Megalitgravar, Falköpings kommun

Megalit kommer av grekiskans mega (stor) och lithos (sten). Megalitgravar är de äldsta byggnadsverken som är skapade av människan som fortfarande finns kvar och berättar om en historisk kultur. På Falbygden finns en av norra Europas största koncentrationer av megalitgravar från yngre stenålder.

Historiska monument

De drygt 250 gånggrifterna på Falbygden står som historiska monument i landskapet. Gånggrift kallas en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång något som liknar bokstaven T i formen. Gravkammaren omges ofta av en lägre hög, och bara runt en tredjedel av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare två meter eller mer.

Sveriges största gånggrift ligger just här på Falbygden och har en 17 meter lång kammare och en 13 meter lång gång. De flesta andra gånggrifterna i området har en kammare som är runt 10 meter lång. Gånggrifterna är från perioden cirka 5300 — 4700 år före vår tid och finns spridda över hela Falbygdens kalkstensplatåer.

Nämns första gången av Olaus Magnus

I Olaus Magnus historia om de Nordiska folken från 1555 beskrivs Falbygdens megalitgravar för första gången. Att besitta många och imponerande "ättegravar" var ett gott bevis på nationens höga ålder och hade betydelse för relationen till andra länder.

En del av en europeisk kulturväg

Falbygdens gånggrifter är en del av en europeisk kulturväg, Megalithic Routes. Tillsammans med samverkansparter i Tyskland, Danmark och Nederländerna, lyfts fornlämningarna fram som en del av ett gemensamt europeiskt kulturarv.

Den stora mängden gånggrifter och hällkistor på Falbygden står som tysta vittnen över en förfluten tid och är ett unikt inslag i landskapet och Sveriges historia.