Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Egenrond – på patientens villkor

Vårdenhetschef Jenny Kullman och peer support Naseer tariq på psykiatriavdelning 9, på Kungälvs sjukhus.
Peer support Naseer Tariq och vårdenhetschef Jenny Kullman på psykiatriavdelning 9, Kungälvs sjukhus.

Om metoden inte finns, så uppfinner vi den själva! Så gick tankegångarna på avdelning 9 när man sökte efter ett koncept för att införa egenrond. Nu har man fått stöd av Innovationsfonden för att arbeta fram metoden.

Tankarna på att börja med egenrond har funnits på avdelning 9 en längre tid. Med hjälp av egenronden skulle avdelningens patienter, som vårdas för psykossjukdom eller annan psykisk ohälsa, bli mer delaktiga i beslutsfattandet om sin egen vård och behandling.

– En egenrond består, förutom av patienten själv, av de personer som patienten vill ska vara med, förklarar Jenny Kullman, vårdenhetschef på avdelning 9. Det kan vara läkare, skötare, fysioterapeut, sjuksköterska, arbetsterapeut, peer support… Sedan bjuder man in dem som patienten vill ha med till egenronden, där man för en dialog tillsammans.

Delat beslutsfattande

I egenronden gäller delat beslutsfattande, vilket innebär att vårdpersonalen och patienten ses som likvärdiga parter där patienten har tillgång till expertkunskap om sig själv och sitt tillstånd, medan t.ex. läkaren har expertkunskap om behandling och medicinering.

– I ett delat beslutsfattande har patienten sista ordet, säger Naseer Tariq, peer support på avdelningen. Det är ovant för vår patientgrupp – man tror som regel att man inte har någon makt i vårdsituationen. Vi vill stärka patienterna och få dem att tro på att man klarar att vara med och fatta beslut.

För att det i praktiken ska bli ett delat beslutsfattande måste patienten må så pass bra att hen känner sig kapabel att delta samt vara införstådd i vad egenronden innebär. Dessutom måste vårdpersonalen ställa frågorna på ett visst sätt, vilket innebär att alla behöver ta till sig ett nytt arbetssätt.

– Vi gjorde ett försök att införa det här i höstas, säger Jenny. Vi hade dock svårt att få med oss patienterna och det uppstod osäkerhet bland medarbetarna om hur det skulle gå till. Vi hade sökt efter en metod eller modell som vi kunde följa för hur man bygger upp och arbetar med egenrond, men vi hittade ingenting.

Vid samma tidpunkt fick Naseer syn på en intranätsnotis om utlysningen av medel från Innovationsfonden:

– Jag tänkte att om det nu inte finns en färdig metod för detta som vi kan använda, så kan vi väl uppfinna en? Så vi skrev en ansökan.

Delaktighet skapar bättre kvalitet i vården

Strax före jul fick man veta att ansökan hade godkänts och blivit beviljad ekonomiskt stöd. Medlen som avdelningen har fått – ca 84 000 kronor – kommer huvudsakligen att användas till en utbildningsdag för all personal.

– Tillsammans kommer vi då att gå igenom och diskutera hur vi ska arbeta med egenronden, säger Jenny. Ulla-Karin Schön, som är professor i socialt arbete och en av dem som forskat allra mest om delat beslutsfattande, kommer också att medverka och föreläsa under dagen.

Utöver det ekonomiska stödet har avdelningen också fått en handledare från Innovationsfonden, med vilken man stämmer av projektet månadsvis.

– Ett bra råd som vi fick av vår handledare var att göra en enkät före förändringen så att vi kan jämföra och se, efter att vi arbetat med det här, om patienterna känner sig mer delaktiga, säger Naseer. Om vi kan stärka patienterna och göra dem mer delaktiga kommer vi också att skapa en bättre kvalitet i vården.

Innovationsfonden

Innovationsfonden i Västra Götalandsregionen utlyser medel till projekt som syftar till att utveckla, testa, utvärdera och främja nya innovativa produkter, processer, tjänster, metoder eller organisationsförändringar.

Innovationsfonden

Senast uppdaterad: 2019-02-26 08:57