Kvalitetsindikatorer
Kvalitetsindikatorer
De indikatorsområden som omfattas av PrimärvårdsKvalitet är de vanligaste kroniska sjukdomarna och infektionssjukdomar, samt övergripande indikatorer såsom samsjuklighet, samverkan, levnadsvanor och kontinuitet. Samsjuklighet syftar till de patienter som har flera kroniska diagnoser samtidigt. Med kontinuitet menas i vilken grad patienten får träffa samma läkare, respektive samma fysioterapeut eller arbetsterapeut.
Film
I denna film från SKR får du lära dig mer om arbetet med kvalitetsindikatorerna, hur de tas fram och kvalitetssäkras.
Notera att du kan visa filmen i helskärmsläge genom att klicka på symbolen med pilar längst till höger i bildens nederkant.
Hur är indikatorerna framtagna?
Indikatorerna är utvecklade av en arbetsgrupp med företrädare för primärvårdsprofessionerna, så att många aspekter beaktas. Denna grupp tittar på att innehållet är relevant och följer evidens och forskning. Indikatorerna har en vetenskaplig grund och utgår från Socialstyrelsens och Stramas riktlinjer. Genomgång av gällande evidens och riktlinjer som indikatorerna baseras på, sker årligen. Senaste uppdateringen gjordes i januari 2020. Det är viss tidsmässig fördröjning innan de senaste uppdateringarna blir synliga i modulen, eftersom de behöver programmeras i IT-lösningarna.
På SKL:s sida för PrimärvårdsKvalitet kan du läsa mer om de nationellt definierade indikatorerna. Där hittar du också
- en sammanfattning av alla indikatorer i en Excelfil,
- en fullständig förteckning med indikator-ID:n och loggbok,
- diagnoslistor,
- formel för beräkning av kontinuitetsindex.
Hur är indikatatorerna utformade?
Indikatorerna är utformade för att ge meningsfull information som stöd för lokalt förbättringsarbete. Indikatorerna beräknas automatiskt utifrån data i befintliga källor, till exempel journaldata, läkemedelsdata och patientadministrativa system. Detta sker genom daglig hämtning av data av exempelvis diagnoskoder, KVÅ-koder, sökord och mätvärden. Återrapporteringen har en fördröjning på upp till en månad, då den senaste mätpunkten bygger på sista dagen i föregående månad. Det betyder att den kvalitetsdata du ser i systemet exempelvis i september, är från den 31 augusti.
Hur skiljer sig de nationella indikatorerna från regionala indikatorer i andra uppföljningssystem?
De nationella indikatorerna bygger på data som finns på den egna enheten. Här hämtas journaldata från vårdvalen. För vårdcentraler hämtas data på listade patienter och för rehebenheter hämtas data på besök.
De regionala indikatorerna hämtar data från alla regionens vårdenheter. Data hämtas även från andra register som till exempel Qreg-PV, BOA-register samt websesam. Detta medför att innehållet i indikatorerna skiljer sig åt, och att statistiken i PrimärvårdsKvalitet inte är direkt jämförbar med de regionala uppföljningssystemen, exempelvis Munin eller Hugin.
Notera att när du använder regionala koder som börjar med UX eller UV vid registrering i journalen så kommer dessa koder inte med i PrimärvårdsKvalitet.
Tänk på att..
... det är indatan från dina befintliga datakällor, exempelvis journalsystemen, som speglas i det som visas i indikatorerna. Genom att kontinuerligt arbeta med att förbättra indatakvaliteten så ökar tillförlitligheten i de kvalitetsindikatorer du använder, och de jämförelser du gör i PrimärvårdsKvalitet.
En fråga att inititalt titta på är om alla på enheten registrerar diagnoser och koder på ett enhetligt sätt.
