Vad är våld?

Våld är ett brett begrepp, men många människor kopplar det främst till fysiskt våld och oftast ett slag. Fysiskt våld kan vara många olika saker, som att sparka, knuffa, bita, bränna, nypa, riva, förgifta, dra i håret eller skaka någon. Det kan också vara knytnävsslag, slag med tillhyggen, knivstick, könsstympning, stryptag och kvävningsförsök. Fysiskt våld leder i sin allvarligaste form till döden.

Sexuellt våld är ett väldigt brett begrepp; det innefattar många olika handlingar och det finns inte en enad definition av begreppet. Det kan till exempel vara kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken, allt från att tafsa på någon till att tvinga någon att utföra eller bevittna olika typer av sexuella handlingar. Det kan också ske digitalt. Den grövsta och allvarligaste formen av sexuellt våld är våldtäkt.

Psykiskt våld är den vanligaste formen av våld i nära relationer. I stort sett i alla parrelationer där våld utövas förekommer psykiskt våld, ofta i samspel med annat våld. Psykiskt våld är ofta systematiskt och utövas vid upprepade tillfällen. Det handlar om att markera gränser av olika slag, för att uppnå makt och kontroll över den som utsätts. Den utsatta bryts ofta ned av det psykiska våldet och kan känna sig maktlös eller värdelös.

Psykiskt våld kan vara:

• Muntliga kränkningar, nedvärderande omdömen och hån.
• Skambeläggande eller att skämma ut den utsatta inför andra.
• Trakasserier, hot (direkta och indirekta) eller stalking.
• Att den utsatta tvingas göra saker mot sin vilja. 
• Kontroll av vad den utsatta gör, vem den umgås med och var den är.
• Social isolering, att den utsatta hindras från kontakt med t.ex. vänner.
• Att våldsutövaren sårar eller skrämmer den utsatta genom att utöva fysiskt våld mot någon annan, t.ex. ett barn eller husdjur.
• Ekonomiskt våld, t.ex. att den utsatta inte får styra över sin egen ekonomi.
• Materiellt våld, t.ex. att våldsutövaren slår sönder saker för att skrämma eller såra den utsatta.
• Latent våld, ett underliggande hot om våld som gör att den utsatta skräms till att agera på ett visst sätt för att undvika våld eller för att skydda en närstående från våld. Det kan beskrivas som att våldet ”hänger i luften” och att den utsatta ständigt är på sin vakt.

Att bevittna/uppleva våld i barndom kan ge svåra konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan i vuxenlivet. Att som barn växa upp med att bevittna/uppleva våld mot en omsorgsperson eller annan närstående är en allvarlig form av psykiskt våld mot barnet och kan ge reaktioner hos barnet på samma sätt som om barnet själv direkt utsätts för fysiskt våld. Att utöva våld i nära relationer som bevittnas av barnet är en brottslig handling, Barnfridsbrott, enligt Brottsbalken kapitel 4.

Våld via digitala medier har blivit allt vanligare i takt med det ökade användandet av datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Det kan bestå i att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller ”dickpics”, sprider rykten via sociala medier, kapar en persons Facebook eller Instagram eller laddar ned positioneringstjänster på mobilen för att kontrollera var personen befinner sig.

Funktionshindersrelaterat våld riktar sig direkt mot personens funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om att hindras från tillgång till hjälpmedel så som rullstol eller batterier till hörapparat. Det kan också vara att inte få tillgång till medicin eller till teckentolkning. Det funktionshindersrelaterade våldet kan vara mindre synligt för omgivningen än andra typer av våld och är därför viktigt att vara extra observant på.

Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas framför allt av att det sker kollektivt, det vill säga att en familj, släkt eller grupp ger våldsutövaren/våldsutövarna stöd. Det är ett brett begrepp för kollektiv kontroll, som kan ta sig uttryck i begränsningar av livsutrymme, hot, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och många fler sorters kontroll.