Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Psykisk hälsa för lärande – Lärande för psykisk hälsa

3151 elever i Västra Götaland gick i år ut grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Samtidigt ökar den psykiska hälsan hos våra ungdomar, särskilt bland flickor. Forskningen visar att hälsa och lärande går hand i hand och att orsakssambanden går åt båda hållen. Igår samlades forskare och praktiker inom området för att prata om psykisk hälsa för lärande. Vilka är orsakerna som ligger bakom stressen hos våra ungdomar och hur skapar man en god skolkultur? Det var några av de frågor som diskuterades på gårdagens praktiker- och forskarseminarium.

Vårdcentraler med tilläggsuppdrag kring barn och ungas psykiska hälsa

Den psykiska ohälsan hos våra barn och unga ökar. Även skolstress hos våra ungdomar ökar och leder i värsta fall till självmordstankar. Sedan några år tillbaka har flera vårdcentraler i Västra Götaland fått ett särskilt uppdrag kring barn och ungas psykiska hälsa. Vårdcentralerna har anställt extra personal som psykologer och psykoterapeuter för att kunna möta det ökade behovet.

– Målet är att bygga en modell som ligger till grund för framtidens primärvårdinsatser för barn och unga med psykisk ohälsa, säger Evelina Stranne, Kunskapsstöd psykisk hälsa, VGR. Med extra resurser och utbildning för de vårdcentraler som har det särskilda uppdraget blir de bättre rustade för att ta emot sina patienter.

– Orosdiagnoser är den vanligaste diagnosen, säger Jonas Robertsson som arbetar på Capio Läkarhus Kvillebäcken, en av de vårdcentraler som har det särskilda uppdraget. Han menar också att goda relationer till lärare och skolpersonal är väldigt viktigt för ungdomarna. 

Presentation Ungas psykiska hälsa i primärvården av  Evelina Stranne, Kunskapsstöd psykisk hälsa, VGR och Jonas Robertsson, Capio Läkarhus Kvillebäcken.

Ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland. Hur ser sambandet ut över tid mellan barn och ungas livsvillkor, stress och hälsa?

Peter Friberg är professor och överläkare och menar att det finns olika faktorer som ligger till grund för stressen hos våra ungdomar. Det handlar bland annat om socioekonomisk bakgrund, kön och sociala resurser.

– De ungdomar som har goda relationer med sina föräldrar, bra vänskap och de som tränar har bättre resultat än de som uppger tvärtom, säger Peter Friberg, professor och överläkare på Göteborgs och Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

Även skolan, grannskapet och samhället i stort har stor påverkan på våra barn och unga och det som sker i unga år kan få effekter senare i livet.

Presentation Ung i Västra Götaland - om livsvillkor, stress och hälsa av Peter Friberg, professor och överläkare på Göteborgs och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Organisering för goda förutsättningar för elevers lärande

Ulf Blossing är professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och han har intervjuat flera skolor och har ringat in att det finns två typer av skolor, den framgångsrika skolan och den icke framgångsrika skolan.  

Den framgångsrika skolan fokuserar på:

  • Samordning av den lokal organisationen
  • Samarbete med fokus på undervisning
  • Målinriktad ledning
  • Lärarledarskap i klassrummet
  • Höga förväntningar på eleverna – att de ska lyckas och att skolpersonalen vill hjälpa till
  • Utbildning för nyanställda
  • Den professionellt lärande gemenskapen
  • Uppdraget att anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar

Den icke framgångsrika skolan präglas av:

  • Föränderlig ledning
  • Individuellt lärande
  • Fokus på annat än elevernas resultatutveckling
  • Skolans resultat beror på eleverna
  • Specialpedagogens roll vid sidan av ledningen som skulle lösa alla problem
  • Olika förståelse för uppdraget, olika regler och normer

Presentation Att organisera för skolframgång av Ulf Blossing, professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Lextorpsskolan i Trollhättan; från en icke framgångsrik skola till en framgångsrik

För några år sedan var Lextorpsskolan i Trollhättan en icke framgångsrik skola. Rektor Helena Back berättar att skolan hade identifierat 11 problemområden men de visste inte i vilken ordning de skulle lösa problemen.

– Vi började med att sätta upp tydliga mål och insatser där eleverna stod i fokus. Alla insatser hör ihop med varandra och hela skolan ställde sig bakom, på alla nivåer, säger Helena Back, rektor, Lextorpsskolan i Trollhättan.

Jenny Krook som är biträdande rektor på Lextorpsskolan berättar hur viktigt det är att skapa tillit till varandra på skolan och att undervisningen anpassas till eleverna och deras behov.

– Nu förstår eleverna målen och vad de ska göra och de får återkoppling på sitt arbete. Lärarna jobbar gemensamt och tar ansvar för undervisningen, säger Jenny Krook, biträdande rektor på Lextorpsskolan.

2016 svarade 27 procent av eleverna att de inte kunde nå målen. Idag svarar 87 procent av eleverna att de kommer att nå målen. 2016 hade skolan 170 i meritvärde och idag 202,3. Lextorpsskolan är numera en framgångsrik skola.

Presentation Leda lärande - Distribuerat ledarskap i en arbets- & utvecklingsorganisation av Helena Back, rektor på Lextorpsskolan i Trollhättan och Jenny Krook, biträdande rektor.

Inkluderande lärmiljö. Att kunna möta alla elever och att arbeta med tillit och förtroende. 

– Det är en myt att skolan behöver fler vuxna. Det skolan behöver är fler vuxna med rätt kompetens, säger Elisabeth Persson lektor, Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning, Högskolan i Borås.

Det kräver goda kunskaper av lärarna för att kunna arbeta med inkludering och alla nivåer måste ha en gemensam syn på uppdraget. All personal på skolan, även vaktmästaren behöver veta vad skolans uppdrag är, det är väsentligt för att kunna göra en förändring. Lärarna behöver visa att de tror på eleverna och de kommer att lyckas, och det krävs av samtliga lärare och inte bara några.

Presentation Inkluderande lärmiljö - att kunna möta alla elever och att arbeta med tillit och förtroende av Elisabeth Persson lektor, Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning, Högskolan i Borås. 

Nossebroskolans arbete med att utveckla och förändra sina lärmiljöer

– På Nossebro skolan möts eleverna av följande på tavlan; målet för dagens lektion, vad man ska göra och förväntningar. På det här sättet känner sig eleverna trygga i vad de ska göras och de förstår varför de ska göra vissa saker, säger Tomas Johansson, rektor på Nossebroskolan.

Det finns dubbla pedagoger på skolan och elevhälsan finns nära eleverna. Varje måndag har man en gemensam genomgång om vad som ska hända under veckan.

– Vi har kommit fram till ett övergripande mål på skolan och det är att alla ska bli vinnare i sitt liv, säger Tomas Johansson, rektor på Nossebroskolan.

Presentation Nossebroskolan av Tomas Johansson, rektor på Nossebroskolan.

Skolmodellen PALS - God inlärningsmiljö för trivsel och trygghet

PALS är en evidensbaserad modell som utvecklar och bygger en god lärandemiljö för elever, personal och föräldrar genom positiva handlingar och delaktighet. På Stommenskolan i Marks kommun används modellen och Malin Westman som är PALS-instruktör menar att modellen verkligen fungerar.

– Modellen går ut på att man tillsammans sätter upp målen och att man därefter utformar reglerna så att alla på skolan är överens om vad de innebär, säger Malin Westman, PALS-instruktör på Stommenskolan. Målen och reglerna är alltid positivt formulerade, de säger vad man ska göra istället för vad man inte får göra.

På Stommenskolan har man gemensamt tagit fram tre värdeord som är ansvar, trygghet och respekt och den senaste utvärderingen visar att eleverna känner sig mer trygga i skolan.

– Det viktigaste med arbetet är att systematiskt föra in ett medvetet arbete kring att skapa goda relationer till eleverna och en gemensam samsyn kring förhållningssätt och bemötande. Framförallt är positiv uppmuntran till eleverna en viktig famgångsfaktor, säger Åsa Wallentin utvecklingsledare på utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, VGR.

Presentation Skolmodellen PALS - implementering av PALS i Marks kommun av  Malin Westman, PALS-instruktör på Stommenskolan och Åsa Wallentin, utvecklingsledare på utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, VGR.

Inspiration till innovativa och kreativa lärmiljöer

Navet Science Center är en plats där du kan väcka din kreativitet och upptäckarglädje. Lotta Johansson, verksamhetschef, Navet Science center i Borås avslutade seminariet med att berätta om Navets verksamhet och hur man kan använda AI i vardagen. Navet är känd för sin speciella och kreativa lärmiljö som kan inspirera skolmiljön och hur man lekfullt kan utforma den.

Presentation Navet av Lotta Johansson, verksamhetschef, Navet Science center i Borås.

 

INKLUDERANDE
L
RMILJ
-
ATT KUNNA
M
TA
ALLA ELEVER OCH ATT
ARBETA MED TILLIT OCH
F
RTROENDE
Senast uppdaterad: 2019-12-10 11:56