Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Allvarlig coronavirus-smitta i samhället

Minska smittspridningen genom att hålla avstånd till andra och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom. Kontakta vården om du känner dig mycket sjuk.

Aktuell information om covid-19 (VGR)

Sista marknadsrapporten

Över 76 miljarder investeras i vindkraften i Sverige. 1 666 stycken vindkraftverk är under byggnation (2019–2022) med en installerad kapacitet på nästan 7,0 GW och med en beräknad årsproduktion på över 22,9 TWh det vill säga en utbyggnad som kommer att dubblera elproduktionen från vindkraften i Sverige på bara 4 år.

Varje år tar Noden för näringslivs- och affärsutveckling fram en rapport för att visa på marknadsutvecklingen och besvara några av de aktuella frågorna och påståendena som ställs kopplat till vindkraften i Sverige. Rapporten finns tillgänglig här.

I denna upplagan har vi förutom utbyggnaden och investerar även fokuserat på AP-Fonderna och deras innehav i Vindkraftsbolag samt utvecklingen av prisskillnadena mellan de olika elområderna i Sverige.

Utbyggnaden i Sverige

Elproduktionen från vindkraften i Sverige var 19,5 TWh under 2019, vilket motsvara 12% av den totala elproduktionen.[1] Statistik från Energimyndigheten[2] visar att under 2019 producerades mest el från vindkraften i Västra Götaland. 

Vi har försökt kartlägga de projekt som är under byggnation under i Sverige och vi har identifierat 1 666 stycken vindkraftverk som är under byggnation under åren 2019–2022. Totalt rör det sig om en installerad kapacitet på nästan 7,0 GW och med en beräknad årsproduktion på över 22,9 TWh det vill säga, en dubblering av elproduktionen från vindkraften i Sverige på bara 4 år. Totalt rör det sig om lite över 76 miljarder kronor i investering och av dessa kommer 19 från Tyska investerar.

Det har varit en dramatisk utveckling på elmarknaden under 2020, den varma vintern och den kraftiga utbyggnaden av vindkraft har resulterat i mycket låga prisnivåer på el, vilket gör det svårt att få lönsamhet i sin verksamhet.

Under 2020 har vindkraften för första gången varit den största energikällan i den svenska elproduktionen och under februari var vindkraften störst under 50h av månadens 696 timmar. 

AP-Fonderna

De höga andelen utländska investerare har gjort att många har ställt frågor kring varför det är så få svenska investerar och särskilt varför AP fonderna inte har gjort några investeringar i vindkraft.[3] Svaret från AP-fonderna har då varit att det är svårt då deras regler begränsar  dem från att placera kapital i onoterade bolag. Men det finns faktiskt flera vindkraftsbolag som är noterade på bl.a. Nasdaqsbörsen och där AP-fonderna haft möjlighet att gå in i. När vi jämför aktieutvecklingen av de bolag som Sjunde AP-Fonden har svartlistat, men där Första till Fjärde fortfarande har tillgångar i samt BP och Chevron Corp med de noterade vindkraftsbolagen. Kan vi konstatera är att det näst sämsta vindkraftsbolaget har gått nästan lika bra som det bästa olje-och gasbolaget som vi har med i jämförelsen. Bolag som Eolus och Arise har ökat med 460% respektive 176% vilket kan jämföras med motvarade utveckling inom kol-, olja och gas som ligger på 60%.

  Totala investeringar i de största kol-, olje-och gasbolagen [Miljoner SEK] Totala investeringar i noterade vindkraftsbolag [Miljoner SEK]
AP1 3 020 0
AP2 3 209 48
AP3 6 168 141
AP4 5 066 54

Elprisområden

Sedan den1 november 2011 är Sverige indelat in i fyra elområden som ibland har olika elpris då det uppstår brist i överföring mellan områden med högproduktion och områden med hög konsumtion.

Vi ser nu en markant ökning av antalet timmar under året då det uppstår en prisskillnad mellan elområderna i Sverige och trenden ser ut att vara kraftfullt ökande. Antalet timmar med prisskillnader har under 2020 redan passerat 1100 h (14:e maj) i SE3 vilket är nästan dubbelt så många som under hela 2019. Totalt rör det sig om en kostnadsökning för konsumentera i elområde 3 på 875 miljoner kronor. 

_______
Eftersom Energimyndigheten fick ändrat anslag under hösten 2019 så öppnades det upp för andra satsningar, vilket landade i att nätverket kommer att breddas till all förnybar elproduktion. I det nya programmet har man valt att inte fortsätta med fyra nationella noder specifikt inom vindkraftområdet. Det är därför troligt att det blir den sista rapporten i denna serien. 

[1] Elstatistik för 2019: Största nettoexporten någonsin, Energiföretagen, 2019-12-30.

[2] Vindkraftsstatistik, Energimyndigheten statistikdatabas, 2020-04-20.

[3] Miljarder står på spel om svensk vindkraft, DN 2019-11-15.

Senast uppdaterad: 2020-05-28 12:03