Det patienten berättar
Dokumentera noggrant det våld som patienten berättar om, exempelvis berättelser om våldsepisoder, hot eller liknande.
Det du observerar
Dokumentera dina observationer i samband med besöket, exempelvis psykiskt tillstånd och om du upplever ett avvikande samspel mellan barn och vårdnadshavare.
Synliga skador
Alla skador, både akuta och lindriga, bör dokumenteras. Återkommande lindriga skador kan vara viktiga bevis på upprepad utsatthet och stärka den våldsutsattas berättelse i en rättsprocess.
Om skadorna inte överensstämmer med den beskrivna händelsen, är detta en viktig observation att dokumentera. Otydliga, motsägelsefulla eller osannolika förklaringar kan vara tecken på att personen är utsatt för våld.
Alla har en skyldighet att dokumentera men så kallad skadedokumentation görs av läkare med patientens samtycke. När det gäller barn krävs ofta vårdnadshavarens samtycke vid undersökning och fotodokumentation.
Tänk på att få med följande punkter i dokumentationen:
- När och var inträffade skadan?
- Vad orsakade skadan?
- Vilken skada ser du?
- Om möjligt, fotografera skadan och/eller markera i kroppsmall.
Utförda åtgärder
Orosanmälan och polisanmälan ska alltid dokumenteras och diarieföras. Dokumentera om patient och/eller förälder är informerad. Dokumentera även vilka andra åtgärder som har gjorts, till exempel om du ställt frågor om våld, hänvisat vidare eller förmedlat kontakt. Dokumentera även om du gett stöd och information till barn som anhörig till våldsutsatt.
KVÅ-kod GD008: Anmälan enligt SoL angående barn med möjligt skyddsbehov.
KVÅ-kod UX560: Rutinmässiga frågor om våld i nära relationer ställda.