Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Konferens - Tillsammans för fullföljda studier 2020

Att se till att barn och ungdomar är rustade för vuxenlivet, det är det absolut viktigaste. Med de orden inledde regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) den regionala konferensen Tillsammans för fullföljda studier. Årets konferens samlade representanter från region, kommuner, civilsamhälle, näringsliv, med flera. Allt för att tillsammans skapa förutsättningar för alla barn och unga att må bra och lyckas i skolan.

Ungdomarnas chans att klara skolan varierar inom regionen och under 2019 saknade 3151 stycken niondeklassare – 17 procent av årskullen – behörighet till gymnasiet. Fullföljda studier är en viktig faktor för barn och ungas möjligheter att leva ett gott liv och minskar risken för till exempel psykisk ohälsa och social exkludering.

– Tillsammans kraftsamlar vi och då ska vi använda resurserna på ett sätt som verkligen gör skillnad, poängterade Helena Lundberg Nilsson, regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen och Ann-Charlotte Järnström, direktör Västkom, och lyfte vikten av att arbeta gränsöverskridande, inte bara mellan region och kommun utan även med andra samhällsaktörer, för att ge barn och unga de bästa förutsättningarna att klara skolan. 

Att lyssna på barn och unga är viktigt

Att se ett barn och inte de stämplar som satts på dem av samhället kan göra stordåd. Det visade Bob Hansson, poet och författare, med sin egen berättelse om hur han gick från så kallad värsting till en av Sveriges stora poeter.

– Gösta, min lärare på högstadiet, han var den första som tittade på mig och inte på normen. Han frågade vad vill du bli och vad vill du göra av ditt liv. Han inte bara frågade mig utan väntade på svaret också berättade Bob och illustrerade hur något så enkelt som att lyssna och se ett barn kan sudda ut o:et i omöjligt och ge ett barn självförtroende och framtidstro.

Presentation Bob Hansson

Under förmiddagen presenterades även barnkonventionen, som sedan 1 januari 2020 är svensk lag. Elisabeth Valinder, chef regionsenheten Bris, menade att detta krav på att ta in barnrättsperspektivet i verksamheten kommer ha stor inverkan på arbetet både inom region och kommun. Barnkonventionen ger barn rättigheter och vuxna skyldigheter och innefattar alla under 18 år. Arbetet kräver att vi frågar, lyssnar ordentligt och sedan agerar på det som barnen säger till oss.

Presentation Elisabeth Valinder, BRIS

Ung idag, en undersökning som just lyssnar på vad ungdomar har att säga presenterades som förmiddagens sista punkt. Sofia Zere från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visade de glädjande resultaten att merparten av unga idag är nöjda med sitt liv. Många unga idag är också engagerade i samhälle och politik och anser överlag att man har möjlighet att påverka sin egen miljö och att det var viktigt att stå upp för sina åsikter.

Presentation Sofia Zere, MUCF

Trygghet och stöd viktigt för en utvecklande lärmiljö

Psykisk hälsa, studiemotivation, trygg lärmiljö och stödjande vuxna är några viktiga förutsättningar för en hållbar gymnasietid. Det lyftes under seminariet Hållbar gymnasietid – stödjande lärmiljöer, trygghet och studiero där Skövde gymnasium och Naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen presenterade utvecklingsprojekt för att öka tryggheten och skapa en gynnsam studiemiljö.

Gymnasium Skövde Kavelbro har arbetat med lärarens ledarskap i klassrummet som en förutsättning för att klassrumsklimatet ska stödja lärandet och skapa trygghet och studiero. Anna-Lena Göthberg, Rektor Gymnasium Skövde Kavelbro, berättade att projektet antog en ”hela-skolan-ansats” som baserades på forskaren Hélèn Jenvéns teoretiska utgångspunkter om hur grupper fungerar och hur tillitsfulla relationer och samsyn kring normer och värden kan stödja en lärande miljö för alla.

Västra Götalandsregionens Naturbruksgymnasier arbetar även de med en trygg och stödjande lärandemiljö, detta efter att de sett att en stor del av elever kom till dem med en neuropsykiatriska funktionsnedsättning och ofta hade haft enskild undervisning eller undervisning i liten grupp innan de kom till gymnasiet. För att möta detta behov och skapa en lärmiljö och skolgång som ska fungera för alla, startades projekt för att införa heltidsmentorer samt att anpassa skolmiljön för olika behov hos eleverna.

– Vi såg behovet av att ha någon som ser varje elev, det ska inte bero på personens egna resurser eller belasta pedagogerna som har mycket redan, säger Charlotta Forsberg och Annacarin Grenabo som är två av fyra heltidsmentorer som arbetar inom projektet.

Att komma till en ny skola och, som merparten av naturbruksskolornas elever dessutom flytta hemifrån för första gången, kan för många upplevas som svårt och rörigt. Heltidsmentorerna finns i denna situation för att skapa en trygghet för både elever och vårdnadshavare genom att hålla ihop strukturen och hjälpa eleven att pussla ihop vardagen samtidigt som de kan vara en kontaktpunkt för vårdnadshavare.

Projektet, som har varit igång sedan augusti 2019 har visat lovande resultat.
– Vi har sett minskningar i avhopp, ströfrånvaro och vi har inga hemmasittande elever längre säger Charlotta Forsberg och Annacarin Grenabo. De lyfter också att pedagogerna uttrycker en lättnad i att få fokusera på det pedagogiska och känna sig trygga med att heltidsmentorerna finns där för att fånga upp de andra frågorna.

Projektet ska nu utvärderas och därefter hoppas Charlotta Forsberg och Annacarin Grenabo på att projektet ska utökas. – Vi hoppas på att fler heltidsmentorer ska kunna anställas och att det blir 2 mentorer per skola, så att alla elever får en mentor knuten till sig.

Framgångsfaktorn i att arbeta tillsammans

Samverkan mellan flera olika samhällsaktörer är en framgångsfaktor när det kommer till att hjälpa barn genom skolan. Det illustrerades på seminariet Samverkan med individen i centrum, där både arbetet kring en gemensam överenskommelse om samverkan runt barn och unga i behov av samordnade insatser, som genomförts av Västra Götalandsregionen och Västkom samt SKIFO, en samverkansmodell för skola och socialtjänst inom Stenungsunds kommun presenterades.

Arbetet med samordnad individuell plan, SIP, i VGR presenterades av Jessica Ek, Länsövergripande SIP-samordnare, som lyfte vikten av att samverkan är något som måste arbetas med kontinuerligt.

– Det går inte att återgå till de stuprör vi ofta befinner oss i utan vi måste börja arbeta med kugghjul och ta hjälp av varandra. Detta kräver att varje medarbetare som berörs av SIP är medvetna om vilken instans och vårdnivå de ska vända sig till och även att det inte bara krävs god kompetens om det egna uppdraget utan även en kännedom om andra verksamheters uppdrag, menade Jessica Ek.

SKIFO, som står för Skola och Individ- och Familjeomsorg startade 2011 som ett projekt i Stenungsunds kommun och permanentades 2013. Metoden används för att fånga upp de barn i mellan- och högstadieålder som är hemmasittande och inte klarar av att fullfölja sina studier. SKIFO är en hemmaplanslösning som har utifrånperspektiv, den ersätter ingen verksamhet utan är en kompletterande verksamhet till ordinarie funktioner i skola. Runt 20-25 barn och ungdomar hjälps av SKIFO under ett år och SKIFO kan finnas med hela vägen till eleven ska börja gymnasiet

– Vi utgår från att det är ingens fel men allas ansvar och vi går tillsammans med eleven, skolan och familjen tillbaka till en skolgång, det är inte alltid en traditionell skolgång utan det blir vad det blir, men det blir på riktigt, säger Rolf Agaton skolpedagog, Linda Sporre, socialpedagog och Ammi Kärnberg, familjebehandlare i programmet.

Det är ofta mycket frustrationer i situationer där eleven blivit hemmasittande, hos eleven men också hos föräldrarna och pedagogerna. SKIFO jobbar med kartläggningar och för att se vad problemet är för att sedan arbeta för att åtgärda det, vilket samtidigt pyser ut denna frustration och underlättar arbetet.

– En av de främsta faktorerna som gör SKIFO framgångsrikt är att vi har tiden att bygga en relation och trygghet med ungdomen och även sätta oss ner med både ungdomen, skolpersonalen och familjen och komma till roten av problemet. Relationer blir lätt kantstötta, mellan både skola och familj samt familj och barn, när föräldrarna inte känner sig inte lyssnade på och barnen tvingas till skolan. Det blir en dålig stämning som vi inom SKIFO kan gå in och bryta genom att ta ett helhetsgrepp kring situationen, menar Rolf Agaton, Linda Sporre, och Ammi Kärnberg.

Årlig konferens en del av kraftsamling fullföljda studier

Konferensen arrangerades av regionstyrelsens beredning för folkhälsa och social hållbarhet som en del av kraftsamling fullföljda studier och vikten av att arbeta tillsammans och dela erfarenheter och goda exempel genomsyrade denna dag.

– Det har varit en fantastisk dag full av kunskapsutbyte, givande möten och spännande exempel på utvecklingsarbeten från hela vår stora region. Att 600 personer samlas en sådan här dag för att ta del av varandras erfarenheter är en viktig del av Västra Götalands kraftsamling för fullföljda studier, säger Ylva Bryngelsson, konferensansvarig och huvudprocessledare för fullföljda studier, Västra Götalandsregionen.

Presentationer från delseminarierna

A1: Sociala investeringsmedel - idé, system & projekt
A2: Psykisk hälsa - vårt gemensamma ansvar
A3a Plug Innan - Lärdomar kring projektet, blev det någon verkstad
A3b Plug Innan - Lärdomar kring projektet, blev det någon verkstad
A4: Hållbar gymnasietid – stödjande lärmiljöer, trygghet och studiero
A5: Språk- och läsfrämjande insatser - en investering för framtiden
A6: Fokus på de allra yngsta barnen – tidiga insatser i samverkan
A7: Fysisk aktivitet och bra matvanor - förutsättningar för lärande och
hälsa

B1: Verksamhetslogik - ett verktyg för utvecklingsarbete i vardagen
B2: Tillsammans - elevhälsoinsatser för psykisk hälsa på högstadiet
B3: En skola för alla
B4: Samverkan med individen i centrum
B5: Barnkonventionen som lag – vad innebär det för oss?
B6: Elever med migrationsbakgrund - om självhjälpstekniker och
tolkförbud
B7: Är ungdomar generellt mer liberala mot droger idag?

  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 1 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 2 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 3 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 4 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 5 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 6 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 7 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 8 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 9 av 10
  • En bild som ligger i bildspelet
    Bild 10 av 10
Senast uppdaterad: 2020-03-05 15:17