Exempel på hur anslutningen kan gå till

Här beskriver vi i ett exempel för kommun A hur en verksamhet utan tidigare erfarenhet av IoT kan dra nytta av den länsgemensamma samverkan och vilka insatser som krävs, och i exemplet om kommun B hur en verksamhet som redan har kommit igång med IoT kan ansluta sig och vilken nytta det ger.

Exempel kommun A – verksamhet utan tidigare erfarenhet

Följande exempel beskriver hur en verksamhet utan tidigare erfarenhet av IoT kan dra nytta av den länsgemensamma samverkan och vilka insatser som krävs.

Kommun A har ingen erfarenhet av IoT men ser värdet och vill därför gå med i samverkansprojektet IoT Västra Götaland och nyttja IoT. En beprövad tillämpning de vill börja med är att få bättre avfallshantering genom att sätta upp sensorer på sina återvinningscontainrar för förpackningar och returpapper.

IoT-sensorerna övervakar fyllnadsnivåer vilket möjliggör för tömning vid behov istället för enligt ett visst schema. Lösningen gör även att tömningen görs i tid innan det blir överfullt och minimerar risken för nedskräpning. Detta ger kommun A effektivare avfallshantering, lägre kostnader för tömning och fräschare återvinningsstationer.

Beskrivning av hur processen kan gå till för Kommun A att gå med i samverkansprojektet

Kommun A har fått information och inspiration om IoT genom omvärldsbevakning, digitaliseringsnätverk och IoT Västra Götalands öppna föreläsningar. Kommunen bestämmer sig för att ansluta sig till den länsgemensamma samverkan och börja med en tillämpning för sina 60 återvinningscontainrar.
Kommun As kontaktperson tar kontakt med förvaltningen för den länsgemensamma samverkan för avtal och onboarding.
Kommun A skriver på samverkansavtalet.
Kontaktpersonen och andra aktuella medarbetare får information om utbildning för att komma igång med IoT. Bland annat ges allmän information om IoT samt relevant utbildning om exempelvis IoT-plattformen, nätverk och att skapa tillämpningar.
Kommun A får tillgång till och konfigurerar sin installation av den länsgemensamma IoT-plattformen för att passa deras organisation.
Genom IoT-samverkan får Kommun A även kontakt med andra verksamheter som implementerat liknande tillämpningar för återvinningscontainrar och tar del av deras erfarenheter.
Ansvarig bestämmer, med stöd av samverkan, hur kommunen väljer att lösa konnektiviteten. För kommun A passar LoRa väldigt bra, då LoRa är lämpligt för sensorer med långa avstånd. Eftersom kommun A inte har något IoT-nät för denna tillämpning sedan tidigare sätter kommunen upp ett LoRa-nätverk genom att:
a. Bestämma lösning för LoRa-server och införskaffar detta
b. Köpa in LoRa-gateways och koppla upp dessa mot servern för LoRa-nätverk
c. Koppla LoRa-servern till den länsgemensamma IoT-plattformen
Då kommunen är trygg genom erfarenhetsutbyte med andra organisationer i samverkan om denna beprövade lösning bestämmer sig kommunen för att sätta sensorer på samtliga av sina 60 containrar.
Kommun A köper in IoT-sensorer. Kommunen har valt LoRa-nätverk och behöver därför sensorer som är LoRa-kompatibla. Då IoT-plattformen har kopplats ihop till LoRa-servern kan man lägga in och konfigurera sensorerna direkt i plattformen.
Kommunen monterar upp sensorer på alla containrar.
Data finns nu i IoT-plattformen och kommun A kan via IoT-plattformen arbeta mer datadrivet bland annat med en enkel dashboard för fyllnadsnivå.

Kommun A har startat sin IoT-resa med en första tillämpning. Framåt ser de möjligheter att få än mer nytta av tillämpningen genom att exempelvis se över sina rutiner för tömning och integrera den länsgemensamma IoT-plattformen med sitt befintliga verksamhetssystem.

Genom IoT samverkan i Västra Götaland fick Kommun A:

Kontakt med andra organisationer i liknande situationer och därigenom möjlighet till erfarenhetsutbyten
Tillgång till en funktionell IoT-plattform att koppla upp sina enheter på, där de bland annat har olika dashboards att enklare följa upp statistik
Utbildning i plattformen och tekniken samt förståelse för IoT och dess användningsområden
Stöd från IoT-experter i frågor rörande tekniken, nätverk och angränsande tekniker
Dra nytta av en beprövad lösning och därmed undvika att testa olika alternativ och behöva göra en ”proof of concept”
Slippa att göra om samma misstag som andra redan har gjort
Möjlighet att framöver dela på kostnader för integration och datadelning

Exempel kommun B – Verksamhet som redan kommit igång med IoT

Följande exempel beskriver hur en verksamhet med tidigare implementation av IoT kan dra nytta av den länsgemensamma samverkan.

Organisation B har tidigare använt sig av IoT. Organisationen vill nu accelerera sin IoT-användning då de inser värdet av att implementera IoT i sin verksamhet. Genom att gå med i samverkansprojektet IoT Västra Götaland får organisationen möjlighet att dra lärdom från andra och få stöttning i sin utveckling. Organisationen behöver även en mer funktionell IoT-plattform då deras nuvarande lösning inte längre uppfyller deras behov. Organisationen har många tankar och idéer och vill gå ihop med andra organisationer för att hjälpas åt att utvecklas tillsammans.

Beskrivning av hur processen kan gå till för Organisation B att gå med i samverkansprojektet och därmed accelerera sin IoT-användning

Organisation B:s kontaktperson tar kontakt med förvaltningen för den länsgemensamma samverkan för avtal och onboarding.
Organisation B skriver på samverkansavtalet.
Aktuella medarbetare får tillgång till och utbildning i den länsgemensamma IoT-plattformen inklusive hur man kan koppla om befintliga sensorer.
Organisation B får tillgång till och konfigurerar sin installation av den länsgemensamma IoT-plattformen för att passa deras organisation.
Organisation B kopplar om sina befintliga sensorer så att de skickar data till den länsgemensamma IoT-plattformen.
Organisation B får även ta del av andra relevanta utbildningar som projektet tillhandahåller, exempelvis om nätverk och relaterade tekniker så som Digitala Tvillingar och Edge Computing, och hur dessa kan bidra till att lösa uppgifter i deras verksamheter.
Organisationen engagerar sig i relevanta arbetsgrupper där de får inspiration och delar erfarenheter med andra organisationer. Organisation B får till exempel, genom IoT samverkan, kontakt med Organisation C som har liknande behov som dem. De kan till exempel dela på kostnader för en integration mellan den länsgemensamma IoT-plattformen och det verksamhetssystem de båda redan använder.
Organisation B lyssnar in på de seminarier som projektet med jämna mellanrum håller och inspireras att börja bygga digitala tvillingar. De får mer förståelse och hjälp med detta via de arbetsgrupper som redan arbetar inom området.
Organisation B ser via IoT Västra Götalands hemsida fem andra organisationer med liknande behov av en specifik IoT-tillämpning. Dessa organisationer går ihop och gör en gemensam upphandling av IoT-enheter för att dela på inköpsarbetet och få ett billigare pris.

Genom IoT samverkan i Västra Götaland fick Organisation B:

Tillgång till en bättre IoT-plattform att koppla upp sina enheter på
Friheten att köpa de sensorer som är bäst lämpade för deras ändamål då IoT-plattformen är byggd för att kunna fungera med alla sorters IoT-enheter
Utbildning i plattformen och tekniken
Stöd från IoT-experter i frågor rörande tekniken, nätverk och angränsande tekniker
Kontakt med andra organisationer, genom sektorspecifika arbetsgruppen, i liknande situationer och därigenom möjlighet till erfarenhetsutbyten
Dra nytta av beprövade lösningar och därmed undvika att testa olika alternativ och behöva göra egna ”proof of concept”
Slippa att göra om samma misstag som andra redan har gjort
Möjlighet att dela på kostnader för plattform, integration och datadelning.