Barns välbefinnande och lärande i förskolan
Förskolan är en hälsofrämjande arena och merparten av barnen deltar i förskolans verksamheter. I förskoleåldern grundläggs barns kognitiva, sociala, språkliga, emotionella och motoriska kompetenser. Avdelning folkhälsa har tillsammans med Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, genomfört en kompetensutvecklingsinsats för förskolepersonal i fem olika kommuner. Insatsen heter ”Barns välbefinnande och lärande i förskolan”.
Det finns forskning som visar att förskolan och kvalitén i förskoleverksamheten är allra viktigast för barn från resurssvaga miljöer och barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och innehållet i den kan alltså ha en avgörande betydelse för barns framtid och på det sättet är förskolan en motkraft till segregation och ojämlikhet.
En del av insatsen fokuserar på flerspråkighet och samverkan i förskolan som ligger helt i linje med Västra Götalandsregionens stora arbete Kraftsamling fullföljda studier.
– Idag betraktas flerspråkighet som kommunikativ och dynamisk. Människor använder sina språk på olika sätt och i olika syften. Det kan innebära att exempelvis uppdelning av språk i modersmål och andraspråk inte framstår som funktionellt, säger Anne Kultti, forskare vid Göteborgs universitet.
Kompetensutvecklingsinsats för förskolepersonal
Nu har kompetensutvecklingssinsatsen för förskolepersonal i fem kommuner; Uddevalla, Skövde, Färgelanda, Göteborg och Borås, avslutats. En del av insatsen innefattade föreläsningar och aktiviteter som genomförts i den egna verksamheten, här deltog 23 personer som arbetar vid förskolorna.
Just nu pågår ett förankringsarbete i kommunerna och det planeras också för samarbete kring flerspråkighet, språklärande och föräldrasamverkan med förskolechefer, modersmålsenhet, elevhälsa, politiker och BVC i kommunen.
Analysen tyder på att insatsen redan lett till utveckling av undervisning för barns språklärande. Exempelvis framträder hur en del barn, redan efter deltagande vid ett tillfälle i ett tvåspråkigt meta-samtal har ökat intresset för språk. Att barn med skilda språkliga kunskaper bidrar till varandras möjligheter till deltagandet i meta-samtalen. Hur behov av att använda två språk har lett till utökat samarbete med kollegor, modersmålslärare, vårdnadshavare.
– För det första, att barn visar intresse för att ’prata språk’ men också kunskap om att reflektera över sin språkanvändning (med stöd av förskollärare) är intressant då förskolebarn kan uppfattas som för unga för att meta-språkliga samtal. För det andra, att prata om språk som en inte behärskar uppfattas ofta som problematiskt. Många av deltagarna har i stället sett det som en möjlighet att utveckla samarbete med vårdnadshavare och modersmålslärare, säger Anne Kultti, forskare vid Göteborgs universitet.
Dock tyder analysen också på ett behov för vidare stöd för tillämpning av forskning i nära anslutning till egna verksamheten. De aktiviteter som genomförts av deltagarna och de resultat som framträder är viktiga att lyfta i relation till språklärande i förskolan och skapande av en mer social och kulturell hållbar förskolevardag för flerspråkiga barn och deras familjer.
Rapporter
Inspelade föreläsningar som verktyg för handledning i kommunerna
De deltagande kommunerna får tillgång till en kortversion av två föreläsningar inom insatsen: Barnets roll i det digitala samhället av Malin Nielsen och Undervisning för språklärande i dagens flerspråkiga förskola av Anne Kultti, forskare vid Göteborgs universitet.
Föreläsningarna syftar till att användas som verktyg i det fortsätta arbetet inom kommunen. De personer som deltagit i insatsen kommer kunna ta hjälp av inspelningarna, tillsammans med forskningsartiklar och annan litteratur för att sprida kunskap och skapa en gemensam grund för det fortsatta arbetet. Tanken är att kommunerna kan välja vilka delar de vill i första hand gå vidare med, utifrån vad som är aktuellt för barnen och personalen i de egna förskolorna.
