Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Fler patienter skulle kunna komma till rätt vårdnivå direkt

Ambulanssjuksköterska Gabriella Norberg Boysen

Om det fanns ett evidensbaserat beslutsstöd som kunde hjälpa ambulanspersonalen i bedömningen av om en patient ska hänvisas till en akutmottagning eller vårdcentral, skulle fler patienter komma till rätt vårdnivå. Det är en av slutsatserna i ambulanssjuksköterska Gabriella Norberg Boysens avhandling.

Gabriella Norberg Boysen har arbetat inom ambulanssjukvården i 20 år – först i Stenugsundsområdet och de senaste 15 åren med Tjörn som utgångspunkt. För sju år sedan började hon forska på om ambulanspersonalen skulle kunna avgöra vilken vårdnivå patienterna skulle köras till.

– Jag tittade på hur många av de patienter som åkt med ambulans som skulle kunna ha fått sin vård i primärvården i stället för på en akutmottagning på sjukhus. 16 procent av alla de uppdrag som ambulanserna kör på är sådana. 3000 patienter i Västra Götalandsregionen utgjorde underlag för studien, så både storstad och landsbygd omfattades.

För att testa ambulanspersonalens bedömning av ändamålsenlig vårdnivå i skarpt läge – och om detta skulle vara funktionellt – utformade Gabriella några år senare en studie i ett mindre upptagningsområde där de patienter som ambulanspersonalen identifierade som lämpliga för primärvårdsnivån lottades till att köras till antingen akuten eller en vårdcentral.

– Patienterna hade naturligtvis fått ge sitt medgivande till att ingå i studien först, säger Gabriella. Det var bara gul- eller grönprioriterade patienter* – alltså patienter i de lägre prioriteringsgraderna – som kunde komma i fråga. Som stöd för bedömningen hade ambulanspersonalen också ett antal kriterier som olika specialistläkare utformat.

Patientsäkerhetsrisker identifierades

Studien visade att 11–19 procent av de patienter som körts till en vårdcentral utsattes för någon sorts patientsäkerhetsrisk; dock inte av den arten att de ledde till någon anmälan eller något dödsfall.

– Om det fanns ett evidensbaserat beslutsstöd som ambulanspersonalen kunde använda i bedömningen skulle träffsäkerheten öka i vilka patienter som kan hänvisas till primärvården respektive akutmottagningen.

Parallellt har Gabriella undersökt vilken tillit patienterna känner till vården: dels med hjälp av ett vetenskapligt instrument som tagits fram specifikt för studien, dels med hjälp av intervjuer med några patienter som lottats till vårdcentral. Hon kunde i intervjuerna se att tilliten till vården inte skilde sig åt bland primärvårdspatienterna, oavsett om de hänvisats till en akutmottagning eller sin vårdcentral:

– Patienterna tog faktiskt inte upp några medicinska funderingar alls. I stället kunde man se att en kommunikation som bejakar patientens livsvärld och ett bra bemötande skapar tillit till vården. Litar man på den person man möter, litar man också på den medicinska behandling man får.

Eget ansvar för att söka rätt

Något annat som framkom i intervjuerna var att patienterna – i samband med att de fick större förståelse för hur vården fungerade – kände och ville ta ett ansvar för att själva söka till rätt vårdnivå framöver.

Gabriella, som efter disputationen i oktober fått en lektorstjänst vid högskolan i Borås, kommer framöver att fortsätta med sin egen forskning parallellt med undervisning på specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård. Men hon släpper inte arbetet som ambulanssjuksköterska vid Kungälvs sjukhus:

– Jag kommer att fortsätta att arbeta 30 procent vid ambulansen. Jag vill behålla kontakten med den kliniska verksamheten.

* Patienterna prioriterades enligt RETTS; ett beslutsstöd som används inom akutsjukvården.

Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan – Ändamålsenlig vård för patienter med primärvårdsbehov

Senast uppdaterad: 2018-01-25 08:44