar hos skolelever.

Anna Johansson, YAM-instruktör från Karolinska institutet, presenterade YAM-metoden och det forskningsprojekt som pågår i Region Stockholm för att evidenssäkra metoden utifrån svenska förutsättningar. Från Härryda kommun berättade Sofia Kareliusson och Susanna Axelsson hur det har varit att arbeta med YAM-metoden på skolorna. Här fick vi höra många positiva erfarenheter, framför allt var det roligt att höra om hur nöjda de flesta elever har varit efter YAM-kursen. De negativa upplevelserna lyftes också, som till exempel svårigheter med den lokala organiseringen av utbildningarna, utifrån de krav som ställs. Föreläsarna fick många frågor och utifrån svaren är det tydligt att arbetet kring psykisk hälsa påverkar och engagerar många!

Fotograf: Helena Kryssman

Presentationer från konferensen 

Ann-Sofi Lodin - om vikten att fullfölja sina studier

Katti Hoflin - om vikten att läsa för våra barn

Sven Bremberg - psykisk ohälsa bland unga - trender över tid, förklaringar och åtgärder

Frågor och Svar från Sven Bremberg 

Delseminarier förmiddagen

A1 Språkstörning hos barn

A2 Gränslös samverkan hinder och guldkorn - Familjecentral i Lysekil

A2 Gränslös samverkan hinder och guldkorn - UngVux Åmål

A3 Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning

A4 Bättre folkhälsa genom skolframgång - GBG

A5 Alla får vara med - att leda och organisera samverkan som gör skillnad för barnen

A7 Ungas psykiska hälsa - VGR växlar upp

Delseminarier eftermiddagen

B1 YAM – att utveckla färdigheter för att möta livets utmaningar

B2 En annan chans till fullföljda studier & jobb - Borås

B2 En annan chans till fullföljda studier & jobb - FoU Väst

B2 En annan chans till fullföljda studier & jobb - Vara

B3 Åt samma håll skola och föräldrar i ett positivt samarbete

B4 Tidiga insatser för fullföljda studier

B5 Språkbaserat jämlikhetsarbete i förskolan

B6 Vägen till framtiden med migrationsbakgrund i bagaget

B7 Vår gemensamma framtid - vart är vi på väg?

Senast uppdaterad: 2019-10-10 11:10