DISPUTATION: Överläkare Erik Kindgren försvarade sin avhandling

Vad handlar din avhandling om?

Jag har studerat gener samt miljöfaktorer under fosterlivet och tidig uppväxt och hur dessa påverkar risken för att senare i livet insjukna i barnreumatism. De riskfaktorer son visade sig öka risken för reumatisk sjukdom var: kejsarsnitt, antibiotikabehandling under fosterlivet och tidig uppväxt, kortvarig amning, exponering för (tungmetaller i) fisk under fosterlivet och första levnadsåret samt att vara förstfödd. Dessa riskfaktorer visade sig påverka tarmfloran på ett sätt som tyder på att riskökningen till viss del förmedlas via en förändrad tarmfloran. Analys av tarmfloran gjordes på prover lämnade vid ett års ålder (dvs före insjuknande), där noterades ett flertal bakteriearter som fanns i överflöd respektive underskott hos barnen med reumatism i förhållande till referensbarn som inte utvecklat någon autoimmun sjukdom.

LÄS MER: Miljöfaktorer tidigt i livet och dess påverkan på tarmflora och
risken för att insjukna i barnreumatism

Hur länge har du arbetat med den?

En doktorsavhandling skall motsvara 4 års heltidsarbete. För läkare som samtidigt arbetar kliniskt så brukar det innebära åtta år på halvtid. Jag började doktorandstudierna för åtta år sedan, men har under denna tiden forskat på varierande tjänstegrad och även varit föräldraledig.

Hur kom det sig att du började bedriva forskning om detta?

Under slutet av min specialisttjänstgöring (ST) till barnläkare så började jag bland annat inrikta mig på området barnreumatologi, och var en av två läkare som träffade barnen med ledbesvär på mottagningen. När det var dags att påbörja det obligatoriska vetenskapliga arbetet under ST så arbetade jag på Universitetssjukhuset i Linköping. Jag ville gärna göra ett vetenskapligt arbete med anknytning till mitt kliniska arbete. Med ursprung från Linköping pågick en stor studie, med huvudfokus på diabetes. Studien involverade 17000 barn och flera av min reumapatienter hade varit med i studien redan från födelsen. Mitt vetenskapliga arbete jämförde amning och tidiga kostfaktorer hos de barn som insjuknat i reumatism jämfört med övriga 17000. Jag fick blodat tand och hittade nya hypoteser att studera. Därefter var inte steget långt till att bli doktorand.  

Vilken betydelse får detta för patienterna?

Då det i dagsläget inte finns någon botande behandling mot barnreumatism så är det viktigt att förebygga att sjukdomen uppkommer. Studier i min avhandling identifierar miljöfaktorer som potentiellt ökar risken respektive är skyddande för uppkomst av sjukdomen. Kombinationen av en specifik gentyp med en specifik miljöfaktor ökade risken dramatiskt, vilket öppnar tanken för att i framtiden kunna ge riktade kost- och levnadsråd efter vilken gentyp man har, för att minska risken för att insjukna. Vid analys av tarmfloran hittades ett flertal bakterier som tycks ha en skyddande effekt, möjligen kan någon av dessa kan vara lämpliga som probiotika i framtiden.

Vad kommer din doktorsavhandling att tillföra arbetet som du och dina kollegor utför vid Skaraborgs sjukhus?

Bland annat så tillför dessa studier kunskap om att man bör vara restriktiv med antibiotikabehandling under graviditeten och de första åren av barnets uppväxt. Antibiotikabehandling är i många fall absolut nödvändig och kan rädda liv, men vi inom sjukvården behöver fortsätta arbetet med att minska överbehandlingen med antibiotika.  

Varför är det viktigt för SkaS medarbetare att bedriva forskningsarbete?

En stor del av vårdens rutiner för procedurer, handläggning och behandling är traditionsbaserade, dvs vi gör som vi alltid har gjort för det fungerar bra. Detta blir väldigt tydligt om man arbetar i olika sjukvårdsregioner, då rutiner kan skilja sig påtagligt när man passerar länsgränsen. Under forskarutbildningen lär man sig värdera den samlade internationella kunskapen inom ett visst område, vilket är av stort värde om man vill förändra traditionsbaserade rutiner till mer evidensbaserade rutiner.