Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Ny vårdform för patienter med ätstörningar

Köket på den nya ätstörningsenheten.

I början av hösten kunde psykiatriska klinikens nya ätstörningsenhet slå upp dörrarna. Enheten erbjuder en mellanvårdsform för de patienter som inte är i behov av heldygnsvård men som behöver mer stöd än vad öppenvården kan ge.

De lokaler som tidigare utgjorde psykiatriska klinikens administration har fått ett nytt utseende. Numera rymmer de ett hemtrevligt kök, ett vilorum, ett rum för skapande verksamhet och en sal för rörelse och kroppskännedom. Här ska enhetens patienter kunna vistas dagtid, tre dagar i veckan.

– Vi hoppas att med den här vårdformen överbrygga glappet som ofta uppstår mellan heldygnsvården och öppenvården, säger vårdenhetschef Marie-Louise Litzén. Det glappet kan bli väldigt stort – inte minst för patienter med ätstörningar.

Än så länge har enheten börjat ta emot enskilda patienter för matstöd och rådgivning, men framöver kommer man att starta ett behandlingsupplägg med gruppverksamhet som spänner över tio-veckorsperioder.

– Under de veckorna kommer patienterna att vara här tre dagar i veckan, mellan klockan 8.00 och 14.00, säger Mari Samuelsson, skötare på enheten. Efter frukosten har vi en stund för vila följt av olika aktiviteter fram till mellanmål och lunch. Däremellan kommer vi också att ha tid för samtal.

Att arbeta med gruppverksamhet har visat sig vara fördelaktigt på flera sätt:

– Man kan få mer diskussion i grupper och ibland kan det vara mer gynnsamt för någon att få ta del av en annan patients erfarenheter än om man får dem förmedlade av en behandlare, säger Liselott Wigenius, enhetens arbetsterapeut.

I aktivitetssalen finns det möjlighet att både måla, sy och handarbeta. Lite längre fram kommer man också att se över möjligheten att arbeta med odlingslådor. Att man valt att lägga mycket fokus på skapande aktiviteter är ingen slump.

– Det finns belägg för att t.ex. odling har en direkt påverkan på stressnivå och ångest, förklarar Camilla Granath, överläkare. Många av de här patienterna har varit sjuka så länge att de antingen tappat sina intressen eller aldrig hunnit utveckla några. Därför gäller det att hitta tillbaka, eller att hitta nya sådana.

Matstöd under måltiderna

Ätstörningar finns i flera olika former; anorexia, bulimi, och restriktivt ätande är några av dem. Därutöver finns det störningar som innebär ett problematiskt förhållande till mat, men som inte faller in under någon av de nämnda diagnoserna.

– Eftersom ätstörningen påverkar patienten kroppsligt är det allra viktigaste för tillfrisknandet att börja äta, så att man får en fungerande kropp och hjärna, säger Camilla Granath. För de här patienterna handlar det mycket om att hitta den egna drivkraften till förändring. Med den här sjukdomen är man ofta ambivalent, det kan vara svårt att hitta motivation.

För att skapa en avslappnad måltidsmiljö har man inrett köket på ett hemtrevligt och ombonat sätt. Under måltiderna finns någon medarbetare på enheten med som matstöd.

– Det innebär att vi motiverar dem att äta och även ser till att vi håller det vi kommit överens om före måltiden – att man till exempel äter upp allt som ligger på tallriken, säger Mari Samuelsson.

Ätstörningsenheten

Ätstörningsenhetens medarbetare.
Ätstörningsenhetens medarbetare.
  • Enheten tar emot patienter som lider av en ätstörning och som har en etablerad kontakt vid psykiatriska kliniken. Det psykoterapeutiska ansvaret för patienten ligger kvar i öppenvården.
  • På enheten arbetar två skötare, en sjuksköterska, en dietist, en fysioterapeut och en arbetsterapeut. Enheten har också en överläkare och en vårdenhetschef.
  • Enheten har ett kontinuerligt samarbete med  brukarorganisationen "Frisk och fri".
Senast uppdaterad: 2017-10-19 09:31