Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Senaste nytt om SkaS specialisttandvårds- och specialistmottagningshus

Nu är det full aktivitet på bygget som ska bli nytt specialisttandvårds- och specialistmottagningshus vis Skaraborgs Sjukhus i Skövde. Vi passade på att ställa några frågor till Västfastigheters projektledare Joakim Staaf.

Hej Joakim Staaf, Västfastigheters projektledare för specialistmottagnings- och specialisttandvårdshuset (MTV-huset) vid Skaraborgs Sjukhus Skövde. Vad är din viktigaste egenskap/uppgift som projektledare i ett så här stort projekt?
- Min viktigaste uppgift är att sträva mot att byggnaden klarar alla ställda krav med avseende på patientsäkerhet, arbetsmiljö, kvalitet och energi och miljö med hänsyn tagen till de ekonomiska ramar som är satta i projektet. För detta krävs att man tar in alla ”inputs” som kommer från olika håll.

Berätta vad som är på gång med bygget härnäst.
- För någon vecka sedan började de prefabricerade väggelementen rulla in, så montage av dessa står på programmet kommande månader. Samtidigt pågår det en hel del projektering fortfarande, eftersom det blev ändrad verksamhet i byggnaden i ett sent skede.

Det blev lite förseningar i starten av bygget, berätta vad som hände.
- Bygget gränsar till en s k dödisgrop* och det kände vi till. Däremot skulle den vara igenfylld, det vill säga urgrävd och ersatt med bra byggmassor, enligt gamla dokument från 60-talet, men så var inte fallet. Det gav oss en del överraskningar ca 6 meter under markytan. Där hittade vi plötsligt organiskt material ner till ca 11 meter under markytan och det ledde till att vi fick schakta bort ytterligare ca 8 000 kubikmeter utöver de 25 000 vi redan hade schaktat bort. Vi fick sedan återfylla och packa regelbundet då den nya byggnaden väger en del.

Hur mycket försenade beräknar ni att ni blev?
- Det krävdes en del provborrningar och andra utredningar för att kartlägga problemet, därefter blev det viss omprojektering vilket gjorde att starten försenades med ca 10 veckor.

Hur gör ni för att hinna arbeta ikapp förseningen?
- Entreprenörerna jobbar hårt med att se över vad vi kan göra i tidplanen för att jobba ikapp den förlorade tiden och alla på plats har verkligen engagerat sig i för att det ska bli så bra som möjligt, så stor eloge till dem. Vi har gott hopp om att kunna jobba ikapp tiden.

Vad händer med den stora jordhögen borta vid Paviljongen?
- Det mesta av det ska användas till återfyllning när källarväggarna är på plats. Sedan så har vi användning av de bra massorna i andra bygg- och vägprojekt. De sämre massorna är det värre att bli av med, men det är under utredning.

Vad är mest spännande i projektets olika faser?
- När vi går upp med stommen, då händer det mycket för ögat. Samtidigt är det en utmaning avseende både arbetsmiljö och logistik. De tyngsta prefabelementen väger 15 ton och då gäller säkerheten framför allt.

Kranen är förresten en riktig bjässe. Den är 35 meter hög och har monterats i den ytan som kommer att bli innergård sen. Kranen har en räckvidd på 41 m och kan lyfta 17 ton i ytterläget. När huset sedan är klart kommer kranen att monteras ner igen, bit för bit, troligen i januari 2018. Själva betongfundamentet som kranen står på väger 225 ton och består av 115 kubikmeter betong. När kranen är borta täcks fundamentet med jord och blir en innergård.

Vill du tillägga något annat?
- Vi har väldigt högt ställda mål rörande energiförbrukningen och jobbar hårt för att sänka energiåtgången i alla våra fastigheter. Enligt nuvarande energiberäkningar är vi ruskigt nära att gå under drömgränsen 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år inkluderat verksamhetsel för det nya huset.

I projektet ingår det dessutom två större konstinstallationer; det ena på innergården att skåda för personal och patienter, det andra på den östra fasaden ut mot parkeringsplatserna.

Siffror från bygget

Hur stort blir huset i våningar och kvadratmeter?
Ca 9 200 kvadratmeter fördelat på 4 våningar.

Hur mycket har grävts bort?
När det var packat var det ca: 33 000 kubikmeter, nu ligger det uppluckrat och då sväller det till nästan 40 000 kubikmeter.

Hur mycket betong har gått åt och hur mycket armering?
- Än har det inte gått åt så mkt men när bygget står klart har vi använt oss av ca: 2 400 kubikmeter betong (motsvarar nästan 350 betongbilar!) och 220 ton armering.

Hur många byggjobbare är på plats varje dag?
Det varierar väldigt beroende på i vilket skede man är, men när det går som hårdast så kommer det vara närmare 100 hantverkare igång samtidigt.


* En dödisgrop är ett geologiskt fenomen som härrör från istiden. Enorma isblock lossnade och begravdes med grus i smältvattenälvarna från glaciärerna. Eftersom isblocket tappat kontakten med glaciären kallas den för ”dödis”. Gruset isolerade isblocket så att det smälte ytterst långsamt. När det väl hade smält bort bildades istället en djup grop där isen tidigare varit. Dessa gropar blev ofta mer eller mindre runda och bildade därför mer eller mindre runda sjöar eller djupa gropar med branta kanter. Källa: Wikipedia, Grundskoleboken.se


Senast uppdaterad: 2017-11-29 12:43