Ortopedläkare Arne Johansson försvarar sin avhandling

Uppdaterad:
Publicerad:

Vi gratulerar Arne Johansson, ortopedläkare vid Skaraborgs Sjukhus, som 29 oktober disputerar för doktorsexamen i ämnet Ortopedi vid Göteborgs universitet. Foto: Bild och Media/Skaraborgs Sjukhus

Vad handlar din avhandling om?
Dynamisk ultraljudsundersökning av klumpfötter hos barn, 0–4 år gamla, med normala kontroller. I det sista delarbetet ingår också data från patientjournalerna om den kliniska utvecklingen til 8 års ålder.

Hur länge har du arbetat med den?
Sedan 2006.

Hur kom du på idén att forska om detta?
På 1980–90 talet när de flesta klumpfötter opererades, var det ofta svårt att veta hur stort ingrepp som behövdes. Operationerna blev ofta mer omfattande än man hade räknat med när man planerade. En stor del av fotskelettet hos små barn består av brosk, som inte syns på vanlig röntgen. Därför ger röntgen begränsad information om felställningarnas svårighetsgrad.  På ultraljudsundersökning ser man de delar av skelettet som ännu inte är förbenade. När jag fick höra att överläkare Ylva Aurell vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset höll på med ultraljudsundersökning av klumpfötter kontaktade jag henne och hon kom till Skövde och undersökte två barn inför operation. För mig var det en aha-upplevelse när man kunde se de icke förbenade delarna av skelettet. När vi sedan kring millennieskiftet började behandla klumpfötterna enligt Ponseti-metoden minskade operationsbehovet dramatiskt. Nu blev dynamisk ultraljudsundersökning istället ett utmärkt hjälpmedel för att kunna se vad som händer i foten när man genom tänjningar korrigerar felställningarna. Det är också ett bra hjälpmedel när man skall lära sig att utföra tänjningarna rätt och för att lära ut tekniken.

Vad kommer dina rön att tillföra arbetet som du och dina kollegor utför vid Skaraborgs Sjukhus?

För oss barnortopeder som håller på med klumpfotsbehandling innebär det att vi har tillgång till bilddiagnostik som ger oss möjlighet att i realtid se vad som händer i foten under behandlingen. Det är särskilt värdefullt när man har att göra med svårbehandlade klumpfötter.  
Varför är det viktigt för SkaS-medarbetare att bedriva forskningsarbete?

Man lär sig nya saker och förbättrar därigenom sin behandling. Man lär sig också att granska vetenskapliga artiklar och andra publikationer för att bedöma om de är väl underbyggda eller inte.