Anmäla oro

När du som yrkesverksam inom hälso- och sjukvård samt tandvård misstänker att ett barn far illa, har du en skyldighet att agera enligt 19 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Det gäller oavsett om verksamheten riktar sig till barn eller vuxna. 

Gör alltid en skriftlig anmälan – och kombinera med muntlig kontakt 

En skriftlig orosanmälan ska alltid skickas till socialtjänsten. I akuta fall bör du först ringa och göra en muntlig anmälan och därefter bekräfta den skriftligt. Även vid icke-akuta situationer är det lämpligt att ringa socialtjänsten och informera om att du gjort en skriftlig anmälan. Då lämnar du över ansvaret till socialtjänsten och försäkrar dig om att oron är mottagen. Du ger även Socialtjänsten en möjlighet att bedöma om omedelbara åtgärder krävs. Detta minskar också risken för allvarliga konsekvenser om en skriftlig anmälan skulle försvinna med posten. 

Vid misstanke om brott 

Om du misstänker att ett brott begåtts mot ett barn enligt Brottsbalkens kapitel 3, 4, 6 eller 12 (alltså brott mot frihet och frid, vålds- och sexualbrott samt brott relaterade till tvång och olaga förfogande), eller enligt lagen (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor, bör du även överväga att göra en polisanmälan parallellt. Det ger polisen möjlighet att snabbt inleda en brottsutredning. 

Så kontaktar du socialtjänsten 

• Vardagar, kontorstid: Ring socialkontoret i aktuell kommun eller stadsdel. 
• Kvällar och helger: Kontakta socialjouren. 

Som yrkesverksam inom vård kan du inte vara anonym vid en orosanmälan. 

Hur du skickar en anmälan 

Flera kommuner i Västra götalandsregionen erbjuder idag olika digitala e-tjänster för orosanmälan gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa, som är mer eller mindre krypterade. Enligt Socialstyrelsen får inte Hälso- och sjukvården skicka orosanmälningar till socialtjänsten i öppna nät utan krypterad förbindelse (tvåvägsidentifikation). I dagsläget kan VGR inte säkerställa att kommunernas e-tjänster för orosanmälan är tillräckligt säkra för Hälso- och sjukvården att använda.

Under hösten 2025 kommer en ny Regional medicinsk riktlinje (RMR) om orosanmälan gällande barn som riskerar att fara illa att publiceras. Fram till dess rekommenderas hälso- och sjukvården i regionen att göra skriftliga orosanmälningar per post som eventuellt kan föregås av en muntlig anmälan vid brådskande situationer.

Informationen ovan är framtagen av VKV och Barnskyddsteam VGR i samråd med förvaltningsjurist och samordnande chefsläkare. 

Information till förälder/vårdnadshavare och barn 

Om information om anmälan till socialtjänsten kan ges till föräldrar är det oftast lämpligt att den som gör anmälan informerar förälder/vårdnadshavare om varför anmälan görs. Barnet bör ta del av information utifrån ålder och mognad, när det bedöms som möjligt utifrån skyddsaspekten. Undantaget för information gäller vid misstanke om brott där någon förälder, eller annan närstående person till barnet, är misstänkt förövare. I dessa fall kan socialtjänst eller polis konsulteras 

Är du orolig inför att anmäla? 

Det är vanligt att känna osäkerhet kring om anmälan är det bästa för barnet, eller oro för föräldrarnas reaktion. Vid hotbild kan det kännas obehagligt att anmäla – men skyldigheten att anmäla gäller alltid. 

Stöd och rutiner är avgörande 

• Kollegialt stöd och tydliga rutiner ska finnas. 
• Ansvarig chef ansvarar för att rutiner är etablerade inom arbetsgruppen. 

Vid hot om våld 

• Flera personer kan skriva under en gemensam anmälan. 
• Chefen kan också skriva under. 
• Polisen kan behöva kontaktas direkt och polisanmälan göras.