Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kan drabba vem som helst – oavsett kön, ålder eller bakgrund. Våldet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och kan i värsta fall leda till döden. Som vårdpersonal har vi en viktig roll i att upptäcka våld, ställa frågor och ge stöd – både till den som är utsatt och till den som utövar våld.

Vad räknas som våld i nära relationer?

Våld i nära relationer handlar om våld eller hot från en person som står den utsatta nära – till exempel partner, förälder, barn eller annan närstående. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller handla om kontroll och isolering.

Det är vanligt att våldet sker i hemmet och att det pågår under lång tid. Det kan drabba både kvinnor och män, men kvinnor är oftare utsatta och män oftare förövare.


Våldsutövande personer

En våldsutövare kan komma i många skepnader och de relationer där våldsutövare finns kan se väldigt olika ut. Personer som utövar våld kan söka vård för symtom som ångest, depression, smärta, stress eller missbruk – utan att själva koppla det till våldsproblematik. Många har själva varit utsatta för våld i barndomen.

Som vårdpersonal kan du göra skillnad genom att ställa rutinmässiga frågor – även om våldsutövande. Att få veta att hjälp finns kan vara ett första steg mot förändring.


Dödligt våld i nära relationer

Dödligt våld är den mest extrema formen av våld i nära relationer. I Sverige dödas varje år i genomsnitt 13 kvinnor och 3 män av en partner. När män dödas av kvinnliga partners sker det oftast i självförsvar eller som motvåld. Därför anses mäns våld mot kvinnor vara en av de största riskfaktorerna för dödligt partnervåld. Andra riskfaktorer inkluderar socioekonomisk utsatthet, missbruk, psykisk ohälsa och tillgång till vapen.

Dödligt våld förekommer i alla relationer, både i olik- och samkönade relationer. Barn kan också drabbas – både som direkta offer och som vittnen. I sällsynta fall dödar barn sina föräldrar, ofta i samband med svår psykisk ohälsa.

Dödligt våld sker ofta i samband med separation, när förövaren upplever att kontrollen går förlorad. Ökad kontroll och stalkning av en våldsutsatt patient som vill separera kan vara varningstecken. Ett annat varningstecken är om manliga förövare uttrycker suicidtankar, då de kan döda både sin partner, eventuella barn och sig själva vid samma tillfälle.

Ta gärna del av filmen nedan där Viveka Enander, forskare på VKV, beskriver processen vid dödligt partnervåld. 


Stöd kring våld i nära relationer

En regional medicinsk riktlinje (RMR) gällande våld i nära relationer har tagits fram för VGR. Du hittar den under fliken Material.

Ta del av våra Genväg till forskning inom detta område: Våldsutövare i nära relationer, Dödligt våld i nära relationer – en genomgång av internationell forskning samt Riskfaktorer för dödligt våld i nära relationer. Du hittar dom under fliken Forskningsöversikter - Genväg till forskning

Övrigt material och stöd:

Tipsa polisen för att förhindra brott

Socialstyrelsen: Våld i nära relationer – utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården och tandvården (pdf)

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK): Stödmaterial och utbildningar