Tanke och hälsa

Om programmet Tanke och hälsa och studien SPARK

Tanke och hälsa är ett evidensbaserat program som förebygger psykisk ohälsa hos elever i årskurs 8.

Enkät ger underlag för förebyggande arbete

När en skola börjar med programmet Tanke och hälsa inleds arbetet med en strukturerad frågeenkät. Där får alla elever i årskurs 8 svara på frågor om sin psykiska hälsa. Svaren ger sedan en övergripande bild av hur årsgruppen och de enskilda eleverna mår. Det blir ett viktigt underlag för att planera det förebyggande arbetet. Utifrån svaren kan skolan erbjuda kursen Tanke och hälsa till de elever som bedöms ha särskild nytta av den.

Hur Tanke och hälsa ger stöd

Tanke och hälsa är ett evidensbaserat program som förebygger psykisk ohälsa hos ungdomar i årskurs 8. När en skola börjar arbeta med programmet får den ett strukturerat arbetssätt där alla ungdomar i årskurs 8 får svara på frågor om sin psykiska hälsa. Det ger en samlad bild av hur årskursen och de enskilda ungdomarna mår och blir ett viktigt underlag för att planera det förebyggande arbetet. Utifrån svaren kan skolan erbjuda kursen Tanke och hälsa till de ungdomar som bedöms ha särskild nytta av den.

Det som är unikt med Tanke och hälsa och även SPARK är att insatsen riktas till de ungdomar som bedöms ha störst nytta av stöd. Ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa erbjuds ett bedömningssamtal hos psykolog tillsammans med vårdnadshavare. Efter samtalet får de möjlighet att gå kursen Tanke och hälsa. Om det framkommer i bedömningssamtalet att ungdomen redan har en psykisk ohälsa som kräver behandling får ungdomen hjälp att komma i kontakt med rätt stöd, till exempel elevhälsan, vårdcentral, Ungas psykiska hälsa eller barn- och ungdomspsykiatrin.

Därför pratar vi om psykisk hälsa i skolan

Forskning visar att fler ungdomar mår dåligt psykiskt, till exempel känner sig nedstämda, oroliga eller har ångest. I Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor, där 11-, 13- och 15-åringar har svarat på frågor sedan 1985/86, syns att fler 13–15-åringar rapporterar sådana besvär i den senaste mätningen 2021/22 jämfört med tidigare år. Forskning visar också att hur skolan är organiserad kan ha betydelse för hur elever mår.

Annan forskning visar att undervisning om psykisk hälsa kan hjälpa ungdomar att må bättre. Det kan också göra det lättare att få studiero och klara skolarbetet. Läs mer i Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat.

 

 

Det här är verktyget SPARK

Som komplement till programmet Tanke och hälsa finns verktyget SPARK. Det är en systematisk kartläggning för att upptäcka och förebygga suicid hos ungdomar i skolmiljö. SPARK fångar upp suicidtankar och annan allvarlig psykisk ohälsa. Resultaten ger elevhälsa och hälso- och sjukvård ett gemensamt underlag för tidig upptäckt. Materialet innehållet också tydliga rutiner vid misstanke om suicidrisk och vägledning för snabb koppling till rätt vård och stöd. Att SPARK genomförs som en forskningsstudie gör det möjligt att vetenskapligt följa upp resultaten och vidareutveckla arbetssätt. Studien finansieras av Forte.

Tydlig ansvarsfördelning mellan skola och vård

Programmet ska göra det tydligare vem som gör vad när skola och vård samarbetar. Det ska också ge ett gemensamt sätt att tänka kring stöd till ungdomar som mår dåligt. Arbetet handlar både om att förebygga problem och att stärka hälsan. När elevhälsan och primärvården samarbetar kan de utveckla rutiner för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa, bedöma behov och sätta in stöd. Att kartlägga psykisk hälsa på det här sättet tar tid, och det kan vara svårt att hinna med förebyggande arbete när verksamheten är pressad. Samtidigt kan tidig upptäckt göra stor skillnad. Det kan hjälpa oss att ge stöd innan en ungdom mår sämre och skolarbetet påverkas.

Förslag på tidsplan per läsår

Innan skolstart 

Avstämningsmöte mellan skola/elevhälsa, vårdcentral/primärvård och projektledningsgrupp. Tidplan för kartläggning och kurs bestäms och informationsmaterial till elever, vårdnadshavare och personal gås igenom.

Vecka 34–35

Första digitala informationsbrevet skickas till elever och vårdnadshavare. Vårdcentralens psykologer planerar in kommande bedömningssamtal för de för de ungdomar vars resultat senare kan komma att indikera suicidtankar eller suicidönskan, psykisk sjukdom eller risk för psykisk ohälsa, och som kan erbjudas kursen.

Vecka 35–37

Kartläggning med CDI genomförs och resultaten sammanställs, så att skolan får en bild av hur den enskilde eleven och elevgruppen mår.

Vecka 36–39

Andra digitala informationsbrevet skickas, med information om avslutad kartläggning och kommande kurs.

Vecka 36–44

Återkoppling av individuella resultat till elever och vårdnadshavare. Inbjudan till psykologsamtal inför eventuellt kursdeltagande.

Från vecka 48

Kursen Tanke och hälsa pågår under tolv tillfällen, ledd av personal från både elevhälsa/skola och vårdcentral/primärvård.

Projektledningsgruppen

Ger metodstöd och stöd i planering samt håller avstämningsmöte vid uppstart, inför återkoppling, inför kursstart och vid behov