Frågor och svar

Psykisk hälsa har att göra med hur du känner dig, och hur dina tankar, känslor och beteenden samspelar med din omgivning. Precis som med fysisk hälsa går det att stärka den psykiska hälsan genom att lära sig hur tankar och känslor fungerar och hur du kan göra för att hantera dem på ett bra sätt.

De flesta av oss kommer att må dåligt någon gång i livet, eftersom vi alla stöter på påfrestningar och händelser som är svåra att hantera. Om du vill läsa mer om psykisk hälsa, självkänsla, eller om hur du kan få hjälp att hantera svåra känslor, gå in på UMO.

Ibland mår man dåligt, känner sig orolig, ledsen eller att allt bara blir för mycket. Det kan hända alla och brukar gå över, men ibland fastnar känslorna och då kan man behöva hjälp från hälso- och sjukvården för att må bättre igen.

Om du har mått dåligt en längre tid och inte känner igen hur du brukar vara, eller om det känns svårt att ta sig igenom vardagen, är det ofta ett tecken på att det är bra att prata med någon och söka hjälp.

Många får någon gång tankar om att inte vilja leva längre. Det är vanligare än man tror, men många vågar inte prata om det för att det känns skamligt eller fel.

Om du har sådana tankar är det viktigt att du berättar för någon, helst en vuxen du litar på, till exempel en förälder, mentor, lärare, skolsköterska, kurator eller tränare. De kan hjälpa dig att få stöd och hjälp från vården så att du kan börja må bättre.

Det finns flera ställen att vända sig till.

• Skolsköterskan eller kuratorn är ofta ett bra första steg
• vårdcentralen
• Ungas Psykiska Hälsa
• Ungdomsmottagningen
• barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Det är en metod för att stärka ungdomars psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa.

Din skola vill jobba aktivt för att ni ungdomar ska må bra, både nu och på lång sikt och de tror att Tanke och hälsa och SPARK kan bidra till det.

Nej, det är frivilligt, men det är ett bra sätt att visa hur du mår. Om du inte mår bra kan dina svar göra att du snabbare får hjälp.

Skolsköterskan ser ditt resultat.

• Om du mår bra pratar ni mer om det på hälsosamtalet.
• Om dina svar visar att du kan ha psykisk ohälsa kommer skolsköterskan prata med dig så du kan få hjälp att må bättre.

Frågeformuläret heter Children’s Depression Inventory (CDI) och innehåller frågor om hur du mår, hur din vardag fungerar och hur du ser på dig själv.

Ibland är det svårt att berätta hur man mår. Då kan ett formulär vara ett lättare sätt att visa att man behöver stöd.

En psykolog är utbildad i att hjälpa människor att förstå sitt mående. Tillsammans kan ni reda ut varför du mår som du gör och vad som kan hjälpa dig att må bättre.

Ni pratar om hur du mår, hur din vardag ser ut och vad som påverkar dig. Tillsammans utforskar ni vad som kan hjälpa just dig.

Nej, men många vill vara med. Ofta börjar man tillsammans, sen pratar du själv med psykologen och efter det får dina vårdnadshavare prata. Till sist avslutar ni tillsammans.

Du får höra vad psykologen tänker kan hjälpa dig. Tillsammans gör ni en plan för vad nästa steg kan vara, i skolan eller i vården.

Var sjätte månad under ca två år får du träffa en psykolog från forskningsgruppen. Då får du fylla i några formulär och prata om hur du mår, vad som påverkar ditt mående och vad du tror kan hjälpa andra ungdomar som mår psykiskt dåligt. Det handlar inte om att göra rätt eller fel, bara om att dela dina tankar och erfarenheter.

Kursen är på tolv träffar. Varje gång börjar med fika. Sen får du lära dig om sådant som påverkar hur du mår, diskutera och göra olika övningar både själv och i grupp.

Ledarna och alla som går kursen har tystnadsplikt. Det betyder att det ni pratar om stannar i rummet. 

Nej, enda undantaget är om någon berättar att hen vill skada sig själv eller ta sitt liv, då måste ledaren berätta det för deltagarens föräldrar för att hen ska få hjälp.

Nej, du bestämmer själv men kursen brukar ge mer om man vågar dela med sig.

Även om du mår okej kan man lära sig saker som hjälper i jobbiga situationer eller perioder i livet. Många får ut minst lika mycket även om de mår bra när kursen börjar.

Prata med kursledaren eller någon annan ansvarig. Kursen är frivillig, du får sluta när du vill.

Du kan hitta mer information här på hemsidan och kan även ringa eller mejla oss i forskningsgruppen. Du kan också fråga din skolsköterska.